Det finns ännu ingen sammanställning från departementet av remissvaren på Reepalus hårt kritiserade förslag om i princip vinstförbud för välfärdsföretagen. Det i sig gör det anmärkningsvärt att regeringen nu går vidare med förslaget, efter en uppgörelse med v. Eftersom jag tycker att det är viktigt att människor har klart för sig vad detta förslag innebär så tänkte jag ta mig friheten att citera ett antal remissyttrande. Dagens citat kommer från Riksrevisionen. De avslutar sitt remissyttrande på följande sätt:
”Utredningen har haft ett omfattande och svårt uppdrag som den har satts att lösa på kort tid. Riksrevisionen har full respekt för svårigheterna att under sådana förutsättningar kunna analysera och belysa alla de aspekter som uppdraget för med sig. Det saknas dock vitala delar i utredningens analys för att fullt ut kunna bedöma förslaget om vinstreglering och dess konsekvenser. Riksrevisionen anser att eftersom förslaget potentiellt kan ha vittgående följder så finns det särskild stor anledning att ta fram ett fullgott underlag inför de beslut som riksdagen har att fatta. Det är principiellt viktigt att förslag till förändringar i offentlig förvaltning med potentiellt stor påverkan på individ, företag och samhälle vilar på solid utredning och ett fullgott beslutsunderlag. Utredningen uppvisar brister i dessa avseenden.”
En inlindad men dock tydlig kritik och ett konstaterade att utredningen inte kan ligga till grund för lagförslag. Jobbet är helt enkelt inte klart enligt Riksrevisionen.
Tidigare i sitt yttrande skriver de;
”Riksrevisionen anser att det hade varit önskvärt att utredningen tydligare belyst konsekvenserna av ett vinsttak utifrån en analys av välfärdsföretagens agerande på basis av förväntad avkastning. Det hade skapat en bättre grund för en bedömning av i vilken utsträckning vinstdrivande företag kommer att lämna marknaden och vilken påverkan det har på verksamheterna i välfärdssektorn.
Dessutom bör analysen av i vilken utsträckning det finns beredskap och kapacitet hos kommunala och statliga huvudmän att kompensera för de eventuella bortfall av välfärdsproduktion som kan bli följden av utredningens förslag kompletteras.
Riksrevisionen saknar därtill en konsekvensanalys avseende de bevekelsegrunder som föranlett att välfärdssektorn öppnats upp för privata initiativ de senaste decennierna, som påverkan på investeringar, nyföretagande, konkurrens och produktivitet av de förslag utredningen lämnar.
Sammantaget borde ovanstående kompletteringar av analysen vara av stort intresse för beslutsfattare inom stat och kommun i ljuset av de växande behov som framöver förväntas inom svensk välfärdssektor till följd av bland annat den demografiska utvecklingen. Dessa aspekter förtjänar en bredare och djupare belysning än den som ges i utredningens delbetänkande. Kompletteringar enligt ovan är dessutom vitala om analysen ska kunna tjäna som ett fullgott beslutsunderlag för riksdagen att ta ställning till.”
Det är bara att beklaga att Sverige har en statsminister och en regering som inte instämmer i Riksrevisionens bedömning av vikten av att ha ett fullgott beslutsunderlag innan man går vidare med ett lagförslag. Vad kostar inte detta skattebetalarna?
Förre finansministern K-O Feldt har också idag gått ut och kritiserat regeringen för deras agerande och påmint om löntagarfondsdebatten och hur den skadade relationerna med näringslivet. Ett välkommet inlägg.
/