Varför är det så svårt att behandla skolhuvudmän likvärdigt? Vi har sett detta oavsett regering. Under pandemin skickades den sk skolmiljarden till kommunerna. De skulle i sin tur se till att friskolehuvudmännen skulle få ta del av dessa pengar. I pressmeddelanden från regeringen stod det ” För att möta den tuffa utmaning som covid-19-pandemin har inneburit för skolan får Sveriges skolväsende dela på 1,25 miljarder i år. ”… ”Pengarna kan bland annat skapa förutsättningar för ökad undervisningstid, bättre arbetsmiljö för elever och lärare och användas för att smittsäkra verksamheten.”
Tyvärr var det många friskolor om inte såg skymten av dessa medel. De stannade på kommunnivå i många fall. Nu är det dags igen, med ett statsbidrag som inte är rättvist. Ett statsbidrag som bara kommuner kan söka.
Därför har vi idag skickat ett brev till skolministern och påpekat att fristående förskolor inte kan söka det statsbidrag som regeringen har infört för kvalitetshöjande åtgärder i förskolan. Det är ett viktigt statsbidrag. Vi har kontaktats av flera medlemmar som tydligt framfört att de önskat ta del av ett sådant statsbidrag för att kunna satsa extra på just sådana åtgärder som statsbidraget avser. Varför ska de föräldrar som valt en fristående förskola ”straffas” på detta sätt kan man undra. Här är skrivelsen i sin helhet.
Möjligheter för alla skolhuvudmän att söka riktade statsbidrag för utbildning
Riksdagen har uttalat att det ska råda lika villkor så långt möjligt mellan elever som väljer en kommunal respektive fristående skolhuvudman för sin skolgång, vilket framkommer till exempel i prop. 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, s. 238, som riksdagen antog 2010. Det innebär också att resursfördelningen så långt möjligt ska ge en likvärdig skolgång för eleverna oavsett vilken skola de väljer.
Friskolornas riksförbund hemställer därför hos Regeringen att ändra statsbidragsförordningarna på det sättet att alla skolhuvudmän ges möjlighet att söka riktade statsbidrag, så att inte elever i fristående förskolor och skolor missgynnas vid resursfördelningen.
Bakgrund
Skolhuvudmännen finansierar i huvudsak sin verksamhet genom skattemedel. Förutom generella statsbidrag, skatteintäkter och den skolpeng som respektive kommun ersätter fristående förskolor och skolor med, finns också möjlighet för skolhuvudmännen att söka riktade statsbidrag via Skolverket och ibland från andra myndigheter. De olika statsbidragen tillgängliggörs på Skolverkets hemsida och där framgår också de särskilda bestämmelser som gäller för varje bidrag, exempelvis vem som kan söka, vad statsbidraget är tänkt att användas till och eventuell återrapportering till Skolverket eller annan myndighet.
Friskolornas riksförbund har vid flera tillfällen noterat och ifrågasatt fördelningen av de riktade statsbidragen, då alla skolhuvudmän inte ges möjlighet att på lika villkor att söka dessa bidrag. Några av de större bidragen har inte fördelats på lika villkor och fristående verksamheter har utestängts från att ta del av dessa. Det gäller till exempel den så kallade Skolmiljarden. Bidraget syftar till att bidra till goda förutsättningar för att minska de negativa effekterna på elevers kunskapsutveckling och hälsa till följd av covid-19-pandemin. Skolmiljarden fördelades utan att huvudmännen behövde söka bidraget. Men fristående skolhuvudmän fick inte ta del av bidraget alls, trots att deras elever har drabbats på samma sätt av pandemins konsekvenser. Det har varit helt upp till kommunernas goda vilja om de önskat fördela delar av bidraget även till de fristående huvudmännen. Vissa kommuner har delat bidraget utifrån ett elevperspektiv, dvs. delat ut bidraget till alla skolor utifrån antalet folkbokförda elever i kommunen. Flertalet kommuner har dock använt resurserna för sina egna verksamheter.
Ytterligare ett statsbidrag som fristående förskolor stängs ute från att söka är statsbidraget för kvalitetshöjande åtgärder i förskolan. Det är ett viktigt statsbidrag och förbundet har blivit kontaktade av flera medlemmar som tydligt framfört att de önskat ta del av ett sådant statsbidrag för att kunna satsa extra på just sådana åtgärder som statsbidraget avser.
Statsbidrag för barn som inte är folkbokförda i Sverige, liksom statsbidraget för papperslösa barn är också exempel på sådana bidrag hos Skolverket som inte fristående huvudmän kan söka. Där anges att det endast är kommuner som kan söka den typen av statsbidrag för eleverna. Det som dock är betydligt vanligare och därmed mer svårhanterat är de bidrag som Migrationsverket fördelar för asylsökande barn och elever. Även där är endast kommuner behöriga att söka – även om barnet direkt börjar i fristående verksamhet. Det innebär att fristående förskolor och skolor som tar emot dessa barn är helt hänvisade både till om kommunerna väljer att ansöka om bidrag och även om så sker, när kommunerna väljer att betala ut bidraget. Fristående huvudmän kan få vänta upp till ett år på ersättning för eleven.
Förbundet har som ovan nämnts tidigare påtalat i flera remissyttranden samt också i tidigare kontakter med skolministrar och departement; orättvisan i att inte alla skolhuvudmän kan söka ett visst riktat statsbidrag, men utan resultat eller förklaring till skillnaderna hittills. Förbundet hoppas nu att Skolministern och den här Regeringen vill bidra till lika villkor för de elever som valt en fristående förskola eller skola så att statsbidrag för sådana åtgärder som är viktiga för alla elever, oavsett vilken skola de valt, kan fördelas till alla huvudmän.
/