Ledarskapet åter i fokus i Skolinspektionens rapport

Men man kan ju inte trolla med knäna. Finns de inte så finns de inte. Detta är ingen kvick fix. Därför är det åter igen viktigt att påminna om att vi måste hitta vägar för att överbrygga lärarbristen.

Skolinspektionen har publicerat rapporten ”Undervisning på skolor med många obehöriga lärare”. Det är en intressant och viktig läsning mot bakgrund av att det under överskådlig tid framöver kommer att finnas många skolor som har sk obehöriga lärare. Tittar vi på Skolverkets statistik för 2016/17 så är det endast fem grundskolor som har 100% lärarlegitimerade med behörighet i minst ett ämne. Det är fyr kommunala skolor och en friskola. Alla vet att lärarbristen är alarmerande och kommer att bli än värre framöver. Därför är det viktigt att fokusera på det som faktiskt Skolinspektionen gör i sin rapport. Hur säkerställa god kvalitet i undervisningen utifrån rådande läge?

Visst kan man – som bl a vissa företrädare för lärarfacken – ropa på att andelen behöriga legitimerade lärare är för lågt. Men man kan ju inte trolla med knäna. Finns de inte så finns de inte. Detta är ingen kvick fix. Därför är det åter igen viktigt att påminna om att vi måste hitta vägar för att överbrygga lärarbristen.  Skolinspektionen lyfter frågan hur skolledningen organiserar verksamheten som en viktig framgångsaspekt. De skolledare som har ett uppbyggt systematiskt kvalitetsarbete med uppföljning har bättre förutsättningar än de som saknar detta, att säkerställa ett bra resultat.

Att utbilda bort lärarbristen är omöjligt enligt Universitetskanslerämbetet, UKÄ. För att täcka hålen på landets skolor måste nämligen var fjärde person som går ut gymnasiet med högskolebehörighet de kommande åren, utbilda sig till lärare. Dagens Samhälle konstaterade i sitt nummer den 8 november 2017 att det finns 477 grundskolor där inte ens hälften av lärarna är behöriga. På var fjärde friskola är en majoritet av lärarna obehöriga. De 477 skolorna med hög andel obehöriga lärare finns i 170 kommuner över hela landet. Men det är vanligare att mindre skolor har hög andel obehöriga än att större skolor har det. i detta sammanhang kan det vara bra att påminna om att 93 procent av alla friskolehuvudmän har bara en eller två skolor.

Vad kan man då göra för att överbrygga bristen? Det handlar om många saker, men också att ha järnkoll på kvalitet och resultat på alla skolor, oavsett behörighetsnivå. Det verkar inte som att regeringen har för avsikt att komma med något bredare förslag när det gäller att utöka möjligheterna till distans- och fjärrundervisning eller entreprenadundervisning. Förslag på detta område skulle definitivt vara ett steg på vägen för att öka möjligheterna att tillgodose efterfrågan på behöriga och legitimerade lärare. Jag vill därför påminna om några viktiga synpunkter som Friskolornas riksförbund framförde i remissyttrandet över utredningen Entreprenad, fjärrundervisning och distansundervisning (SOU 2017:44).

  1. Utredaren har avstått från att lägga förslag som underlättar samverkan kring närundervisning genom entreprenad mellan olika huvudmän eller aktörer. En sådan möjlighet skulle skapa mer attraktiva lärartjänster genom bättre tjänsteunderlag och ett effektivt utnyttjande av elevgrupper.
  2. Huvudmannen ska få avgöra när entreprenad är lämpligt. Tyvärr har utredaren begränsat möjligheterna överlämna vissa uppgifter som avser undervisning på entreprenad, till att gälla endast om huvudmannen har gjort vad som rimligen kan krävas för att anordna utbildningen inom den egna organisationen.
  3. Begränsa inte uppgifter som gäller studiehandledning på modersmålet till att enbart gälla annan skolhuvudman. Det kan finnas andra aktörer som kan erbjuda tjänsten, som inte är skolhuvudman.
  4. Begränsa inte möjligheterna till fjärrundervisning till att endast få användas när undervisning annars inte kan komma till stånd.
  5. Begränsa inte antalet årskurser som får fjärrundervisas. Ge huvudmannen möjlighet att avgöra i vilka årskurser fjärrundervisning ska användas, även för de yngre eleverna.
  6. Ge huvudmannen möjlighet att avgöra i vilka ämnen och kurser det är lämpligt med fjärrundervisning. Utredaren vill reglera vilka kurser och ämnen som får fjärrundervisas i de frivilliga skolformerna.
  7. Förslaget att endast den som är huvudman inom skolväsendet får utföra fjärrundervisning samt att utföraren endast får utföra fjärrundervisning i begränsad omfattning, avvisas. Det bör vara möjligt att anlita andra aktörer än huvudmän.
  8. Vi menar att undantagen enligt skollagen i 2 kap. också ska vara tillämpliga när det gäller lärare för fjärrundervisning. Detta till skillnad från utredarens förslag, som innebär ett krav på att läraren som utför fjärrundervisning ska vara legitimerad och behörig för ämnet. En sådan begränsning skulle också inskränka möjligheterna att använda sig av skickliga lärare i fjärrundervisningen.
  9. Begränsa inte distansundervisning till att enbart få användas för elever med dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik, samt för elever i gymnasieskola också pga. särskilda skäl. Förbundet anser att distansundervisning måste få användas mer flexibelt och för fler elevgrupper i grundskolan.
  10. Ge elever möjlighet att själva få välja om de vill ha sin gymnasieutbildning på distans eller inte. Utredaren anser att endast elever med vissa skäl får komma ifråga för distansundervisning i gymnasieskolan.
  11. Reglerna om undantag från behörighet i 2 kap skollagen bör få användas även för lärare som distansundervisar.
  12. Förbundet anser att distansundervisning även måste kunna få anordnas i egen regi och har därför avstyrkt förslaget om att endast av Skolinspektionen särskilt godkända anordnare av distansundervisning får användas för ändamålet.
  13. Ge rektorn mandat att avgöra när en elev är mogen nog att ta emot distansundervisning. Vi avstyrker förslaget med begränsningar som avser i vilka årskurser elever får distansundervisas.
  14. Gör det möjligt att överlämna den myndighetsutövning som ankommer på rektor eller förskolechef på entreprenad.
  15. Öka möjligheterna till entreprenad. Vi instämmer inte i utredarens bedömning om att fler generella möjligheter till entreprenad inte ska införas. Det är tvärtom viktigt att regleringen om entreprenad blir mer flexibel och att fler möjligheter ges till undervisning på entreprenad, särskilt vad avser närundervisning.
  16. I motsats till utredaren anser vi att det ska vara möjligt att samverka med andra huvudmän när det gäller närundervisning. Idag när lärarbristen står inför dörren efterfrågar många huvudmän möjligheten att samarbeta kring personal för att på så sätt nå optimala tjänsteunderlag som blir attraktiva för lärare. Det innebär att de lärare som finns att tillgå kan användas på ett betydligt mer effektivt sätt och nå fler elever i undervisningen. Samtidigt får lärare en sammanhållen anställning med en arbetsgivare och därmed bättre och enklare arbetsvillkor. Därför är det av största vikt att bestämmelserna om entreprenad utvidgas på så sätt att undervisning får läggas ut på entreprenad även i närundervisning och i alla ämnen och årskurser.

Läs hela vårt remissvar här