IFAU har nyligen kommit med en intressant rapport om fristående gymnasieskolors betydelse för intresset för att gå ett yrkesinriktat program. Deras studie omfattar år 2000-2010 och resultatet visar att fler friskolor i närheten av hemmet ledde till en högre sannolikhet för att gå ett yrkesinriktat program och lägre sannolikhet för att gå ett studieförberedande naturvetenskap/teknik program.
Studien, som baseras på syskonstudier, visar att mönstret framförallt drivs av pojkar men den visar också tydligt att en ökad friskoleandel dessutom är förknippad med en ökad sannolikhet att gå ett yrkesinriktat program bland både pojkar och flickor, en minskad sannolikhet för att gå ett studieförberedande program för både pojkar och flickor och en ökad sannolikhet att gå ett yrkesprogram inom industri och teknik, men bara för pojkar. De skriver i sina slutsatser; ”Dessa resultat tyder på att friskoleexpansionen inte var neutral i sin inverkan på elevernas studievägar. Det finns även tecken på långsiktiga effekter i termer av en något lägre sannolikhet att vara utbildad inom naturvetenskap, matematik eller teknik (STEM) och att vara sysselsatt vid 30 års ålder.”
Utredarna konstaterar att flera av yrkesprogrammen har en högre ersättning per elev och att de spekulerar i att det är skälet till att de är mer attraktiva att erbjuda för privata skolhuvudmän. Det är en spekulation som jag gärna vill utmana. Friskolehuvudmännen vet också att det finns en efterfrågan från företag, och offentlig sektor, på elever med just dessa utbildningar. Utbildningarna har högre ersättning men att erbjuda programmen innebär också en större risk pga att intresset kan svikta för dessa utbildningar bland eleverna. En aspekt som jag också tror kan vara viktig i sammanhanget är att det är intressantare för elever att söka sig till yrkesprogram som erbjuds av en friskola eftersom de förmodligen har ett närmare samarbete med näringslivet.
Det vore intressant att göra liknande studier av effekterna efter gymnasiereformen som genomfördes efter denna studies period. För effekterna av den har medfört minskat intresse för yrkesprogrammen. Samtidigt är andelen elever som valt yrkesprogram i friskolor 29 procent mot 28 procent i kommunala skolor.
IFAU:s rapport visar, som jag ser det, att det är viktigt att skolmyndigheternas beslut med anledning av de nya reglerna för dimensionering av gymnasieskolans program beaktar resultatet ”…att friskoleexpansionen inte var neutral i sin inverkan på elevernas studievägar”. Annars riskera syftet med förändringen, att öka andelen elever som väljer yrkesprogram, att bli ett misslyckande.
/