För 30 år sedan beslutade riksdagen om en friskolereform som skapade möjlighet för rik som fattig att välja skola, skolpengen följer eleven. Idag är det över 400.000 elever som går i fristående förskolor, grund- och gymnasieskolor runt om i landet. Forskning visar att en etablering av en friskola i en kommun har medfört att kommunala skolors resultat har påverkats positivt.
Individer är olika och därför är det viktigt att skolan har förmåga att stötta varje enskild elev utifrån hens behov och förutsättningar. Vissa har svårt att finna sig till rätta i skolan och behöver särskilt stöd. Resursskolor är en skolform som specialiserat sig på elever med behov av särskilt stöd, ofta omfattande stödbehov. De elever som går i dessa skolor följer den vanliga läroplanen och får betyg precis som elever som går den vanliga grund- eller gymnasieskolan. För många familjer är en plats i en resursskola räddningen efter många års kamp för en fungerande skolgång.
”Att söka sig till en resursskola är inte ett förstahandsval för elever och föräldrar. Det gör man när man provat allt annat och elever fortfarande mår dåligt i sin befintliga skolmiljö. Alla föräldrar och barn önskar att den skola som man en gång börjar i som 6-åring är den skola som man ska trivas i, utvecklas i och få kamrater i. När så inte är fallet, behövs något annat och det har vi under många år kunnat ge eleverna.” Det säger Lena Schmidt, numer skolchef hos Utvecklingspedagogik.
Läs hela intervjun med henne här.
Se också intervjun med Christian Wettergren, en pappa vars barn har fått möjlighet att gå på Resursskola.