Kronans skola låg på topp 50 listan bland de som ”överpresterade” mest. Har de har gjort några förändringar när det gäller tex elevsammansättningen, kunde det förklara deras framgång? Svaret var nej. De jobbar mycket målmedvetet i enlighet med de framgångsfaktorer som lyfts i Maria Jarls mfl bok
I eftermiddag ska jag medverka på Järvaveckan. Det är bra att friskolorna bjuds in för att delta i panelen på skoldagen. Det finns många friskolor inom Järvaområdet som känner sig motarbetade av den nuvarande stadshusledningen. Det är tråkigt för dessa skolor gör ett viktigt socialt arbete förutom det faktum att de förmedlar kunskaper till eleverna. Den svenska skoldebatten har kommit att handla mycket om var eleverna kommer ifrån. Segregation, socioekonomiska bakgrundsfaktorer är ord som förmodligen får många träffar om man googlar. Skolverkets rapport om familjebakgrundens betydelse visar att det är uppenbart att det framförallt är när det gäller elever födda utomlands som skolan har problem med att klara det kompensatoriska uppdraget. För svenskfödda elever har familjebakgrundens betydelse för meritvärdet knappt förändrats. Det framgick tydligt vid vårt frukostmöte med Skolverket för en månad sedan. Se filmen här.
Förra veckan bjöd Skolverket in till rådslag för att bland annat tala om lärarbristen, ledarskapet i skolan och skolsegregationen. Skillnaden mellan skolors resultat har ökat. Det finns bra skolor och det finns dåliga skolor. Det som många talar om i debatten är att elevsammansättningen har betydelse för skolans resultat. Det är en oroande debatt. Det innebär att det är mycket fokus på var eleverna kommer ifrån. Elevens bakgrund får aldrig bli en ursäkt för en skolas resultat. Gävle, Nyköping är några kommuner som lyfts fram där man helt enkelt har lagt ner kommunal skolor i ytterområden och begränsat elevernas val på så sätt. Det är ett intressant experiment som kanske kan leda till bättre skolresultat, men det förutsätter ju att det finns en bra skolledning och lärare som har höga förväntningar på alla elever och att skolan har ett systematiskt kvalitetsarbete.
Vid rådslaget skulle vi diskutera Gävle-exemplet i grupper. Jag råkade sitta vid samma bord som personer från Kronans skola i Trollhättan. Den kommunala skola som för några år sedan drabbades hårt av den förfärliga attacken från en fd elev, som tog människors liv. När vi gjorde SALSA-rapporten i höstas – Sveriges bästa och sämsta grundskolor – så kunde jag konstatera att just denna skola låg på topp 50 listan bland de som ”överpresterade” mest. Således frågade jag nu om de har gjort några förändringar när det gäller tex elevsammansättningen. Kunde det förklara deras framgång? Svaret var nej. Däremot jobbar de mycket målmedvetet i enlighet med de framgångsfaktorer som lyfts i Maria Jarls mfl bok ”Att organisera för skolframgång – strategier för en likvärdig skola”. Det är beprövade, beforskade metoder som också i deras fall leder till bättre resultat.
Den svenska skoldebatten har en otrolig förmåga att hamna i en viss fåra, det är lite som miljödebatten. Ena dagen är det ett visst bränsle som ska gynnas, sedan är det plötsligt något helt annat. Nu visar det sig, vilket har varit känt länge, att närhetsprincipen i kombination med boendesegregationen leder till skolor där boendesegregationen får fullt genomslag (82% av elevsammansättningen beror på detta enligt IFAU), om inte eleverna nyttjar det fria skolvalet och väljer en annan skola. Effekterna av boendesegregationen används då av friskolemotståndarna som argument för att friskolor ökat segregationen. Då vill jag påminna om det som Skolverket visar i sin rapport, att under tidsperioden 2010-2015 så beror skillnaden mellan skolor till 57 procent på socioekonomiska bakgrundsfaktorer, men 43 procent beror på annat. Det är en kraftig förändring under senare år.
Andel av ökning av mellanskolsvariation i resultat som kan förklaras av ökad skolsegregation*
*Andel av ökningen som kan förklaras av skolors sammansättning i migrationsbakgrund, kön, om eleven är yngre eller äldre än typåret samt socioekonomisk bakgrund (bestående av föräldrarnas utbildningsnivå, inkomst och grad av bidragstagande). Källa: Skolverket
Detta ”annat” handlar enligt skolverket om elevernas ambitioner, lärarnas inställning till eleverna, dvs de har höga förväntningar på alla elever, ledarskapet i skolan, ordning och reda och säkert andra faktorer. Kort sagt under senare år så har det blivit än tydligare hur viktigt det är vad som händer i klassrummet och i skolan, oavsett elevsammansättningen. Det visar också Kronans skolas förbättrade resultat. Mot bakgrund av detta så kan man tycka att det rimliga borde vara att titta på de som åstadkommer goda resultat oavsett elevsammansättning, och lära sig av dem. Det känns rimligare än att skolbyråkrater ska börja skjutsa runt elever för att få en ”bättre blandning av elever”.
Och ett obligatoriskt skolval i fler kommuner sätter också fokus på rätt saker, hur fungerar skolan? Bidrar den till att höja elevens kunskapsnivå? Har de ordning och reda i klassrummen? Har skolledningen koll på resultateutvecklingen och att varje elev får den hjälp och stöd som hen behöver för att nå sin högsta potential kunskapsmässigt? Det visar den rapport som vi presenterade för någon månad sedan och som också kommer att tas upp på ett seminarium i Almedalen. Att många elever på Järvafältet redan idag nyttjar möjligheten att välja en annan skola än den närmsta har jag skrivit om nyligen. Rinkebyskolan väljs bort av varannan närboende elev.