Det svenska skoldebatten har under många decennier varit mycket fokuserad på betyg. Vilka betyg ska vi ha? Ska vi ha betyg? Om så, ska de vara relativa eller ska de mäta kunskaper? Hur hanterar man betygsinflation? Osv. Det som är märkligt är att det är så lite diskussion om skolors förmåga att förmedla kunskaper och förmåga att höja individers kunskapsnivå. Ett betyg ger ju ingen information om detta. Det finns däremot andra länder som mäter skolors sk förädlingsvärde. Ofstedt, Storbritanniens motsvarighet till Skolinspektionen, har ett tydligt uppdrag att följa upp detta på landets skolor.
Om nu inte landets regering eller riksdag tycker att detta är viktigt så kan ju skolhuvudmän själva ta initiativ till att mäta sitt eget förädlingsvärde. Kunskapsskolan och Internationella Engelska Skolan har gett två forskare vid IFN, Institutet för näringslivsforskning, i uppdrag att ta fram en modell för att mäta detta. Forskarna utgår ifrån elevers resultat på nationella prov i engelska, svenska och matematik i åk 9 och jämför dem med provresultaten i åk 6.
Modellen är mycket intressant och det är möjligt att ta hänsyn till bakgrundsvariabler, jämföra med skolor i riket, skolor i kommunen och med andra friskolor. Tittar vi på hur Kunskapsskolan kommer ut i denna analys av förädlingsvärdet så har de all anledning att vara nöjda med sitt arbete.
• De har högre förädlingsvärde i åk 9 än andra grundskolor i Sverige, statistiskt säkerställt på de tre ämnena.
• De har högre förädlingsvärde än andra kommunala skolor i de kommuner som de har etablerat sig.
- • Elever med lågutbildade föräldrar (lägre än 3-årig gymnasieutbildning) tycks få ett högre förädlingsvärde av en utbildning från Kunskapsskolan än andra elever i matematik och svenska. I engelska är effekten ungefär densamma som för snittet.
- •. Det är ett liknande mönster för elever med utländsk bakgrund som för elever med lågutbildade föräldrar.
- Jag återkommer i ett annat blogginlägg med resultaten för Internationella Engelska Skolan.
Det som är intressant är att trots att vi har en mycket omfattande debatt om friskolor i Sverige så har IFNs Rapport om förädlingsvärden så vitt jag noterat, inte uppmärksammats alls av någon annan än de inblandade. Det borde vara intressant att lyfta dessa resultat i ett läge där många elever lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet. Är det för att det är friskolehuvudmän som visar sig vara framgångsrika som detta förefaller vilja tystas ner? Är det för att den ideologiska kampen mot friskolor är viktigare än att skolor faktiskt bidrar till att lyfta elevers kunskapsnivåer? Ja man kan undra.
Faktum kvarstår – analysen visar att Kunskapsskolan har högre skolkvalitet än andra svenska skolor i genomsnitt. De positiva effekterna är om något större bland elever med lågutbildade föräldrar och elever ned utländsk bakgrund, jämfört med elever i snitt.
Trots at vi har haft skolval i Sverige i snart 30 år så saknas alltjämt jämförbara mått på skolkvalitet. Mått som kan ligga till grund för såväl föräldrar och elevers val av skola, som myndigheters granskning av skolhuvudmännen och som beslutsunderlag för politiker på nationell och lokal nivå. IFN har tagit fram en modell för att mäta förädlingsvärdet och därmed tydliggöra skolors kvalitet. Förhoppningsvis kan fler skolhuvudmän intressera sig för att använda denna modell.
Men jag vill vända mig till ansvariga politiker på riksnivå och fråga, mot bakgrund av att det nu finns en modell; Vad väntar ni på?
/