Att uppsöka friskolor för att övertyga gymnasieelever om att de valt fel skola enkom för att de går på en skola som drivs som aktiebolag är rätt magstarkt och andas nästan desperation
Det är uppenbart att socialdemokraterna nu mobiliserar hela sin fackliga gren för att få en tydlig konflikt inför riksdagens beslut den 7 juni med anledningar Reepalus förslag. Bara under denna vecka har vi sett debattartiklar från ministrar, en rapport från Handels och idag har de valt att blanda in gymnasieelever som har valt en fristående skola. Eftersom drygt 40 procent av alla gymnasieelever i Stockholms län går i en friskola så kommer de att få en del att göra. Åter ser vi hur friskolemotståndare använder falska argument för att söka övertyga människor om varför friskolor inte borde finnas. Det är intressant – har de inga äkta fakta? Men att uppsöka friskolor för att övertyga gymnasieelever om att de valt fel skola enkom för att de går på en skola som drivs som aktiebolag är rätt magstarkt och andas nästan desperation.
Inte bara är argumenten falska, de ansvarige borde också fundera på sin metod. Skolbyten som inte är motiverade av kvalitet eller trivsel är negativt för elevernas resultat visar en rapport. Om en 15-årig elev som lyssnar på kampanjarbetarnas budskap frågar om hen borde byta skola, vad svarar de då?
För att bemöta de falska påståenden som spreds till gymnasieeleverna kan man säga så här:
Det saknas belägg för att elever på friskolor som drivs som aktiebolag (”vinstdrivna”) har sämre förutsättningar att klara högskolan. Det finns helt enkelt inget i den refererade Skolverksrapporten som säger det. Jag kan rekommendera en titt på filmen från det seminarium som vi hade nyligen om just denna och ytterligare en rapport som Skolverket presenterat nyligen.
Det är lärare som sätter betyg. Det finns inga belägg för påståendet att ekonomiska resultat orsakar betygsinflation. När betyg sätts för högt eller prov rättas mer generöst på vissa håll än på andra framhålls t ex orsaker som lärares vilja att vara snäll mot eleven (Lärarnas Riksförbund) och att lärare inte rättar prov tillsammans med andra lärare (Skolinspektionen). Att det finns generella problem, oavsett huvudman, när det gäller betygsättningen tydliggörs av att Skolverket anser att det är nödvändigt att anordna särskilda kurser i betygsättning. Kurser som vänder sig till alla lärare, oavsett huvudman. Ett initiativ som givetvis är bra, men som också kanske säger en del om hur lärarutbildningarna levererar i denna del.
Skolsegregationen, dvs skillnaden i elevsammansättning mellan grundskolor, beror till absolut största del på boendesegregationen, det har IFAUa konstaterat. Allt fler kommuner, bl a Malmö och nu senast Linköping, ser skolval som ett sätt att motverka skolsegrationen, då elever har möjlighet att gå i en skola i ett annat område än där de bor. I Linköping har det gjorts ett experiment som visar att när skolval görs utifrån kunskap om resultat på skolor blir skolor mindre segregerade än om skolor fördelas enligt närhetsprincipen. När det gäller gymnasieskolan så är det ju dessutom programval som påverkar vilken skola man väljer.
Skolresultaten i Sverige förbättrades i de senaste internationella mätningarna och samtidigt går fler elever än någonsin i friskolor. Den försämring av resultatet som vi sett tidigare i svenska skolan inleddes redan innan det fanns friskolor (IFAU).
Bif rapport visar att friskolorna har bidragit till det högre resultatet i Pisa.
Skolverkets SALSA-statistik visar dessutom att friskolor överpresterar jämfört med kommunala skolor, detta med hänsyn tagen till elevernas bakgrund.
Det är intressant att friskolemotståndarna hela tiden hävdas att någon ”snor åt sig” elevpengar. Men det diskuteras aldrig hur det kommer sig att Sverige tillhör de länder som satsar mest på skolan men vi ligger inte i topp när det gäller resultat. 85 procent av alla grundskoleelever går i kommunala skolor. Ersättningen en friskola får bestäms av elevens hemkommun. Företag behöver göra överskott för att verksamheten ska kunna bedrivas långsiktigt. Vinstnivåerna i skolan är lägre än jämförbara branscher. Om man får i princip samma ersättning – hur kan det då komma sig att det blir pengar över i friskolorna? Samtidigt som resultaten är bättre och lärarna trivs bättre? Varför ställer inte fler sig frågan som Leif Östling ställde – Vad får vi för pengarna?
Det finns inget orsakssamband mellan sämre skolresultat och skolor som drivs som företag. Det kunde inte ens Reepalu visa. När Skolinspektionen utvärderade kvalitetssystemet bland huvudmännen för några år sedan stod de större fristående friskoleföretagen ut med sitt utmärkta omdöme.
Vinstfrågan är intressant. Det finns stor okunskap hos allmänheten om vilka ekonomiska marginaler svenska friskolor har. Allmänheten tycker vinstnivån (ca 5% rörelsemarginal) i svenska friskolor är rimlig när de väl får reda på hur stor den faktiskt är. Och hur många känner till att friskolor betalar skatt?
Det svenska friskolesystemet är unikt. Det unika är dock inte att det går att gå med vinst, som det hävdas. Det unika är att vi genom skolpengssystemet har avgiftsfri skattefinansierad skola, där såväl privata som offentliga drivna alternativ finns i samma system och där friskolan inte får välja elever.
I den friskolekritiska retoriken saknas förstås någon som helst återgivning av de positiva rapporter och statistik som finns om friskolor. Bl. a att såväl lärare som föräldrar är mer nöjda på alla de punkter som Skolinspektionen frågar om i sin återkommande enkätundersökning. Eller att en opinionsundersökning visar att 50 procent av friskolelärarna inte skulle kunna tänka sig att arbeta vidare om deras skola om deras skola skulle bli kommunaliserad.
Men det mest intressanta i hela denna debatt verkar vara att det helt saknas intresse för att tala om det som är skolans verkliga roll – att förmedla kunskaper. Ett tips, ställ frågan till alla de föräldrar och barn som nu väljer bort Rinkebyskolan till förmån för bl a friskolor i området. Vad är viktigast för dem – en skola som förmedlar kunskaper eller att gå i en icke vinstdrivande skola. Jag är övertygad om att deras svar kommer att bli kunskaper? För de vet att det är viktigast för att deras barn ska få en bra grund inför framtiden.
Och till slut – Borde inte allt fokus ligga på att vi får bra kvalitet och goda kunskaper för alla miljarder i form av skattemedel som satsas på den svenska skolan, oavsett huvudman? Det är så som segregationen motverkas.