År: 2022

Enligt den färska rapporten ”Skattenytta i skolan” hjälper friskolorna Sverige att höja våra skolelevers kunskapsnivå, samtidigt som de bidrar till lägre kostnader för skolsektorn i stort.

 I förmiddags var jag på ett mycket intressant seminiarum där forskarna Gabriel Heller-Sahlgren och Henrik Jordahl presenterade sin nya rapport om ”Skattenytta i skolan”.

357 miljarder kronor kostar den svenska skolan årligen skattebetalarna. Det innebär att var sjunde skattekrona går till skolan. Siffran ligger en bit över EU-snittet. Det är alltså mycket pengar som investeras i våra barns utbildning – och så ska det också vara. Men då är det viktigt att vi också vet att pengarna går till rätt saker och att vi håller fokus på resultaten. 85 procent av alla grundskoleelever går i kommunala skolor och varje år lämnar ca 16.000 elever grundskolan utan behörighet till gymnasiet. Detta är enbart det ett viktigt skäl till varför denna rapport är viktig. Förvånansvärt nog har det tidigare inte funnits några riktiga ekonomiska genomgångar att tala om.

I rapporten har forskarna räknat ordentligt på vad skolan egentligen kostar och vad vi får för de pengar vi investerat i våra barns utbildning. Henrik Jordahl, professor i nationalekonomi, och Gabriel Heller-Sahlgren, som forskat vid London School of Economics, ägnar sig med sin rapport inte minst åt banbrytande forskning inom förädlingsvärdet av skolresultaten bland elever.

I jakt på ett kvalitetsmått som håller för närmare granskning har de tittat på hur kunskapsresultaten har utvecklats i matematikämnet bland elever i Stockholms stad över flera årskurser. Med hjälp av den data Heller-Sahlgren och Jordahl presenterar ser vi att skillnaderna mellan eleverna i olika Stockholmsskolor är stor.

I rapporten presenteras ett antal spännande slutsatser:

• Det finns ett starkt samband mellan resultat i matematik i skolan och ekonomisk tillväxt ute i samhället. Detta samband visas också i internationell forskning.
• Det finns inget starkt samband mellan de resurser en skola tilldelas och skolresultat.
• På kort sikt kan man inte se någon kostnadseffekt på samhällsekonomin av friskolor, men på längre sikt innebär friskolorna en svagt negativ kostnadseffekt. Det har alltså blivit något billigare att bedriva skolundervisning i Sverige tack vare friskolorna.
• Samtidigt har kunskapen ökat. Friskolorna har, enligt rapporten ”Skattenytta i skolan”, haft en liten positiv effekt på kunskapsnivån i svenska skolor.
• Sammantaget har friskolorna haft en positiv effekt på utbildningsväsendet i Sverige.

Läs själva Henrik Jordahls och Gabriel Heller-Sahlgrens oerhört viktiga rapport ”Skattenytta i skolan”!

Du kan också läsa denna debattartikel som Leif Östling har skrivit i Dagens Industri.

Man kan undra varför statsministern och skolministern jagar friskolor som faktiskt bidragit till ökade kunskapsresultat och effektivare resursanvändning i svensk skola.

Tänk om vi i stället skulle kunna ha en diskussion om hur skolan, utifrån dessa perspektiv, skulle kunna bli än bättre på att använda resurserna och att förmedla kunskaper, att ta fram mått på förädligsvärdet och titta på hur det kommer sig att vissa skolor är framgångsrika och andra inte lika framgångsrika. Dvs ett fokus på vad som händer i skolan. Men tyvärr, det verkar inte landets statsminister och skolminister vara intresserade av. Tura att det då finns några som faktiskt är intresserade av att titta på samband och förmedla information om detta. /

För 30 år sedan beslutade riksdagen om en friskolereform som skapade möjlighet för rik som fattig att välja skola, skolpengen följer eleven. Idag är det över 400.000 elever som går i fristående förskolor, grund- och gymnasieskolor runt om i landet. Varje år är det allt fler som väljer att gå i en friskola.

 

Den ökade efterfrågan på friskoleplatser kan tillgodoses om friskolor får växa. För det krävs det tillstånd av Skolinspektionen och naturligtvis kapital för att kunna göra dessa nyinvesteringar. Internationella Engelska Skolan växer genom att återinvestera det överskott som de får, i nya skolor.

 

En av de populäraste friskolorna, med över 220.000 registrerade i sin kö, är Internationella Engelska Skolan. Nu till höstterminen öppnar de tre nya skolor, i Växjö, Trelleborg och Staffanstorp.

”Vi vill bereda plats till så många som möjligt – det är därför vi öppnar nya skolor.” Det säger Internationella Engelska skolans vd Anna Sörelius Nordenborg som kommentar till frågan varför de öppnar nya skolor. Läs hela intervjun.

Du kan också se en intervju med Anna Sörelius Nordenborg från 2020 om skolvalet.

 

 

För 30 år sedan beslutade riksdagen om en friskolereform som skapade möjlighet för rik som fattig att välja skola, skolpengen följer eleven. Idag är det över 400.000 elever som går i fristående förskolor, grund- och gymnasieskolor runt om i landet.

 

Reformen har gjort det möjligt för föräldrar och elever att byta skola utan att behöva be om lov hos politiker och byråkrater. Makten har förflyttats från politikerna till människorna. Det har gjort oerhört stor skillnad för många familjer. Individer är olika och en dåligt fungerande skola för barnet påverkar givetvis hela familjesituationen. Det kan många familjer vittna om.

 

Relationen mellan skolan och föräldrar är givetvis också en viktig aspekt.

”När min son var 4 år gammal började tankarna gå kring var och vilken skola som skulle passa bäst för honom. Jag har ett barn som är väldigt aktivt, känslig för förändringar och för mycket intryck. Jag började leta efter en mindre skola och sökte på nätet, pratade med vänner och bekanta om hur deras skolor fungerade.”  Det säger Alexandra Ninger som bor i Malmö men valt en skola i Vellinge.

Läs hela intervjun med henne.

Hennes berättelse är inte unik. Många föräldrar väljer att skjutsa sitt barn till en skola som de vet passar barnet framför att välja den närmsta skolan.

 

Varför väljer man en friskola? Läs föräldrars svar.

 

Sedan maj 2022 har skolministern kommunicerat ut att de 4 stora skolkoncernerna undandrar skolan 1,3 miljarder kronor. I Expressen skrev hon då ”Bara det senaste året har 1,3 miljarder skattekronor plockats ut i vinst i stället för att gå till elever och lärare. Det motsvarar omkring 2 200 heltidsanställda lärare.” Ett uppenbart felaktigt påstående eftersom det såg ut på följande sätt då. Hon blandar ihop rörelseresultat med vinstuttag.

Utdelningen för de 5 största friskolorna 2020/21:

AcadeMedia 185 mkr, omsättning 13,3 Mdr kronor

Thorengruppen 0 kr, omsättning ca 1,7 Mdr

IES 0 kr, omsättning ca 3 Mdr 2019/2020

Atvexa 0 kr, omsättning ca 2 Mdr kronor

Kunskapsskolan 0, omsättning ca 1,5 Mdr kronor

I juni iår meddelade Thorengruppen att det gör en utdelning om 10 Mkr. Thorengruppen har inte bara grund- och gymnasieskolor utan även bl a vuxenutbildning. Även AcadeMedia och Kunskapsskolan har vuxenutbildning.

Skolministern fortsätter med sin kommunikation i en replik i AB (på Svenskt Näringsliv) 22 juni ”Bara det senaste året har de fyra största skolkoncernerna tjänat 1,3 miljarder kronor. Det motsvarar 2 200 lärare som hade kunnat säkerställa ordning och reda i klassrummen, lära ut mer kunskap för fler elever så att fler kan etablera sig på arbetsmarknaden.”

I en replik på AcadeMedias artikel skriver ministern följande i SvD 3 aug ”Men det är inte rimligt att elevpengen betalas ut i vinster och investeras i andra verksamheter i stället för att gå till elever. De fyra största skolkoncernerna har låtit 1,3 miljarder gå från elever till koncernägare föra året. Det motsvarar cirka 2 200 lärare.”

Hon förde samma resonemang i debatten mot Johan Pehrson i P1:s Studio 1 den 3 augusti. Dessvärre fick hon inga motfrågor på detta påstående vare sig från debattledaren eller från liberalernas ordförande. Hon behöver aldrig redogöra för vilken grund hon har för påståendet att 1,3 Mdr kronor har gått från elever till koncernägare. Tex så återinvesterar skolorna i sina verksamheter. Det nämns heller aldrig att friskolor betalar skatt, till skillnad från kommunala skolor.

Det känns viktigt att alla har klart för sig att skolministern medvetet försöker framställa det som att 4 friskolekoncerner länsade sina skolor på 1,3 Miljarder kr under förra året. Det är helt enkelt inte sant. Skolministern vet inte hur dessa verksamheter har använt rörelseöverskottet.

Till  detta kan läggas att ägare inte tjänar miljarder av pengar som skulle gått till elever när aktier säljs. Aktier köps inte för skolpengar, de köps oftast av privata pengar eller av fonderföretag. Skolpengen är överhuvudtaget inte inblandad i aktiemarknaden.

Skoldebatten skulle verkligen må bra av att hålla sig till fakta. Det är sorgligt att landets skolminister är ett så dåligt föredöme för hur debatten ska föras för att skapa klarhet kring hur verkligheten förhåller sig.

/

För 30 år sedan beslutade riksdagen om en friskolereform som skapade möjlighet för rik som fattig att välja skola, skolpengen följer eleven. Idag är det över 400.000 elever som går i fristående förskolor, grund- och gymnasieskolor runt om i landet. Forskning visar att en etablering av en friskola i en kommun har medfört att kommunala skolors resultat har påverkats positivt.

 

Individer är olika och därför är det viktigt att skolan har förmåga att stötta varje enskild elev utifrån hens behov och förutsättningar. Vissa har svårt att finna sig till rätta i skolan och behöver särskilt stöd. Resursskolor är en skolform som specialiserat sig på elever med behov av särskilt stöd, ofta omfattande stödbehov. De elever som går i dessa skolor följer den vanliga läroplanen och får betyg precis som elever som går den vanliga grund- eller gymnasieskolan. För många familjer är en plats i en resursskola räddningen efter många års kamp för en fungerande skolgång.

 

”Att söka sig till en resursskola är inte ett förstahandsval för elever och föräldrar. Det gör man när man provat allt annat och elever fortfarande mår dåligt i sin befintliga skolmiljö. Alla föräldrar och barn önskar att den skola som man en gång börjar i som 6-åring är den skola som man ska trivas i, utvecklas i och få kamrater i. När så inte är fallet, behövs något annat och det har vi under många år kunnat ge eleverna.” Det säger Lena Schmidt, numer skolchef hos Utvecklingspedagogik.

Läs hela intervjun med henne här.

Se också intervjun med Christian Wettergren, en pappa vars barn har fått möjlighet att gå på Resursskola.

För 30 år sedan beslutade riksdagen om en friskolereform som skapade möjlighet för rik som fattig att välja skola, skolpengen följer eleven. Idag är det över 400.000 elever som går i fristående förskolor, grund- och gymnasieskolor runt om i landet. Forskning visar att en etablering av en friskola i en kommun har medfört att kommunala skolors resultat har påverkats positivt.

 

Elever är olika och därför är det viktigt att skolan har förmåga att stötta varje enskild elev utifrån hens behov och förutsättningar. Vissa har svårt för skolan och behöver stöttning pga detta, andra har oerhört lätt för sig och behöver då få möjlighet att utveckla sin ämneskunskap utifrån sina förutsättningar.

 

Det talas mycket om elever med svårigheter i skoldebatten. Särbegåvade elever behöver också uppmärksammas. Kan skolan inte stimulera dem så riskerar det att leda till hemmasittande, skolan blir helt enkelt ointressant för dessa elever.

”En elev som går spetsutbildningen hos oss går i en egen undervisningsgrupp på matematiklektionerna, det vill säga det är bara på matematiklektionerna som de går i denna gruppkonstellation.” Det säger Marie Bomark, rektor vid Kunskapsskolan Uppsala Norra, där de erbjuder spetsutbildningar från årskurs 7.

Läs hela intervjun här.

För 30 år sedan beslutade riksdagen om en friskolereform som skapade möjlighet för rik som fattig att välja skola, skolpengen följer eleven. Idag är det över 400.000 elever som går i fristående förskolor, grund- och gymnasieskolor runt om i landet. Forskning visar att en etablering av en friskola i en kommun har medfört att kommunala skolor presterar bättre.

 

Internationella Engelska Skolans etablering i Sundsvall har medfört att de kommunala skolorna har tvingats att fundera på hur de jobbar med tex studiero och sett att man kan jobba på annat sätt och därmed inspirerats till att utveckla det egna arbetssättet. Detta är inte unikt för Sundsvall utan gäller generellt. Konkurrens bidrar till att utveckla skolan.

 

”Vår närvaro har fört med sig nya idéer och utgjort ett tryck på många skolor i regionen att bli bättre.” Det säger Pascal Brisson är rektor på Internationella Engelska Skolan i Sundsvall.

Läs hela intervjun.

Vill du läsa mer om att forskningen visar att friskolorna har positiva effekter på kunskaperna i grundskolan genom att kommunala skolor i närheten presterar bättre så finns här ett tips:

Böhlmark, A., & Lindahl, M. (2015). Independent Schools and Long-run Educational Outcomes: Evidence from Sweden’s Large‐scale Voucher Reform. Economica, 82 (327), 508–551. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/ecca.12130

I fredags presenterade regeringen ett förslag som innebär att man vill förbjuda nyetablering av konfessionella skolor och befintliga konfessionella skolor ska inte få växa. Förslaget har avvisats av flera tunga remissinstanser som;

• DO
• BO
• Göteborgs Universitet
• Idéburna skolors riksförbund
• Institutet för mänskliga rättigheter
• Justitiekanslern
• Lärarförbundet
• Myndigheten för stöd till trossamfund
• De olika judiska föreningarna
• De olika kristna föreningarna (som Kristna friskolerådet m fl)
• Svenska kyrkan
• Sveriges Advokatsamfund

Jag har skrivit om detta här. Att regeringen nu struntar i dessa remissinstansers synpunkter borde få Svenska Kyrkan, Katolska kyrkan mfl att reagera.

I maj hade vi ett frukostmöte med Hedvig Bernitz, docent vid Stockholms universitets juridiska institutio. Hon berättade om vad Sveriges förpliktelser gentemot Europakonventionen för mänskliga rättigheter innebär och konstaterade att ett förbud mot konfessionella skolor skulle innebär ett brott mot konventionen. Se hennes kommentar om Europakonventionen och föräldrars rättigheter här.

Hela seminariet finns att lyssna på i vår friskolepodd. Här klargör bl a Hedvig Bernitz vad de svenska förpliktelserna innebär och även varför Europakonventionens för mänskliga rättigheter utgör en särskild förpliktelse för Sverige jämfört med tex barnkonventionen.

 

 

För 30 år sedan beslutade riksdagen om en friskolereform som skapade möjlighet för rik som fattig att välja skola, skolpengen följer eleven. Idag är det över 400.000 elever som går i fristående förskolor, grund- och gymnasieskolor runt om i landet.

 

Reformen har gjort det möjligt för föräldrar och elever att byta skola utan att behöva be om lov hos politiker och byråkrater. Makten har förflyttats från politikerna till människorna. Det har gjort oerhört stor skillnad för många familjer. En dåligt fungerande skola för barnet påverkar givetvis hela familjesituationen.

 

”Vår dotter hade inte varit där hon är idag om vi inte hade kunnat byta skola, det är en sak som är säker.” Det säger Henrik och Magdalena Tillgren.

Läs deras berättelse

 

En berättelse som är långt ifrån unik, men som tydligt illustrerar varför en stor majoritet anser att det är rätt att man kan välja skola.

 

Det är svårt att hitta något liknande exempel på det som nu pågår i svensk debatt. Regeringsföreträdare som skriver debattartiklar för att smutskasta en hel bransch, en statsminister som uppträder i filmklipp med budskap vars syfte är detsamma. Att smutskasta en hel bransch.

Den som lyssnar på skoldebatten, utan att veta hur det faktiskt ser ut, tror rimligen att friskolereformen som infördes för 30 år sedan har haft entydigt negativa effekter.

Men det är inte sant.

Jag bloggade nyligen om den rapport som skolforskaren Gabriel H Sahlgren skrev om på DN-debatt i slutet av juni. En rapport med minst sagt uppseendeväckande nyheter, som inte alls plockats upp i debatten.

För den som är intresserad av vad forskningen säger kan jag ge följande ”teaser” från en sammanställning i denna Timbro-rapport. Jag har kompletterat denna men några ytterligare forskningsrapporter kopplade till likvärdighet och segregation. Mot bakgrund av debatten om vinstdrivande och icke vinstdrivande skolor är det intressant att notera de få forskningsresultat som finns när man jämför dessa verksamheter.

 

Friskolornas effekter på kunskaperna i grundskolan

De har haft ganska små men positiva effekter på kunskaperna i grundskolan och dessa kan inte förklaras av betygsinflation. Effekterna uppstår framför allt på grund av positiv konkurrens, som gör att kommunala skolor i närheten presterar bättre. Effekterna av vinstdrivande och icke-vinstdrivande friskolor är ungefär lika stora (Böhl­mark och Lindahl 2015). Även skolvalet har överlag haft små positiva effekter på kort­siktiga och långsiktiga utfall (Wondratschek m.fl. 2013).

Friskolornas effekter på kommunernas skolkostnader

Nyare forskning visar att friskolorna om något sänker kommunernas skol­kostnader, vilket antingen beror på att de i praktiken får mindre pengar för samma elev – trots att lagen säger att finansieringen ska vara likvärdig – eller på att kommunerna blir mer effektiva på att driva skolor som ett resultat av konkurrensen från friskolor (Heller-Sahlgren 2020b). Åstrandsutredningen (SOU 2020:28) menar att friskolor är över­finansierade – eftersom de får lika mycket pengar som kommunala skolor men inte har samma utbuds- och skolpliktsansvar – men urvalet för beräkningsgrunderna tyder inte empirin på att så är fallet i praktiken.

Friskolorna höjer slutbetygen på gymnasiet

På gymnasiet höjer friskolorna elevers slutbetyg, sannolikheten att de tar examen efter tre år samt deras resultat på nationella prov i engelska och svenska. Likaså ökar fri­skolorna sannolikheten att eleverna läser vidare på universitetet året efter att de gått ut gymnasiet och att de tar minst 15 högskolepoäng (ECTS) under det året. Det går dock inte att utesluta att effekterna beror på generös betygssättning, då resultaten skiljer sig när man studerar resultaten på nationella prov (Edmark och Persson 2021). Eftersom nationella prov rättas internt är de dock inte ett speciellt bra verktyg för att kontrollera för effekten av generös betygsättning.

Det finns samtidigt tecken på att elever i fristående gymnasieskolor presterar något sämre på externt rättade prov än elever i kommunala gymnasieskolor, men detta reflekterar sannolikt inte ett orsakssamband. Forskningen tyder nämligen inte på att system­effekterna i kommunen – effekterna som uppstår när man även tar hänsyn till att kommunala skolor påverkas av konkurrens – har varit negativa. Än viktigare för dagens skoldebatt är att ingenting tyder på att vinstdrivande friskolor skulle vara sämre än icke-vinstdrivande på gymnasienivå (Tyrefors Hinnerich och Vlachos 2017).

Friskolorna har inte påverkat likvärdigheten nämnvärt

Likvärdigheten i resultat mellan olika elever har inte påverkats nämnvärt av skolvalet och friskolorna (Böhlmark och Holmlund 2011; Böhlmark och Lindahl 2007; Edmark m.fl. 2014). Det finns tecken på att skolvalet och friskolorna har ökat skolsegregationen på grundskolenivå (se t.ex. Böhlmark m.fl. 2016), men det är oklart om detta reflekterar ett orsakssamband då forskning tyder på att större möjligheter till skolval minskar bostadssegregationens effekter på skolsegregationen (se Bibler och Billings 2019; Billings m.fl. 2018; Brunner m.fl. 2012; Brunner 2014). I snitt är det icke-vinstdrivande friskolor som har starkast elevsammansättning överlag.

Svagt stöd för kritik om betygsinflation

Stödet för att friskolor och skolvalet ökar betygsinflationen på systemnivå över tid är samtidigt ganska svagt (Vlachos 2010). Friskolor är mer generösa i rättningen av nationella prov än kommunala skolor i årskurs 9 och på gymnasiet – men inte i årkurs 3 och 5. Om något är icke-vinstdrivande friskolor mer generösa i rättningen än vinst­drivande friskolor (Tyrefors Hinnerich och Vlachos 2012, 2013, 2017), vilket också rimmar illa med den kritik som i dag fokuseras på just vinstdrivande företag i skolan.

Forskningen finner samtidigt att kommunala skolor som har konkurrens från friskolor är mindre generösa i rättningen av nationella prov än kommunala skolor utan sådan konkurrens (Tyrefors Hinnerich och Vlachos 2012, 2013, 2017). Systemeffekten av friskolorna på rättningen är därför noll. Skillnaderna i rättningen mellan fristående och kommunala skolor beror därför sannolikt på att friskolor attraherar andra slags elever, med andra slags föräldrar, som på olika sätt är mer benägna att pressa lärare att nå ett högre betyg – och hade agerat likadant om barnen gick kvar i den kommunala skolan.

Kraftigt förbättrade elevprestationer samtidigt som friskolorna vuxit

Under de senaste tio åren har elev­prestationerna förbättrats ganska rejält i de internationella under­sökningarna PISA, PIRLS och TIMSS, samtidigt som framför allt vinstdrivande aktörer har tagit allt större marknadsandelar och konkurrensen har ökat. Detta visar Sahlgren i den ovan nämnda rapporten.

 

När det gäller likvärdighet och segregation så kan följande tilläggas:

• Familjebakgrundens betydelse ökar inte generellt. Ett undantag är utrikes födda, särskilt om de sent kommit in i svensk skola. Här finns ett problem som även Gabriel H Sahlgren konstaterar i sin rapport.
• Skolsegregationen ökar inte. Den har minskat eller helt avstannat under senare år.
• Forskningen finner en ytterst marginell påverkan på elevresultat; elevernas bakgrund och förutsättningar betyder nästan allt. Kompensatoriska åtgärder måste därför primärt inriktas på familjers grundläggande förutsättningar i samhället.
• Ingen särskild elevgrupp har förlorat på själva friskolereformen. Detta har också Henrik Jordahl och Mårten Blix konstaterat i sin bok Privatizing Welfare Services

 

Källor, några utöver de som anges ovan

Holmlund, Sjögren, Öckert, IFAU. ”Jämlikhet i möjligheter och utfall i den svenska skolan.” Rapport 2020:7 och Pressmeddelande.

Skolverket. ”Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor.” Rapport 467, 2018.

Szulkin, Brandén. Linköpings och Stockholms universitet, ”Betydelsen av skolsegregering är överskattad.” Rapportsammanfattning 2017.

Jonsson, Treuter, SOFI. ”Likvärdighet och skolkvalitet: socioekonomiskt ursprung och invandrarbakgrund.” Ur ”Lika för alla. En ESO-antologi om skolans likvärdighet”. ESO-rapport 2019:1.

Edmark, Fröhlich, Wondratschek, IFAU. ”Hur har 1990-talets skolvalsreformer påverkat elever med olika famijebakgrund?” Rapport 2014:15.

Angelov, Edmark, IFAU. ”När skolan själv får välja – om friskolornas etableringsmönster. Rapport 20016: 14.

Edmark, IFAU. Pressmeddelande 2018-11-02 avseende ”Svenska friskolors etableringsbeslut”. Rapport 2018:18.

Böhlmark, Lindahl, IFAU. ”Har den växande friskolesektorn varit bra för elevernas utbildningsresultat på kort och lång sikt?” Rapport 2012:17

Vlachos, J. (2010). Betygets värde – En analys av hur konkurrens påverkar betygssättningen vid svenska skolor. 2010:6, Konkurrensverket, Stockholm.

Tyrefors Hinnerich, B., & Vlachos, J. (2012). Systematiska skillnader mellan interna och externa bedömningar av nationella prov. Resultatbilaga, Skolinspektionen, Stockholm.

Tyrefors Hinnerich, B., & Vlachos, J. (2013). Systematiska skillnader mellan interna och externa bedömningar av nationella prov – en uppföljningsrapport. Resultatbilaga, Skolinspektionen, Stockholm.

Tyrefors Hinnerich, B., & Vlachos, J. (2017). The impact of upper-secondary voucher school attendance on student achievement. Swedish evidence using external and internal evaluations. Labour Economics, 47, 1–14.

Wondratschek, V., Edmark, K., & Frölich, M. (2013). The Short- and Long-term Effects of School Choice on Student Outcomes — Evidence from a School Choice Reform in Sweden. Annals of Economics and Statistics, 111/112, 71–101.

Bibler, A., & Billings, S. B. (2019). Win or Lose: Residential Sorting After a School Choice Lottery. Review of Economics and Statistics.

Billings, S. B., Brunner, E. J., & Ross, S. L. (2018). Gentrification and Failing Schools: The Unintended Consequences of School Choice. Review of Economics and Statistics, 100 (1), 65–77.

Brunner, E. J. (2014). School Quality, School Choice, and Residential Mobility. i G. K. Ingram, & D. A. Kenyon (Red.), Education, Land, and Location (ss. 62–91). Cambridge, MA: Lincoln Institute of Land Policy.

Brunner, E. J., Cho, S.-W., & Reback, R. (2012). Mobility, housing markets, and schools: Estimating the effects of inter-district choice programs. Journal of Public Economics, 96 (7-8), 604–614.

Edmark, K., & Persson, L. (2021). The impact of attending an independent upper secondary school: Evidence from Sweden using school ranking data. Economics of Education Review, 84.

Heller-Sahlgren, G. (2020b). Friskolorna och skolkostnaderna. Rapport, Svenskt Näringsliv.