Att gå ut gymnasiet ger unga ett kvitto på att de är redo för vuxenlivet. Vi vet att det inte finns någon faktor som är lika viktig för att det framtida yrkeslivet ska kunna påbörjas.
Omvänt är det oftast en hård dom att inte gå ut gymnasiet med fullständiga betyg. Det riskerar att bli en biljett till utanförskap.
I dag har Friskolornas riksförbund släppt en rapport – med den möjligtvis lite torra titeln Behörighet till gymnasiet. Men innehållet är sprängstoff och borde rimligtvis skaka om Sverige.
113 skolor i katastrofläge
Med hjälp av Skolverkets officiella statistik, som kom för två månader sedan, kan vi visa att 15 procent av landets elever inte når gymnasiebehörighet. Det rör sig om 18 000 ungdomar som riskerar att slås ut från arbetsmarknaden redan innan de börjat på sitt första jobb. Detta är en nyhet som nog många känner till trots allt. Men det som också framgår av rapporten, som Annika Westh har skrivit åt oss, är att det är hela 113 skolor med kommunal huvudman runt om i landet där 30 procent eller fler av de som slutade åk 9 i våras gjorde det utan gymnasiebehörighet.
Ingen bryr sig?
Statistiken är tydlig och skrämmande – många ungdomar riskerar att dömas till utanförskap. Detta pågår år efter år. Att så många högstadieskolor runt om i landet inte förmår ge sina elever den framtid de förtjänar är ett underbetyg för likvärdigheten i svensk skola.
Att vi i nästan två månader försökt att få ut den här rapporten till media utan att någon nappat är ett underbetyg för det offentliga samtalet om skolan. Ingen verkar bry sig om det som rimligen är svensk skolas stora problem.
Finns goda exempel
En tröst i sammanhanget är dock just att alla kommuner och alla skolor inte är lika dåliga. Rapporten Behörighet till gymnasiet visar att till exempel Falun tycks ha en god skolkultur – där klarar sig elever i kommunala och fristående skolor ungefär lika bra. Det betyder med stor sannolikhet att en god skolkultur kan göra stor skillnad. Det handlar om ledarskap och organisation, snarare än om ekonomiska resurser, elevsammansättning och andra faktorer som ges stort utrymme i skoldebatten.
Slående är till exempel skillnaderna mellan Stockholm och Göteborg. Göteborg har 15 skolor med kommunal huvudman som uppvisar mer än 30 procent icke behöriga till gymnasiet. Det kan jämföras med att det i Stockholm endast är fyra skolor som uppvisar mer än 30 procent icke behöriga. Detta trots att 2536 fler elever gick ut en kommunal grundskola i Stockholm i år.
Utslagningsmaskiner
Med all önskvärd tydlighet ser vi även ett annat mönster utkristalliseras i rapporten: Friskolor är inte problemet.
För att komma till rätta med de stora problem svensk skola har måste vi se sanningen i vitögat. Det är bara att titta på siffrorna. Alldeles för många skolor och kommuner runt om i landet uppvisar resultat under all kritik. Dessa skolor är utslagningsmaskiner, inte lärdomssäten.
Rapporten visar att flera av landets större kommunala huvudmän har skolor där mer än varannan elev saknar behörighet till gymnasiet.
Skolverkets statistik döljer problem
Behörighet till gymnasiet tydliggör också en annan intressant aspekt. Den bygger som sagt på offentlig statistik. Men det krävs en förståelse för hur den kan analyseras för att få fram information som ger den bild som vi nu kan visa. Allt finns där på Skolverkets hemsida, men inte beskrivet på detta sätt. Vi har därför valt att låta göra denna analys eftersom vi anser att skolfrågorna är viktiga. Men det är inte så det ska gå till.
Vi har inte tagit fram denna rapport för att slå statistiken i huvudet på kommunala skolhuvudmän. Vi har tagit fram den för att alla ska få en bild av att vi har ett gemensamt problem, oavsett huvudman. Detta är utmaningar i skolans värld som vi måste lösa tillsammans. Och då behöver vi också ha ett rimligt och lättillgängligt underlag.
Vill vara en positiv kraft
Förhoppningsvis finns det många runt om i landet, som till skillnad från ledande medieföreträdare, anser att detta är en viktig fråga. För då kan vår sammanställning leda till en konstruktiv debatt om hur den sorgliga kunskapsutvecklingen kan vändas. Friskolorna medverkar gärna som en positiv kraft för att lyfta svensk skola.