De bästa var friskolor – men bland Skolinspektionens goda exempel finns idel kommuner, som hade behov av utveckling
Häromdagen publicerade Skolinspektionen sin rapport efter en granskning av skolhuvudmännens arbete med klagomålshantering, Lokal klagomålshantering – för snabb hjälp till eleverna. 31 huvudmän har granskats, 22 för kommunala skolor och 9 för fristående skolor.
Det är en intressant läsning. Resultatet visar dessvärre att 29 av 31 granskade huvudmän behöver utveckla sitt arbete. Informationen om klagomålshanteringen är ofta svårtillgänglig och det finns risk för att klagomålen faller mellan stolarna.
Men 29 av 31 betyder att det ändå finns två huvudmän som klarat granskningen utan krav på att utveckla sitt arbete, som uppenbarligen har ett arbete med klagomålshantering som fungerar väl rakt igenom.
Vilka är då dessa två? Det framgår inte av rapporten men vi frågade och fick då svaret att det är två huvudmän för fristående skolor, Vittraskolorna AB och British Schools AB.
Det förvånar inte mig att det är friskolor som klarar detta bäst, men det verkar ha lett till rejäl förvirring hos Skolinspektionen. Skolinspektionen kritiseras ofta för att bara granska och kritisera och inte komma med goda exempel. Nu har Skolinspektionen samlat, enligt dem själva, fem goda exempel i ett dokument på sin hemsida. Det är bra att de lyfter fram goda exempel. De skriver att ”Genom beskrivningar av viktiga kvalitetsaspekter inom granskningsområdet, avser rapporten att ge ett utvecklingsstöd även för de huvudmän som inte granskats.” Det låter ju bra. Men väljer Skolinspektionen att lyfta fram de enda två som gick igenom granskningen utan anmärkningar på hemsidan? Svaret är märkligt nog nej på den frågan. Bland Skolinspektionens goda exempel finns bara kommuner, dvs exempel som enligt Skolinspektionen har behov av utveckling inom de granskade områdena, inte de friskolor som är utan anmärkningar. Hur kan det komma sig? Anser Skolinspektionen inte att det finns något att lära av de skolhuvudmän som klarar en granskning utan krav på utveckling?
Eller ska man ta detta agerande som intäkt för att Skolinspektionen är politiskt korrekt och inte vill lyfta fram friskolor som exempel – båda AB dessutom – när vi har en regering som så tydligt kritiserar friskolor?
Jag vill uppmana Skolinspektionen att reflektera över vilka signaler det här sänder. Vad tror Skolinspektionen det väcker för tankar hos de fristående skolor som klarat sig utan anmärkning när de utesluts och ersätts med huvudmän som avkrävs utveckling? Vad innebär det för andra skolor som vill lära av goda exempel när de inte får möjlighet att ta del av de allra bästa?
/