Den bild som förmedlas av statsråd mfl i den offentliga debatten stämmer helt enkelt inte. Det är sorgligt att ledande politiker sänker sig till att framföra ”alternativa fakta” på det sätt som tex civilministern och statsministern gör.
Idag har vi från förbundets sida lämnat in vårt remissvar på Reepalus utredning ”Ordning och reda i välfärden”. Vårt remissvar – som givetvis avfärdar förslaget – går igenom utredarens ca 850 sidor ganska noggrant. Vi tar fram fakta som han har utelämnat och konstaterar att utredaren inte gjort en ordentlig konsekvensanalys när det gäller förslagets effekter för medarbetare, elever, verksamheterna, förenligheten med lagstiftning och äganderättsskydd, för landsting och kommuner. Kort sagt konstaterar vi att om förslaget blir verklighet så riskerar det att leda till kaos för svensk skola. Hur ska kommunerna kunna ta hand om de elever som riskerar att förlora sin skola pga de orimliga effekter som blir följden av utredarens förslag?
Internationella Engelska Skolan lämnade in sitt remissvar i början av veckan. Detta trots att de inte är remissinstans, vilket för övrigt gäller för de flesta berörda välfärdsföretagen. Ett i sig mycket anmärkningsvärt agerande från regeringens sida. Deras remissvar är en intressant beskrivning av hur denna verksamhet har utvecklats till att idag ha 21.400 elever, 29 grundskolor runt om i Sverige och en gymnasieskola. Drygt 133.000 står i kö för att få en plats i deras skolor. De har nyligen ansökt om tillstånd för att etablera fem nya skolor, i Österåker, Östersund, Skellefteå, Huddinge och Ekerö kommun. De flesta av IES skolor ligger i mindre priviligierade områden. Andelen elever med utländsk bakgrund är ungefär dubbelt så stor som i snitt för skolor i Sverige. IES i Kista har tex ca 45 olika nationaliteter bland eleverna. På område efter område vederlägger skolans remissvar de myter och felaktigheter som florerar om friskolor i allmänhet och den egna skolan i synnerhet och tydliggör förslagets konsekvenser (vilket ju också bl a PwC har gjort i sin analys). IES skriver:
”Utredningen ger en totalt grundlös beskrivning av vad seriösa organisationer som IES står för och bidrar med. Den kan inte bilda bas för lagstiftning. Dess konsekvenser skulle bli djupt skadliga för svensk skola och familjers egenmakt. Skulle förslaget, mot all förmodan, förvandlas till lag tvingas Internationella Engelska Skolan att upphöra med att driva en verksamhet som i hittillsvarande form är ytterst framgångsrik, uppskattad av föräldrar och av Skolinspektionen framhållen som en ”modell” för hur en huvudman bör bedriva systematiskt kvalitetsarbete.”
De påpekar också – vilket jag inte sett ett enda statsråd nämna – att friskolor faktiskt betalar skatt. Detta till skillnad från kommunala skolor. ”Av den nettovinst som ett aktiebolag som Internationella Engelska Skolan redovisar betalar vi, till skillnad från kommunerna, också statlig bolagsskatt. Den har under de senaste fem åren uppgått till 118 miljoner kronor. Vi har därtill betalat ingående moms, utan avdragsrätt, som är betydligt högre än den momsersättning som ingår i skolpengen.”
Det överskott som verksamheten har genererat har används till att tillgodose den stora efterfrågan på skolplatser som finns. Internationella Engelska Skolan har vuxit successivt och organiskt.
Det lär komma fler remissvar och jag återger gärna dem här. För det är viktigt att många får kunskap om de faktiska förutsättningarna för att driva friskola i Sverige. Den bild som förmedlas av statsråd mfl i den offentliga debatten stämmer helt enkelt inte. Det är sorgligt att ledande politiker sänker sig till att framföra ”alternativa fakta” på det sätt som tex civilministern och statsministern gör.