Krönikören Linnea Lindqvist skriver i Expressen om ledarskribenten Mattias Karlssons bok ”Jakten på skolan”. En passande titel på hans bok, även det i hans fall handlar mer om jakten på friskolan, om man följer honom på Hallandspostens ledarsida. Jag har inte läst boken men om man får tro de citat som Lindqvist återger i sin krönika så finns det en hel del vinklade beskrivningar i denna bok. Ta till exempel beskrivningen av effekterna av JB-koncernens konkurs. I sig en mycket beklaglig händelse som givetvis påverkade såväl elever som medarbetare.
Påståendet att JB-konkursen innebar att kommunerna ”fick skyndsamt trolla fram skolplatser till flera hundra elever” ger inte hela bilden. Det var andra friskolor som tog hand om en stor majoritet av eleverna och flera av JB:s skolor togs över av andra friskoleägare. Det gjorde att i princip alla elever hade en annan friskola att gå till när höstterminen började. Dessutom så bedrevs skolverksamheten inom JB till vårterminens slut. Detta framgår mycket tydligt av den förvaltningsberättelse som konkursförvaltaren Carler skrivit, en text som finns tillgänglig för läsning för intresserade. Men med fakta blir ju storyn inte lika rolig….
JB:s tidigare ägare Axcel sammanställde i oktober 2013 rapporten ”Om Axcels investering i John Bauer Organization och avvecklingen av JB Education”.Där framgår bl a följande:
”Det visade sig till slut att för fyra gymnasier fanns det inga nya huvudmän som var beredda att ta över elever och lärare. Det handlade om Hässleholm, Ängelholm, Jönköping och Åkersberga. Men genom hårt arbete från en rad aktörer: kommunernas tjänstemän, studievägledare, JBs medarbetare och många andra var till slut lösningar klara i början av juni även för dessa skolor. Samtliga elever i Ängelholm, Hässleholm och Jönköping kunde erbjudas plats på de kommunala gymnasierna. För JB Roslagen i Åkersberga löstes det genom att Skärgårds-gymnasiet ansökte om tillstånd från Skolinspektionen att driva programmen vidare, och därmed tog man i praktiken över eleverna.
I Halmstad fanns det en överenskommelse med skolans rektor som var beredd att ta över driften. Dessvärre visade det sig inte vara möjligt att fullfölja den lösningen och någon ansökan lämnades aldrig in till Skolinspektionen. Samtliga elever fick sedan plats vid andra fristående och kommunala skolor i Halmstad och närliggande kommuner.”
”Av de 23 JB-gymnasieskolorna och fyra grundskolorna som inte var berörda av något avvecklingsbeslut i februari 2013, kunde 18 gymnasieskolor drivas vidare med nya huvudmän, och samtliga grundskolor. Det betyder att av de cirka 8 400 elever som hösten 2013 hade tänkt gå på någon av dessa skolor kunde nära 7 500 elever fortsätta som planerat i augusti. Nio av tio elever kunde alltså gå kvar. ”
”Men av de ca 900 elever som berördes kunde en stor del fortsätta på sina valda program tillsammans med sina tidigare klasskamrater, eftersom andra skolor fick tillstånd av Skolinspektionen att ta över hela program. Övriga erbjöds plats på närbelägna kommunala gymnasieskolor – inte minst tack vare hårt arbete från en rad samverkande aktörer i berörda kommuner och på skolorna.”
Så långt om konkursen.
Uttrycket zombieskola är ju också underhållande för den fåkunnige. Den som känner till hur svensk konkurslag fungerar inser dock att om konkursförvaltaren ser att man kan få in mer pengar till konkursboet så att den ekonomiska skadan minskas för konkursborgenärerna så är han skyldig att agera. I detta fall kom det domar som visade att kommuner inte följt lagen. De har subventionerat den egna skolverksamheten, till men för bland annat JB-skolornas elever. Denna skolpeng skulle rätterligen ha betalats ut före konkursen, då kanske man till och med hade kunnat undvika konkursen. Men nu begärs den in i efterhand, en korrigering av att kommunerna helt enkelt inte följt skollagen. Visst kan man raljera över att det är en zombieskola som driver frågan. Men rimligare vore kanske att ifrågasätta varför kommunerna inte har följt lagen som talar om att skolpengen ska vara lika. Men det perspektivet saknas helt.
Det hävdas ofta i debatten att problemet med friskolor är att man inte upptäcker bristande kvalitet förrän det är försent. Lindqvist skriver ”Ingen ersätter eleverna för den utbildning de blir bestulna på under förespegling av valfrihet.” Men vem ersätter de elever som gått i tex Göteborgs grundskolor (för övrigt krönikörens förra arbetsgivare) där hela 15 av deras grundskolor hade mer än 30 procent icke behöriga elever till gymnasiet 2022? Dåliga skolor finns tyvärr överallt och effekterna av skoltiden skiljer sig inte beroende på vilken huvudman som driver skolan. Så sluta påstå att detta är något specifikt för friskolor, det gäller alla skolor. Och just därför är det viktigt att ha fokus på kvaliteten i alla skolor. Trots allt är det 84 procent av alla grundskoleelever som går i kommunala skolor. Och på nationell nivå så har 15.000 – 18.000 lämnat grundskolan utan gymnasiebehörighet under de senaste åren. Hur vore det om skoldebatten kunde handla om den problematiken i stället för att sprida felaktigheter om tex JB-konkursen?