Bifogat finns några snabba kommentarer med anledning av en del påståenden som gjordes vid den pressträff som Anna Ekström och Ardalan Shekarabi hade idag.
Vi kan konstatera att Sverige har ett unikt system – men det är inte så som ministrarna menar utan
- Vi har till skillnad från de flesta andra länder ett sammanhållet skolsystem för privata och offentliga skolor. I de flesta andra länder är det två helt skilda system.
- I Sverige följer skolpengen eleven.
- Det är inte tillåtet för en friskola att välja elever i Sverige, till skillnad från t ex Danmarks friskolor.
- Det är kommunen som bestämmer skolpengsnivån.
- Det är inte tillåtet att ta ut avgifter (i Danmark kostar det tex drygt 2000 kr/månad att ha en elev i en friskola och det finns inget tak för avgiften).
Sammantaget innebär detta att det redan idag finns en begränsning när det gäller ekonomin. Dessutom granskas de ekonomiska förutsättningarna mycket noggrant av Skolinspektionen. De menar att det måste finnas en buffert.
Samband dålig kvalitet vinstdrivande skolor
Det finns inget visat negativt samband mellan vinstdrivande skolor och kvalitet. Detta borde Reepalu ha tittat på men han gjorde inte det. Och läser man bifogad rapport så kan man förstå varför – för den visar att det finns ett positivt samband.
Lönsamma kunskaper. Sambandet mellan vinst och kvalitet i svenska grundskolor
Gemensam antagning
S vill införa en gemensam antagning, där kommunen hanterar denna. Frågan om gemensam antagning och kö har utretts av Skolkostnadsutredningen och avvisats.
Skillnaden allt mindre när det gäller elevernas bakgrund
De hävdar att friskolor har ökat segregationen. Den största orsaken till segregationen är boendesegregationen i kombination med närhetsprincipen. Ett obligatoriskt skolval skulle skapa dels kunskap om att man kan välja skola, dels minska boendesegregationens genomslag. Det visar också denna rapport.
Ju fler elever som går i friskolor – desto mindre blir skillnaden när det gäller elevernas bakgrund. Detta framgår också av följande diagram.
Lärarnas villkor
De hävdar att lärare har sämre villkor än kommunala. Det håller uppenbarligen inte lärarna med om eftersom resultatet skiljer sig kraftigt åt hur lärare ser på sin arbetssituation, vilket framgår av den nyligen genomföra Jobbhälsoindex Skola.
Kunskapsresultaten och friskolorna
De hävdar att kunskapsresultaten har sjunkit kraftigt sedan friskolereformens genomfördes. IFAU har visat att resultatfallet började redan på 1980-talet, före reformen. Dessutom så gladde sig ju regeringen nyligen åt de förbättrade PISA-resultaten. Dessutom så gladde sig ju regeringen nyligen åt de förbättrade PISA-resultaten. Och då var det fler elever än någonsin som gick i friskolor. Och PISA rättas av andra än skolan. Här finns hela rapporten.
Skolsegregationen
Skolverket har i rapporten om familjebakgrundens betydelse för skolresultaten konstaterat att skillnaden mellan skolor i allt högre utsträckning beror på annat än elevernas bakgrund – det handlar bl a om vad som händer i klassrummet, motivation bland lärare och elever osv. Rapporten visar också att det framförallt är bland elever födda utomlands som skolans kompensatoriska uppdrag inte lyckas. För svenskfödda elever har familjebakgrundens betydelse förändrats endast marginellt.
Betygsinflation
Betygsinflationen är inte ett friskoleproblem utan ett systemfel. Skolverket visar att problemet finns i såväl fristående som kommunala verksamheter.
Barnboomen
Vi har framför oss en otrolig utveckling när det gäller barn och ungdomsgrupperna. Det handlar om nästan 400.000 i åldern 0-19 år fram till 2027. Det framgår av denna rapport. Hur ska kommunerna klara detta ensamma?
Hur ser friskole-Sverige ut egentligen
Här ser du hur ägarbilden ser ut för friskolorna i Sverige. Fakta kommer från Skolverkets enhetsregister.
Läs mer på localhost/friskola
Du kan också se ett antal intressanta intervjuer på vår youtubesida.
Till slut – Vem talar om svinnet i offentlig sektor?
Seminarium 28 juni: ”Vart är den svenska välfärden på väg?”