Riksdagen har nu i veckan fattat beslut om några regeringsförslag på skolområdet som ni nedan kan läsa mer om. Vi återkommer med en sammanställning av alla de nya lagar och förordningar som börja gälla under sommaren.
Sammanställningen kommer att finnas tillgänglig vid övriga publicerade råd på friskola.se när den är klar.
Personuppgifter ska kunna behandlas på utbildningsområdet (UbU28)
Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om hur personuppgifter ska kunna behandlas på utbildningsområdet. Personuppgifter ska, även fortsättningsvis, kunna behandlas på utbildningsområdet i den utsträckning som är nödvändigt. Hur personuppgifter ska hanteras regleras i stort i EU:s nya dataskyddslag som började gälla i Sverige den 25 maj. Lagen är dock inte anpassad till alla de delar av den svenska skolan, därför införs nu kompletterande bestämmelser. Bestämmelserna innebär ändringar i fyra lagar. Bestämmelserna innebär till exempel att ett privat företag som driver skolverksamhet får rätt att behandla känsliga personuppgifter på samma sätt som kommunerna. Syftet med lagändringarna är att skydda människors grundläggande rättigheter men samtidigt se till att känsliga personuppgifter och uppgifter om lagbrott på utbildningsområdet kan behandlas i den utsträckning som är nödvändigt. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2018.
Läs mer: Personuppgifter ska kunna behandlas på utbildningsområdet (UbU28)
Fler nyanlända elever ska klara behörighet till gymnasieskolan (UbU31)
Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag som handlar om att fler elever ska klara behörighet till gymnasieskolan. Nyanlända elever i högstadiet ska få en individuell studieplan inom två månader från skolstart. Den ska beskriva hur eleven ska nå behörighet till gymnasiet. Eleverna ska också kunna få en anpassad timplan där ämnen som krävs för behörighet prioriteras. Elevernas rätt till studiehandledning på sitt modersmål ska också förstärkas.
Andra förslag är att även fritidspedagoger måste ha legitimation och att förskolechefer ska benämnas rektor.
Lagändringarna som berör nyanlända i skolan börjar gälla redan den 1 augusti 2018. Övriga ändringar börjar gälla 1 juli 2019.
Läs mer: Fler nyanlända elever ska klara behörighet till gymnasieskolan (UbU31)
Inga ökade möjligheter till grundläggande behörighet (UbU30)
Riksdagen har däremot sagt nej till regeringens förslag om ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och att ett estetiskt ämne införs i alla nationella program. De elever som läser yrkesprogram på gymnasiet i dag måste själva välja att lägga till kurser i svenska och engelska för att få grundläggande behörighet till högskolestudier. Det har, enligt regeringen, bland annat lett till att färre elever väljer yrkesprogram. Därför vill regeringen öka yrkesprogrammens attraktionskraft genom att lägga till de behörighetsgivande kurserna i programmet. Riksdagen håller inte med regeringen utan tror att förslaget kan leda till att färre personer väljer ett yrkesprogram. I samband med gymnasiereformen 2011 togs kärnämnet estetisk verksamhet bort och finns nu endast som valbar kurs. Regeringen vill återinföra ett estetiskt ämne och föreslår därför att ämnet estetiska uttryck, som omfattar 50 gymnasiepoäng, ska ingå i alla nationella program i gymnasieskolan. Det innebär samtidigt att gymnasiearbetets omfattning minskar från 100 till 50 gymnasiepoäng. Riksdagen menar däremot att gymnasiearbetet är för viktigt för att omfattningen av det ska halveras.
Läs mer: Inga ökade möjligheter till grundläggande behörighet (UbU30)