Friskolor är inte som kommunala myndigheter
Idag lägger jag ut den debattartikel som två av styrelseledamöterna i Friskolornas styrelse har skrivit. De, tillsammans med många andra friskoleföreträdare, är mycket oroliga över att förslaget om att friskolor ska omfattas av offentlighetsprincipen ska bli verklighet. Jag återkommer i frågan med Friskolornas riksförbunds remissvar i ärendet. Vi instämmer i deras oro och menar – tala om vad som är problemet i stället för att slå till med ett regelverk som tillkommit för myndigheter. Små friskolor är inte detsamma som kommunala myndigheter. /
Syftet kan tyckas gott. Öppenhet och transparens ska självklart gälla i alla skolor, oavsett om de är kommunala eller fristående.
Redan i dag utför Skolinspektionen en mer omfattande granskning av friskolor än av kommunala skolor och kommunerna har insynsrätt i våra verksamheter.
Vi driver till vardags två typiska fristående skolor på mindre orter, Älghults friskola i Småland och Broholmskolan i Lidköping. Det är två mindre skolor som gör blygsamma ekonomiska resultat till skillnad mot vad som vanligtvis uppmålas kring friskolor i media.
När kommunen ville lägga ned den kommunala skolan gick invånarna i småländska Älghult ihop och bildade en ekonomisk förening för att se till att skolan blev kvar. Broholmskolan är en skola i Lidköping som startades och drivs av en grupp pedagoger med ett starkt fokus på utomhuspedagogik.
Förslaget om en offentlighetsprincip riskerar att slå omkull många mindre aktörers verksamheter. Vi gör oss därför till tolk för många små friskolor som vi talat med och som är mycket oroliga.
Införandet skulle innebära att vi behöver system för diarieföring, gallring och arkivering. Vi behöver köpa in tekniksystem och vi blir tvungna att anställa personal med specialistkompetens.
Det andra alternativet är att administrationen hamnar direkt på rektorns bord – då måste skolledaren prioritera hantering av arkiv före kärnuppgifter som arbetsledning och kvalitetsutveckling.
Vi talar hela tiden om att rektorn ska få tid till att ägna sig åt det pedagogiska ledarskapet men de politiska förslagen verkar gå i en helt annan riktning.
Vi måste få lugn och ro ute på skolorna nu. Vi behöver fokusera på pedagogiken, resultaten och eleverna.
I valrörelsen var Gustav Fridolin och Miljöpartiet tydliga med att värna de mindre byaskolorna och olika pedagogiska alternativ. Detta förslag är inget annat än rent precisionsskytte mot just oss.
Det stora flertalet aktörer, 94 procent, driver en eller två skolor. Vi ser därför med bedrövelse på om förslaget blir verklighet. Då kommer en allt större del av elevpengen runt om i landet att gå till administration och tas från elevernas utbildning. Det kan omöjligt vara varken Gustav Fridolins eller utredningens mening.
Ulrica Bennesved, verksamhetschef Älghults friskola , Marie Pilfalk, rektor Broholmskolan