I en insändare i Dagens Nyheter ger Aaron Israelson svar på tal i följande informativa replik.
Friskolor motarbetar gängbrottslighet bland unga
Gunilla Sandegård vill avskaffa friskolor för att barn ”inte ska bli offer för gängkriminalitet”, skriver hon på DN:s insändarsida. Det kan tyckas vara ett magstarkt argument, till och med i den osedvanligt hätska debatten om friskolor. Men eftersom också dåvarande statsminister Magdalena Andersson (S) i TV4:s partiledardebatt i februari 2022 varit inne på ett liknande resonemang kräver det trots allt ett svar.
Gängbrottsligheten är förvisso ett samhällsfenomen som slår brett. Eftersom den krupit ner i åldrarna har den i allt större utsträckning blivit en enorm utmaning också för skolor, såväl kommunala som fristående. Flera friskolor driver verksamhet i eller i anslutning till utsatta områden, vilket gör dem sårbara för gängvåldet.
Men när Sandegård skriver att hon dagligen läser ”om elever som inte klarar intagningen till gymnasium, elever som inte har tillräcklig kunskap för att läsa vidare på universitet, elever i yngre åldrar som inte klarar nationella prov på grund av undermålig undervisning i de friskolor de går i och stökiga klasser på grund av för stort elevantal och brist på personalstöd i klasserna” är hon fel ute.
Bland det hundratal grundskolor runt om i landet där över 30 procent av eleverna i fjol lämnade årskurs nio utan behörighet till gymnasiet var närmare 89 procent kommunala. Enligt Pisas kunskapsmätningar ligger friskolornas elever före de kommunala skolornas. I senaste Pisaundersökningen motsvarar försprånget ”inlärningen som sker under ett läsår”.
Enligt samma mätning är studiero centralt för att uppnå höga resultat. Det finns alltså mycket lite som tyder på att fristående skolor är stökigare, tvärtom. Det är också därför många väljer dem.
I själva verket pekar forskning från institutet IFAU på att det fria skolvalet är viktigast för elever i utsatta områden. Ett exempel är Internationella engelska skolan i Eskilstuna, som ligger i ett av Sveriges mest utsatta områden, Fröslunda. De allra flesta elever har utländsk bakgrund och tillhör, enligt en bearbetning av SCB:s socioekonomiska index, de fem skolor i kommunen med mest utmanande elevunderlag. Men gymnasiebehörigheten i skolan är högst i Eskilstuna med 96 procent.
Det finns fler exempel i bland annat Angered (Viljaskolan), Tynnered (Communityskolan), Norsborg (Freinetskolan Kastanjen) och på Järvafältet (Järvaskolan).
Om något bidrar friskolor till att motarbeta gängbrottsligheten bland unga. Det vore på tiden att vi visar de lärare och rektorer som sliter med dessa utmaningar dagligen lite uppskattning i stället.