Det är lätt att glömma grunden för offentlighetsprincipens införande. Dess grundläggande syfte är att allmänheten ska ges möjlighet till att delta i den konstitutionella kontrollen av hur våra folkvalda representanter, samt deras myndigheter, utövar sin makt under lagarna. Huvudmannen för en fristående skola består varken av folkvalda representanter eller utgör en myndighet.
Friskolornas riksförbund har svarat på utredningen ”Ökad insyn i friskolor”. Vi har inte något emot öppenhet men är kritiska mot utredningens förslag av följande skäl:
- Informationen är öppen redan idag. Fristående skolors verksamhet och dokument är på många sätt redan i dag öppna genom Skolinspektionens granskningar, kommunernas insynsrätt, Skolverkets regelbundna och omfattande uppgiftsinsamling, de överklagansmöjligheter som står tillbuds för fattade beslut, förvaltningsrättsliga regler för handläggning m.m.
- Tala om vad som saknas. Det finns andra lösningar än att införa handlingsoffentlighet i fristående skolor. Skollagen kan ange vilka dokument och uppgifter, utöver ovanstående, som bör vara öppna och tillgängliga för allmänheten. Ett mer proportionerligt förslag. En utredning bör tillsättas som kan föreslå vilken dokumentation som kan komma att omfattas av en sådan tillgänglighet.
- Grunden för offentlighetsprincipen är kontroll av den offentliga makten. Det är lätt att glömma grunden för offentlighetsprincipens införande. Dess grundläggande syfte är att allmänheten ska ges möjlighet till att delta i den konstitutionella kontrollen av hur våra folkvalda representanter, samt deras myndigheter, utövar sin makt under lagarna. Huvudmannen för en fristående skola består varken av folkvalda representanter eller utgör en myndighet, trots att verksamheten förvisso har inslag av myndighetsutövning. Det är därför rimligt att myndighetsutövningen granskas på olika sätt, men offentlighetsprincipen ska avse myndigheters verksamhet.
- Orimligt att kräva små friskolor omfattas av offentlighetsprincipen. Införandet av handlingsoffentlighet i fristående skolor skulle innebära en oerhört kostsam och betungande administrativ arbetsbörda för skolhuvudmännen, framförallt för de mindre fristående skolorna. 94 procent av alla friskolehuvudmän har en eller två skolenheter.
- Bristfälligt underlag, undermålig konsekvensanalys. Utredningens underlag är bristfälligt. Konsekvenserna av ett införande av offentlighetsprincipen är inte alls tillräckligt analyserade, vilket också tydligt framgår av det rättsliga utlåtande förbundet inhämtat. Underlaget i betänkandet kan därför rimligen inte ligga till grund för en sådan omfattande regelförändring som föreslås.
- Förslaget strider mot proportionalitetsprincipen. De negativa konsekvenserna i form av en tungrodd, kostsam administration som tar resurser från skolans kärnuppgift undervisning, överstiger vida nyttan av att införa offentlighetsprincipen. Detta särskilt mot bakgrund av att det redan idag finns en stor öppenhet i verksamheten och att möjligheten att göra ytterligare dokumentation tillgänglig skulle innebära en betydligt mindre kostsam och resurskrävande lösning, som ändå skulle kunna leda till önskat resultat.
- Ökat administrativ börda – till vilken nytta? Regeringen har i prop. 2013/14:112 tydligt uttryckt att utredningen ska finna former för genomförandet av en offentlighetsprincip, som inte onödigtvis ökar den administrativa bördan för skolor, förvaltningar och huvudmän för fristående skolor. Som vi ser det innebär utredningens förslag ett misslyckande i att uppfylla det kravet.
Vårt remissvar är omfattande och du kan läsa det här. För våra medlemmar, inte minst de små, är detta en otroligt viktig fråga. Skulle förslaget bli verklighet innebär det en ökad administrativ börda för de många hundra små friskolor som finns runt om i landet. Till vilken nytta kan man undra. Förslaget strider helt klart mot proportionalitetsprincipen.
Läs professor Nergelius rättsliga utlåtande över förslaget.
Frågan handlar om en viktig grundläggande princip – kan företag som verkar i välfärdssektorn rakt av jämställas med myndigheter. En tidigare offentlig utredning har svarat nej på den frågan, vilket framgår på s 241 i utredningen ”Privata utförare – kontroll och insyn.
/