Resursskolor har utretts vid flera tidigare tillfällen, bara under de senaste 10 åren. Almega Utbildning har nyligen, i ett brev till Skolpengsnormsutredningen, understrukit vikten av att den kan presentera ett förslag som innebär en långsiktig lösning för finansieringen av resursskolorna.
Dagens skolsystem bidrar till att elever systematiskt misslyckas i skolan, särskilt elever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF). I dag lämnar drygt 15 procent av eleverna grundskolan utan gymnasiebehörighet. Elever med NPF är kraftigt överrepresenterade i statistiken. Därför kan det inte nog understrykas hur viktigt det är för såväl eleverna som för samhället i stort att utredningen nu presenterar en lösning på finansieringsfrågan.
Elever som går i resursskolor har ofta en historik av tidigare problematisk skolfrånvaro och låg måluppfyllelse. En stor och ofta stökig skolmiljö i vanliga skolor försämrar deras möjlighet att ens vistas där. Därför är en helt anpassad och resurstät skola ofta en nödvändig lösning för dessa elever. Eftersom en resursskola inte är en egen skolform finns det skäl att understryka att en riktad ersättning till en resursskola är en investering i dessa elevers, med stora och varaktiga stödbehov, möjligheter att nå kunskapsmålen för ordinarie grund- och gymnasieskola och därmed också leva ett mer självständigt liv.
I veckans Hamiltonpodd samtalar jag med Niklas Ahlström, styrelseordförande för familjeföretaget Utvecklingspedagogik AB, om dessa frågor och även om att regelverk och finansieringsmodeller måste stödja elevernas rätt till anpassad lärmiljö och ge nödvändig förutsägbarhet för sådana insatser.
-+