Socialdemokraterna i Stockholm lägger för närvarande vner mycket möda på att framställa arbetsmarknaden i Stockholm som näst intill katastrofal. Ingela Nylund Watz (s) hade nyligen en interpellationsdebatt i riksdagen med bl a näringsminister Lööf där hon uttrycker sig alarmistiskt om Stockholms arbetsmarknad och efterfrågar åtgärder från regeringen för att stärka Stockholmsregionens arbetsmarknad.
Visst är det bra att Ingela Nylund Watz (s) tycker att det är viktigt att vi har en bra arbetsmarknad i Stockholms län. Och jag hoppas att hon då också slår vakt om alla RUT-jobb som tillkommit under senare år, liksom de jobb som skapats genom att privata företag har fått möjlighet att etablera sig på välfärdsområdet i vår region. En viktig del av vår arbetsmarknad är dessutom konsulttjänster och finansiella tjänster. Arbeteten som inte alltid hyllas från vissa håll i den politiska debatten.
Det är viktigt att ge en korrekt bild av verkligheten. Hon menar bl a att det har skett en kraftig ökning av antalet varsel i Sthlms län 2012 jfr med 2010 och 2011. 
Och det stämmer ju – men om man har ett längre prespektiv så ser ju verkligheten lite annorlunda ut.
Tittar vi på antalet varsel i riket 2012 så var det totalt 71.470, 2011 46 452 och 2010 44.468. 2002 var det 67 157 i riket.
Tittar vi sysselsättningsutvecklingen i länet så ser det ut på följande sätt;
Och på arbetslösheten i Stockholm stad bland hela befolkningen resp undgomar på följande sätt:
Tittar vi på 2012 års siffror och jämför med Riket – När det gäller hela befolkningen 16-64 år är siffran i riket 6,5% mot 5, 2 % i Stockholm stad (5% i länet). När det gäller arbetslösa ungdomar i riket så ligger siffran för 2012 på 10,4%, motsvarande i Sthlm är 4,8% (5,6% i länet).
1991 var befolkningen i Stockholm 674.452. den första november 1012 var det 880 008. En otrolig ökning av befolkningen med nästan 200.000 invånare i staden under den tidsperiod som diagrammen återger. Detta visar att Stockholm har en stark arbetsmarknad. Med detta sagt vill jag inte förringa de utmaningar som vår region står inför. Men det känna inte så verklighetsförankrat att ropa efter hjälp från regeringen på det sätt som Ingela Nylund Watz gör i riksdagen.
/