Att det fria skolvalet är populärt vet vi sedan gammalt. Trots debatten om friskolor och en mängd felaktigheter som florerar i debatten så väljer allt fler elever och föräldrar friskolor. Under de senaste veckorna, då jag tyvärr inte har hunnit med att blogga, har vi sett flera exempel på detta.
Reaktionerna bland föräldrar som har barn på resursskolor i Stockholm var omedelbara när en av skolorna – Utvecklingspedagogik AB – meddelade att de var tvungna att stoppa intaget till nya klasser i sina grundskolor om Stockholm stad höll fast vid de alltför låga tilläggsbelopp som staden betalar för att eleverna med särskilda behov ska få det stöd som de behöver. Som tur var reagerade politiken och nu får de 100-tals elever som står i kö för en plats till resursskolorna förhoppningsvis möjlighet att börja i en skola till hösten och därmed också det stöd som de behöver för att klara grundskolan och därmed kunna gå vidare till gymnasiet.
Björn af Kleens artikel i Dagens Nyheter om Internationella Engelska Skolan (IES) och framförallt dess grundare Barbara Bergström, har väckt stor debatt. När jag fick frågan från honom vad IES har bidragit med så var det enkelt för mig att svara
- Tack vare IES har många elever fått möjlighet att välja en friskola. En skola som vill växa ger möjlighet till fler elever att välja. Det är viktigt.
- Tack vare IES, och även andra friskolor, har det investerats mycket privat kapital i svensk grundskola. Det skulle inte har varit fallet om inte friskolorna fanns.
- Tack vare IES, och andra friskolor, har det blivit fokus på skolans kunskapsuppdrag och vikten av studiero i skolan.
- Tack vare IES har lärare från andra länder fått möjlighet att jobba i svenska skolor, något som bidrar till att utveckla svensk skola.
Detta var bara några exempel. Exempel som tar utgångspunkt i individen. En individ som helt försvinner i den nationella strukturella skoldebatt som förs från friskolemotståndarhåll.
DN-artikeln har också medfört att det blivit en debatt om hur statsråd agerar och uttrycker sig på twitter, det är också välkommet.
De som tittat på programmet ”Så mycket bättre” kunde i det program som sändes den 18 december dessutom konstatera att skolor och lärare gör skillnad för individer. Efter att ha bytt bort en stökig skola till förmån för IES så hittade artisten Daniel Adams Ray sig själv. Tack vare skolan, och framförallt en lärare, så kunde han bygga upp en tilltro till sig själv och sin förmåga. En fantastisk berättelse – så milsvida från den artikel som var i DN.
Människor är olika, vi är alla individer och inte pusselbitar i ett pussel vars motiv är politiskt beslutat. Då gäller det att ”alla ska välja rätt” så att pusselbitarna passar så att motivet blir korrekt utifrån politikens perspektiv. Men dagens skoldebatt är intressant. Den gestaltar sig på två helt olika sätt.
- Det nationella systemperspektivet, som tar sin utgångspunkt i att politiken ska styra, ett ingenjörsperspektiv där individens behov kommer bort.
- Det individuella perspektivet där landets föräldrar befinner sig. Där de funderar på vilken skola de ska välja, och kanske oftare vilken de ska välja bort, för att deras barn ska få bästa möjliga skolgång.
De förslag som nu skisseras från regeringens sida kommer, om de blir verklighet, att slå direkt mot dessa föräldrar, och alla de som hoppas på att få en plats i en friskola. Och hotet riktas inte bara mot de friskolor som är AB utan mot alla! Johan Oljeqvist från Fryshuset tydliggör detta i denna intervju.
Det går nämligen inte att förena att slå vakt om valfriheten samtidigt som politiken slår undan förutsättningarna för att bedriva friskoleverksamhet. En insikt som nu börjar växa bland barnfamiljerna runt om i landet. Det handlar om 400.000 elever som går i friskolor, om alla de som står i kö och hoppas på att få en plats i en friskola och självfallet om alla de familjer som berörs av detta politiska spel. Anders Wramnell får ge röst åt dem genom sitt perspektiv. Och det handlar givetvis om alla de 4.100 fristående förskolor, grundskolor och gymnasieskolor som gör det möjligt att välja.
/