Av torsdagens ledare i Aftonbladet kunde man lätt få intrycket att en studie som en Uppsalaforskare gjort om hur förfrågningar från ”påhittade föräldrar” med olika bakgrund har besvarats av skolor runt om i landet bara handlade om friskolor. Studien gick ut på att påhittade personer, via mail, utgav sig för att vilja flytta till en kommun och ställde frågor om huruvida det fanns plats på en skola, samt en del andra följdfrågor. Syftet med studien var att undersöka om det var någon skillnad på hur skolorna svarade på frågorna mot bakgrund av om föräldrarna hade svenska eller arabisk-klingande namn och vilken utbildningsnivå som föräldrarna har.
Resultatet är intressant, och skrämmande, för det var skillnad på hur representanterna för de 3.394 skolorna svarade på ”föräldrarnas” frågor. Högutbildade föräldrar fick vänligare och mer utförliga svar från skolledarna men fick också ytterligare information om skolan. Forskaren menar att resultatet indikerar att lågutbildade etniska minoriteter diskrimineras av skolledarna.
Jag undrar om ledarskribenten har läst studien. Den riktar sig till alla skolor och friskolorna utgör 22% av de totalt 3.394 skolorna. Det går inte går inte att läsa ut hur friskolor respektive kommunala skolor har svarat .
Forskaren konstaterar
1. att det finns ingen anledning att tro att detta resultat är unikt för Sverige och det svenska skolsystemet ”such as the presence of private and for-profit schools.” Han konstaterar att skillnaderna i hur man svarar återfinns även när det gäller ”other local public services in Sweden.” Undersökningen syftar således till att se huruvida ”local Swedish public officials” (där då ca 22% av svaren från de 3.394 deltagande skolorna kommer från friskolor.) hanterar frågeställningarna i mailet.
85 procent av alla grundskoleelever går i kommunala skolor. 78 procent av svaren i denna studie kommer alltså från kommunala skolor. Det är minst sagt anmärkningsvärt att Aftonbladet ”missar” att studien omfattar alla skolhuvudmän. En intressant vinkling på ledaren skulle ju kunnat ha varit det som forskaren konstaterar i sin rapport ”Against this backdrop, it is argued that future public administration and political science research should more clearly take SES (sociala bakgrundsfaktorer) into account when studying discrimination among public officials.”
Men hade man lyft den aspekten så hade det ju inte satt strålkastarljuset på friskolorna.
Det är mycket tänkvärt och beklagligt om det är så att människor bemöts olika beroende på bakgrund. Men ta inte det som intäkt för att det är friskolornas eller skolvalets fel. Det handlar om helt andra saker som givetvis måste hanteras – attityder till människor med olika bakgrund.
/