Så motar friskolor betygsinflationen i grind

Debatten om betygsinflation fortsätter – och den är viktig. Sverige behöver komma till rätta med betygsinflationen i såväl fristående som kommunala skolor, och Friskolornas riksförbund har länge krävt att betygsystemet ska kvalitetssäkras, inte minst handlar det om att betygskriterierna måste bli tydligare.

Det är viktigt för både den enskilda eleven och för samhället i stort att vi har rättvisa betyg i skolan som mäter den faktiska kunskapsutvecklingen.

Och för att bredda perspektivet i betygsfrågan så kan jag konstatera att sk ”glädjebetyg” faktiskt inte är det enda problemet. Det förekommer också att elever får för låga betyg i förhållande till vad de kan.

Under ett digitalt medlemsmöte i slutet på förra veckan bad vi tre av våra medlemsföretag, friskolorna Fryxellska skolan i Västerås, Ebba Brahe-skolan i Nacka och Katarinaskolan i Uppsala – varav åtminstone två har fått höra att de sätter för låga betyg – att berätta om hur de jobbar för att åstadkomma en mer rättvisande bedömning av sina elever.

Alla tre har en rutin som innebär att de elever som precis börjat i första årskursen får göra diagnostiska prov. Det borde vara en självklarhet kan man tycka, men så är inte fallet. Resultaten på de diagnostiska proven visar ju var eleven befinner sig kunskapsmässigt. Utan denna information, hur kan man då veta vad skolan behöver sätta in för eventuella stödåtgärder och hur elevens kunskap utvecklas under tiden i skolbänken?

Samtliga tre skolor jobbar också med digitala prov, vilket gör det lättare och mindre tidskrävande att rätta. Täta provtillfällen, vilket möjliggörs med hjälp av digitala prov, har också i studier visat sig minska den stress många elever upplever vid varje enskilt provtillfälle och öka inlärningen. Här finns mycket att göra i svensk skola för att öka inslaget av digitalisering kring prov och bedömning. Titta gärna på min intervju med det svenska företaget Duggas vd, Peter Wilcke, om hur ett av många digitala verktyg på marknaden underlättar livet för både lärare och elever.

Slutligen har samtliga skolor också initierat samrättning av nationella prov för att säkerställa likvärdighet i bedömningen och stävja såväl glädjebetyg som underbetyg. Två av skolorna jobbar också tillsammans med andra skolor för att rätta gemensamt över skolgränserna. Här har friskolenätverken i respektive städer spelat en stor roll för att hitta samarbetspartner som man redan har börjat bygga förtroendefulla relationer med.

Mer kan göras på skolor runt om i landet – såväl fristående som kommunala. Vi ställer upp för våra medlemsföretag och förmedlar gärna kontakter till andra skolor och bistår gärna efter bästa förmåga med tips och råd om hur man kan utveckla sitt arbete i denna viktiga fråga.

Lyssna också gärna på min intervju med betygsexperten Per Måhl, som bland annat pratar om hur viktigt det är att det är lärarprofessionen som får äga betygsfrågan. Det går inte, menar Måhl, att som Skolverket vill, ta fram statistiska modeller för hur betyg ska sättas. Om betygen ska spegla vad eleverna faktiskt kan är det bara lärarna som faktiskt vet det.

/