Debatten om friskolornas verksamhetsform tar inte julledigt. Det är intressant att notera att till och med många borgerligt sinnade personer verkar tro att de som bedriver en verksamhet i form av AB är helt vinstfixerade. När 77 procent av alla friskoleelever i grund- och gymnasieskolorna går i friskolor som är AB, så är det ingen liten sak att säga att de inte borde få finnas.
Jag har träffat många friskoleföreträdare under de år som jag har jobbat på förbundet, och även tidigare för den delen. Det som förenar dessa personer är att de brinner för att bidra till att utveckla svensk skola. Det är få branscher som har så små marginaler som friskolebranschen, i genomsnitt 3,5 procent före skatt. Trots detta har många, en hel del fd medarbetare på skolor, tagit steget för att starta eget. De flesta är små verksamheter. 95 procent av alla friskolehuvudmän har bara en eller två skolenheter. Mer än var tredje fristående grundskola har färre än 100 elever. Trots detta drivs debatten som om hela friskolebranschen består av enorma friskolekoncerner. Enligt Skolverkets enhetsregister i feb 2021 var det 18 aktörer (varav 10 ägs av privatpersoner, 3 är stiftelseägda, 2 är personalägda och 3 börsnoterade) hade fem eller fler grund- och/eller gymnasieskolor. Flera av dessa skolor är populära och vill fortsätta att växa.
Tack vare dessa, såväl stora som små friskolor, har hundratusentals familjer fått möjlighet att välja skola, ca 80.000 lärare och rektorer har kunnat byta arbetsgivare utan att behöva byta yrke och små nedläggningshotade kommunala skolor har kunnat leva vidare som friskola. Det är lätt att inse att många av dessa friskoleägare anser att den kritik som framförs mot friskolor, enbart pga att de drivs som AB, känns orättvis och väldigt generaliserande.
Jag vill med detta blogginlägg ge rum för några av dessa. Hösten 2020 hade vi en intervjuserie som hette Sveriges skolpionjärer. Syftet med den var att ge en bild av varför man tar steget och startar en friskola. Läs här vilken drivkraft som ligger bakom 18 friskolestarter.
Gunvor Selberg Nya läroverket Luleå
Tomas Harrysson Virserums friskola
Anita Westerberg Hudikskolan och Hudikgymnasiet
Jessica och Fredrik Påhlsson, Småskolan och Erlaskolan Ljungsbro
Johan H Larsson Europaskolan Strängnäs
Johan Sjölin Pops Academy Stockholm
Jan Vikström Lärande i Sverige Norrköping
Marie-Louise Ek Malmö Montessoriskola
Niklas Ahlström Utvecklingspedagogik Stockholm
Anders Ringård Lust & Lära Bollnäs
Pecka Marklund Honesta Skolutveckling
Ulla Parkkinen Cordoba International School
Barbara Bergström Internationella Engelska Skolan
Efter dessa 18 personers beskrivning av varför de valde att bidra till att friskolorna växer i Sverige så länkar jag också till Hans Bergströms kommentar till GP:s ledare av Håkan Boström som publicerades i julhelgen.
/