I veckan presenterade skolforskaren Gabriel H Sahlgren rapporten ”Kunskapsskolans återkomst: den svenska grundskolans kvalitet över tid.” Dagens Nyheter tyckte uppenbarligen att den var intressant för de publicerade en debattartikel med rubriken ”Den svenska grundskolan är bland de bästa i världen”.
Med tanke på hur het debatten är om friskolorna, och att dess andel av elever har vuxit under den tidsperiod som granskningen omfattar, så skulle men kunna tänka sig att någon annan media skulle fångat upp detta. Men inte vad jag har sett. Det är minst sagt märkligt för resultaten är intressanta nyheter. Jag citerar sammanfattningen av rapporten:
- Fram till omkring 2010 föll resultaten i svensk skola. ”PISA-raset” har fortsatt att prägla skoldebatten i Sverige. Under 2010-talet har grundskolans kvalitet däremot förbättrats ordentligt.
- En djupare analys av PISA och andra internationella kunskapstester visar att svensk skola helt och hållet återhämtat sig efter PISA-raset, sannolikt tack vare reformer som genomfördes runt 2010.
- Justerar man för invandringens effekter är den svenska skolan numera bland de absolut bästa. Sverige är ett av ytterst få länder som når toppositioner i OECD i alla tre undersökningar av elever i slutet av grundskolan.
- Den svenska grundskolan är idag bäst i Norden – och bland de bästa i världen – kunskapsmässigt. Givet hur ofta Sveriges skola har dömts ut är detta ett slående resultat som förtjänar större uppmärksamhet.
Slut citat. Detta är slutsatser som borde uppmärksammas och välkomnas av skolministern. Svensk skola i topp. Det finns utmaningar men vi är på rätt väg. Men det klart, det är inte lika roligt att konstatera att de åtgärder som vidtogs av alliansregeringen förmodligen har bidragit till att resultatfallen har stoppats och att vi nu är tillbaka på den PISA- nivå som gällde år 2000 bland elever med svensk bakgrund.
Gabriel H Sahlgren har studerat resultaten i de internationella elevundersökningarna PISA, TIMSS, PIRLS och ICCS.
PISA mäter läsförståelse, matematik och naturvetenskap hos 15-åringar. Ett resultatfall som pågått mellan år 2000 och 2012 har hämtats igen på 6 år. Granskningen visar att betydelsen av elevsammansättningen har ökat över tid. Elever med utländsk bakgrund har ett sämre resultat 2018 än PISA år 2000. Andelen högpresterande elever har ökat rejält i alla ämnen sedan PISA 2012 bland elever med svensk bakgrund, men knappast alls bland elever med utländsk bakgrund.
TIMSS mäter kunskaper i matematik och naturkunskap hos fjärdeklassare och åttondeklassare. Även här visar sig betydelsen av elevsammansättningen men resultatförbättringarna tyder på att skolans kvalitet har förbättrats markant under senare år. Det gäller såväl åk 4 som åk 8.
PIRLS mäter läsförståelse i årskurs 4 och även här återfinns förbättringar.
ICCS mäter åttondeklassares kunskaper i samhällskunskap. Även här kan man se en kraftig förbättring av resultaten.
För att få en ordentlig bild av denna glädjande rapports resultat så hänvisar jag till densamma, som du hittar här.
Låt oss dessutom skänka en tacksamhetens tanke till alla de som har bidragit till att vända denna utveckling. Fokus på kunskapsresultat ger effekt. Det finns dock en hel del kvar att göra när det gäller elever med utländsk bakgrund. Där borde skolministern lägga ner stridsyxan mot friskolorna och i stället säga ”Låt oss ta oss an denna utmaning tillsammans. Svensk skola kan bättre och låt oss lära av de bästa.”
Men det skapar ju inga konfliktytor i en valrörelse………
Bifogar en bild från Fakta om friskolor som visar andelen elever i kommunal respektive fristående grundskola
