I en replik till Gunnar Hökmark i SvD skriver Åsa Westlund, (s) utbildnings-politiska talesperson ”Sambandet mellan de svenska skolresultaten och vår avreglerade skolmarknad är inte en socialdemokratiskt myt. Det har gång på gång bekräftats av forskning och rapporter från såväl OECD som myndigheter.” Det hade varit klädsamt att belägga detta med källa.
Men låt mig välja att tolka påståendet ovan tvärtom – att det finns ett samband mellan de svenska skolresultaten och den avreglerade marknaden. För så är det. Skolforskaren Gabriel H Sahlgren har visat att de svenska 15-åringarna presterade på toppnivå trots att de precis har varit igenom en pandemi. I rapporten ”Vad kan vi lära av PISA 2022?” konstaterar han att kunskapsnivåerna i genomsnitt föll tillbaka till nivåerna i PISA 2012, men bland elever med svensk bakgrund föll resultatet tillbaka till samma nivåer som i PISA 2015.
Eftersom andra länder också har fallit är Sveriges relativa prestationer fortfarande mycket bättre än de var 2012, när resultaten var på samma absoluta nivå. Bland elever med svensk bakgrund är Sveriges relativa resultat ungefär på samma nivåer som under tidigt 2000-tal. Ett annat intressant resultat i rapporten är att elever i friskolor i genomsnitt presterade 34 poäng bättre än elever i kommunala skolor i PISA 2022. En del av skillnaden kan förklaras av olika elevunderlag men även efter justering för detta uppgår skillnaden till 20 poäng, vilket ungefär motsvarar inlärningen som sker under ett läsår. Detta gäller för både vinstdrivande och icke-vinstdrivande friskolor, som presterar på samma nivåer efter justering för bakgrundsfaktorer.
I december 2024 presenterades resultatet av den senaste TIMSS-undersökningen. Den visade också positiva resultat. Svenska elever, såväl de med inhemsk som utländsk bakgrund förbättrade sina matematikresultat kraftigt mellan 2019 och 2023. Åttondeklassare med svensk bakgrund är nu i snitt bäst i världen utanför Ostasien i matematik och NO.
En annan intressant sammanfattning över forskningen är denna rapport från 2020 ”Skolvalet, kunskaperna och likvärdigheten” av Gabriel Heller Sahlgren. För historiebeskrivningen rekommenderar jag också läsning av den omfattande analys ”Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola” som IFAU presenterade 2014 där de bl a konstaterade att resultatnedgången i svensk skola började före friskolereformens genomförande.
Börjar det inte bli dags att ändra retoriken och acceptera att svenska elever faktiskt presterar bra. Skoldebatten borde fokusera på de verkliga utmaningarna, att många elever med utländsk bakgrund har det tufft i skolan och kan inte den utmaningen lösas så riskerar samhället att få fortsatt stora problem framöver.
Till slut – det är svårt att förstå varför socialdemokraterna väljer att utmåla svensk skola som en verksamhet som ”samhället har tappat kontrollen över skolan”. Det är ju inte sant. Få verksamheter är så reglerade som skolan. 84 procent av alla grundskoleelever går i kommunala skolor, styrda av kommunpolitiker, varav många är just socialdemokrater. Skolinspektionen och Skolverket utfärdar förordningar och utövar tillsyn. Det som däremot saknas är en definition av vad som menas med kvalitet i svensk skola. Där är politiken svaret skyldig.
/