I morse var jag på ett frukostmöte arrangerat av Svenskt Näringsliv. Det tog upp läget när det gäller de nya förutsättningarna för gymnasieutbildningarnas dimensionering. Syftet med det nya regelverket är att dimensioneringen av gymnasiets programutbud ska anpassas bättre till arbetsmarknadens efterfrågan. Antalet platser på yrkesprogrammen ska öka och antalet platser på högskoleförberedande program, som tex samhällsvetenskapliga och ekonomiprogrammet ska minska. Dimensioneringen ska ske utifrån ett planeringsunderlag som Skolverket tar fram. Modellen innebär också att tre kommuner ska samverka när det gäller planeringen av utbudet i deras kommuner. Det finns några problem med detta nya sätt att hantera utbudet när det gäller gymnasieprogrammen.
- Friskolorna står idag för ca 1/3 av antalet gymnasieplatser i landet (i Stockholmsregionen är det nästa hälften). Om de inte kommer med från början i planeringen så riskerar de att få ta ”resten av de platser som inte kommunerna redan har bokat upp”.
- Det finns så vitt jag förstår inget kvalitetsperspektiv när det gäller bedömningen av vilka skolhuvudmän som ska få erbjuda gymnasieprogramsplatser. Det handlar bara om kvantitet.
- Det finns en uppenbar risk med ett system som försöker att tvinga in ungdomar på utbildningar genom att underdimensionera andra. Avhoppen riskerar att öka och motivationen tryta.
- Det är uppenbart att det finns brist på yrkesutbildade i många branscher. Därför borde fokus ligga på att jobba för att dessa utbildningar blir attraktiva och aktivt valda av eleverna, i stället för att försöka tvinga in dem på utbildningarna.
- Många yrkesutbildningar lider av lärarbrist. Det är brist på yrkeslärare och det är krångligt att komma in på yrkeslärarutbildningen. Detta borde åtgärdas. Svenskt Näringsliv presenterar förslag på hur i denna rapport.
- Många yrkesprogram är dyra och för att skolhuvudmän ska våga satsa på att erbjuda dessa så måste det finnas en långsiktig planeringshorisont.
Det ska bli mycket intressant att se hur denna nya modell kommer att fungera i praktiken. Och det finns en uppenbar risk för att friskolorna kommer att dra det kortaste strået eftersom deras verksamhet förutsätter tillstånd från Skolinspektionen. Och Skolinspektionen kan mycket väl bestämma sig för att de bara ska titta på kommunernas utbud och sedan konstatera att efterfrågan redan täcks av de kommunala gymnasieskolorna så det ”blev inga platser över till friskolorna”.
Den andra händelsen idag var överlämnandet av Lärarutbildningsutredningens förslag till regeringen. Det är ett intressant förslag. Jag samtalade med Eva Nisser i Hamiltonpodden om hennes förväntningar på utredningen. Lyssna gärna på det samtalet. Peter Honeth har lyssnat väl på den kritik som framförs mot lärarutbildningarna. Han föreslår tex att det ska krävas ett C i betyg i svenska för att komma in på grund- och ämneslärarutbildningarna. Han skulle gärna ha krävt även C på förskollärarutbildningarna men avstod och landade på ett D. Skälet till det var att 50-60 procent av de sökande till denna utbildning inte skulle vara behöriga om man krävde betyget C. Och det skulle påverka tillgången på förskollärare för mycket. Man häpnar. Kunskaper i svenska är ju verkligen viktigt även i förskolan.
Andra positiva förslag var att utbildningarna ska ha ökade inslag när det gäller kognitionsvetenskap, ledarskap, och en tydlig koppling till forskningsbaserat arbete när det gäller läsning och läsförståelse samt ökat fokus på ämnesdidaktik. De föreslår också ökat fokus på skolnära delar i utbildningen.
Det som kan tyckas lite märkligt är att utredaren inte föreslår en minskning av antalet lärosäten som erbjuder lärarutbildningar. Däremot understryker han att samverkan mellan lärosätena måste öka. Det kommer att bli betydligt färre utbildningsplatser. Idag är de ca 10.000 och han förutsåg en minskning med 2000-3000 platser/år.
De nya kraven föreslås träda ikraft 2027 och det innebär att de första examinerade lärarna kommer ut 2031. Det är långa ledtider. Elevkullarna kommer att minska kraftigt under 2030-talet, enligt SCB:s prognoser. Därför är timingen bra för att öka kraven för att komma in på lärarutbildningen enligt Peter Honeth. Nu återstår det att se hur detta förslag kommer att tas emot av remissinstanserna. De ökade betygskraven är välkomna. Förhoppningsvis leder de till att läraryrket blir mer attraktivt.