Mattelyft hos journalister efterfrågas samt sinne för proportioner i debatten som skolan

Aftonbladet skriver ”Enligt Lärarförbundet har stora friskolekoncerner som Academedia, Kunskapsskolan och Jensen Education en rörelsemarginal på nästan en miljon kronor.” Det låter ju bestickande men vad innebär det?

Finns det ingen journalist som kan matte och företagsekonomi?

I dagens Aftonbladet kan man läsa att ”Enligt Lärarförbundet har stora friskolekoncerner som Academedia, Kunskapsskolan och Jensen Education en rörelsemarginal på nästan en miljon kronor.” Det låter ju bestickande men vad innebär det?

Rörelsemarginalen i ett företag är ett mått på hur stor del av varje omsatt krona för en rörelse som blir kvar till att täcka räntor, skatt och ge eventuell vinst. Den beräknas på själva resultatet för rörelsen.

Omsättningen i Kunskapsskolan var 2015 drygt 1 Miljard kronor, i AcadeMedia 8 miljarder kronor och Jensen Education 444,5 miljoner kronor. En enkel räkneövning ger då vid handen att 1 miljon inte innebär någon enorm rörelsemarginal. Men det framstår ju som det om man inte relaterar det till något. Dessutom är det värt att påminna om att friskolor, till skillnad från kommunala verksamheter, betalar skatt.

Sverige tillhör ett av de länder i världen som satsar mest på skolan. Hur mycket pengar kostar då skolan i Sverige?

2015 handlade det om ca 225 Miljarder kronor. Ca 18 procent av alla barn går i fristående verksamheter. Så friskoledelen, (förskola, grund- och gymnasieskolan) handlar om ca 43 miljarder kronor.  ESO konstaterade i måndags att det finns en stor effektiviseringspotential i den kommunala grund- och gymnasieskolan. I genomsnitt uppgår den enligt deras beräkningar till 10 procent. Räknar vi generöst och tar bort kostnaderna för förskolan (som inte ingick i ESOs beräkningar) så handlar det om i vart fall ca 10 miljarder lågt räknat i effektiviseringspotential i den kommunala skolverksamheter. Tänkte att detta kunde vara en intressant jämförelsesiffra.  Avslutar med lite ytterligare fakta från Skolverkets snabbfakta avseende 2015:

• 3 650 skolenheter i förskoleklass varav 587 drivs i fristående/enskild verksamhet

• 4 845 skolenheter i grundskolan varav 827 är fristående

• 626 skolenheter i grundsärskolan varav 38 är fristående

• 279 skolenheter i gymnasiesärskolan varav 32 är fristående

• 1 303 skolenheter i gymnasieskolan varav 443 är fristående

Så Gabriel Urwitz påpekande i dagens DI-debatt känns mycket relevant: När privata välfärdsföretag gör vinst bör ilskan riktas mot de offentligt drivna verksamheterna som därmed är mindre effektiva och kostar för mycket skattepengar.

/