Skolinspektionen kom nyligen med en rapport där de har granskat 40 skolor. Granskningen handlar om hur skolorna har efterföljt läsa, räkna, skriva garantin för tidiga stödinsatser för elever i förskoleklass tom åk 3. Rapporten är intressant läsning ur flera perspektiv men jag tänkte uppehålla mig vid granskningen av hur skolorna använt det obligatoriska bedömningsstöd som Skolverket tagit fram. Skolinspektionen skriver:
”Vid 11 av 40 skolor har Skolinspektionen konstaterat brister som handlar
om genomförandet av de obligatoriska materialen som ingår i garantin för
tidiga stödinsatser. Merparten av bristerna i arbetet med denna första del
av garantin rör användningen av de nationella bedömningsstöden i läs-och
skrivutveckling respektive taluppfattning, som är obligatoriska att
genomföra i årskurs 1.”.
Det borde vara självklart att alla skolor har god koll på om eleverna har knäckt läskoden. Det är grundläggande för att klara andra ämnen i skolan, liksom också självfallet läsförståelse. Det har länge funnits kritik mot såväl lärarutbildningen som skolorna eftersom det är tydligt att många elever har bristande kunskaper inom grundläggande områden som att läsa, räkna, och skriva. Det som garantin är tänkt att garantera.
Skolinspektionen granskar således nu effekterna av Skolverkets obligatoriska bedömningsstöd. Ett stöd som har kritiserats för att det är ett obligatoriskt upplägg som inte passar alla skolor och även för att dess obligatoriska screening inte fångar upp de elever som är i riskzonen. Kritiken har medfört att regeringen gett Skolverket i uppdrag att se över det obligatoriska karläggningsmaterialet och bedömningsstödet. Näringslivets skolforum har också uppmärksammat att det finns brister i såväl lärarutbildningen som undervisningen när det gäller förmågan att lära elever att läsa och skriva.
När Skolinspektionen nu granskar hur dessa 40 skolor jobbar med Skolverkets obligatoriska bedömningsstöd så konstaterar de också att
”De brister som har identifierats i tillsynen handlar framför allt om att delar
av kartläggningsmaterialen och bedömningsstöden inte genomförs i sin
helhet eller vid rätt tidpunkt, och att samråd med personal med
specialpedagogisk kompetens inte alltid sker i enlighet med garantin.”
De fortsätter;
”Som orsak till att bristerna har uppstått anges i flertalet fall brist på tid och resurser för att genomföra garantins olika moment. Det kan till exempel handla om att de personella resurserna inte varit anpassade för elevgruppens storlek och behov eller att skolorna inte har haft tillgång till personal med specialpedagogisk kompetens. Men det förekommer också att skolornas organisering av och rutiner för arbetet med garantin för stödinsatser inte alltid stödjer ett genomförande enligt bestämmelserna.”
Kan detta vara en underförstådd kritik om att Skolverkets material är alltför fyrkantigt och svårt att anpassa till många skolors verklighet?
Skolinspektionen konstaterar också att;
”I tillsynen har det också framkommit att mer än hälften av de 40 skolor som ingått i tillsynen använder andra material utöver de obligatoriska
materialen, framför allt för att kartlägga elevernas läs-och skrivutveckling över tid. Användningen av sådana material förekommer både hos skolor där Skolinspektionen identifierat brister i arbetet med garantin och hos skolor där inga brister identifierats.”
Att skolorna använder annat material, samtidigt som de vet att de måste använda Skolverkets, kan tolkas som att det finna andra smidigare metoder för att följa upp det som är så oerhört viktigt, att eleverna tidigt lär sig att knäcka läskoden, läsförståelse och att räkna. Jag har i andra sammanhang tex uppmärksammat LegiLexis arbete inom detta område.
Med den fantastiska utveckling som sker inom AI och digitala hjälpmedel så borde det inte vara svårt att utveckla stöd för bedömningsgrunder som därmed skulle underlätta lärarnas arbete. För att inte tala om att det ger eleverna bättre förutsättningar för att få rätt stöd.
Så för att avsluta – Skolinspektionens rapport är intressant men den visar också att det helt klart finns utvecklingspotential för ett mer flexibelt arbetssätt för att nå dessa viktiga mål.