Borgarrådets blogginlägg 2006-2014

I Bonnierfastigheters tryckeribyggnad i Akalla möts verkligen den nya och den gamla världen. De tre stora tidningstryckpressarna behövs inte alla och nu får istället Interxion – den operatörsneutrala datacenteraktören – successivt inta lokalerna med sina datahallar.Varför är det intressant med ett datacenter i Stockholm kan man undra. Peder Bank och Mats Nilsson Hahne svarade raskt på frågan genom att konstatera att Stockholm är en av Europas ledande städer när det gäller IT-kommunikation, kapacitet, tillgänglighet, säkerhet mm. För att citera från deras egen hemsida: ”Sverige är ett fantastiskt land för digitala affärer. Här finns en utmärkt infrastruktur, stabil ekonomi och goda förbindelser med Europa, Nordamerika och Ryssland.”  

Vi som ständigt nyttjar de tjänster som Interxion och deras kunder erbjuder funderar inte speciellt mycket på hur informationen kommer till och från våra smarta mobiler, ipads, pc-ar mm. Men det är mycket som måste fungera för att vi ska få det vi vill ha. Säkerheten är naturligtvis rigorös och en viktig konkurrensfråga för dessa kundrelationer. En annan fråga som är allt viktigare är miljön och hur företag som tex Interxion ser på sitt miljöarbete. Datahallar använder oerhört mycket energi, de behöver kyla och de avger värme. I Akalla har Interxion ett avtal med Fortum Värme, som levererar kyla till fastigheten, som innebär att de levererar tillbaka uppvärmd luft. Det kan handla om 8 grader in och 20 grader ut. Ett utmärkt sätt att ta tillvara på överskottsvärmen i datahallarna.

Interxion erbjuder, liksom Stokab, kapacitet. De konkurrerar inte med operatörer vilket gör att det är många operatörer som är kunder hos dem. Något som naturligtvis är en fördel i och med att det kan locka andra kunder. Kunder som kanske vill ha närhet til sin operatör. 

Stockholm är ledande inom ICT och Kista Science City är ett av delande ICT-klustren i världen. Här växer bokstavligen nya företag fram hela tiden. Att ett företag som Interxion lokaliserar sig i närheten av denna spännande miljö är verkligen ett kvitto på att vi är konkurrenskraftiga. Det gäller att se till att vi är det även imorgon. Därför är det också viktigt att staden hela tiden har kontakt med den typen av företag som Interxion representerar – de har örat mot såväl den globala rälsen som den lokala.

/

Skriver detta på planet hem från några dagar i New York. I tisdags arrangerade Sthlm stad ”Stockholm:Smart.Savvy.Sustainable.” På plats fanns ca 150 personer för att lyssna på bla 9 startupföretag som presenterade sig. I publiken fanns ett antal potentiella investerare. Företagen som åkt över för att presenteraa sig var
Internet of sports – företag med modellersom kan bistå idrottare, men också användas i rehabiliteringssammanhang. läs här
Mutewatch – klockan som väcker dig utan att väcka andra och som hjälper tex moderatorer att på ett diskret sätt hålla koll på tiden.Läs här
Innotel/Condorcorp -är detta lösningen som gör EUs roamingdirektiv helt obsolet? Denna app kopplar automatiskt samtal till en lägre kodtnad. Läs här
Nordic Factory Solutions/Bannerflow – en webbaserad applikation för att skapa banners online. Kanske en intressant produkt inför stundande valrörelser?. läs här
Manodo – hjälper dig att hålla koll på energiförbrukningen via bla en IPTV applikation som utvecklats med TeliaSonera. läs här
Studentcompetition – en community där människor kan visa sin kompetens och därmed knyta nya kontakter. läs här
Mozoomi – har en ny modell för annonsering i mobiler, en helt egen variant. läs här
Streetmedia7 – har utvecklat en plattform för nästa generation lokal social mobil handel. läs här
Vamos – är en hjälp för turisten eller för den som bor i stan. En app där du kan stoppa in all information du behöver , en eventkompass. läs här

Företagen fick en hel del spännande kontakter och jag hoppas att det bidrar till att de når framgång. Stockholm och startup-företag har verkligen ett gott rykte i New York och USA.
/

Det talas mycket om problemen på den svenska arbetsmarknaden. Och visst finns det utmaningar. Men i ett internationellt EU-perspektiv har Sverige den högsta sysselsättningen. Eurostat visar detta. Högre andel 2012 än 2006. Värt att notera, och värt att framhålla då det vissar att det finns hopp även för människor i utanförskap. Alla behövs,
Läs fakta här

 I dag har Stockholms budget för 2014 presenterats. Även om läget på arbetsmarknaden i Stockholm ser allt bättre ut så finns det en del kvar att göra för att minska utanförskapet. Arbetsförmedlingen visade i sina siffror för september 2013 att Stockholms län har den tredje lägsta arbetslösheten i riket med 7 % (Stockholm stad ligger ngt högre med 7,2%). Staden kraftsamlar nu – 30 miljoner kronor satsas på en mängd olika insatser för att korta vägen till jobb eller studier för unga stockholmare.

Vi ser att fler unga vuxna behöver stöttning till jobb eller studier. Därför breddar vi målgruppen till att inkludera alla unga upp till 25 år som kommer i kontakt med stadens uppsökande verksamhet. Alla unga garanteras en insats från första dagen: studie- och yrkesvägledning, särskilda ungdomsmatchare och en utökad möjlighet till praktik och ungdomsanställning.

Stockholms stad beslutar också att gå i frontlinjen för regeringens satsning på yrkesintroduktionsanställningar, genom att stadens förvaltningar och bolag uppmanas att erbjuda fler unga med yrkesutbildning en fot in i stadens verksamheter.

Vidare kommer stadens framgångsrika metoder i att stärka ungas självkänsla som arbetats fram i projekten Merit och Filur att implementeras i stadens ordinarie verksamhet. Uppföljningsansvaret som omfattar 16-19-åringar som varken studerar eller arbetar utvecklas också vidare under 2014.

Det är Stockholms unga som är stadens framtid. Därför är det av största vikt att skolan gör vad den kan för att ungdomar fullföljer grundskolan och gymnasiet. Vid sidan om detta måste staden sätta in åtgärder som vi vet är effektiva för att stötta de unga som behöver stöd att komma vidare till jobb eller studier. Det säkrar vi nu i och med den nya mångmiljonsatsningen på unga under 2014.

 Länk till pressmeddelande med mer fakta

/

 

 Det pågår mycket arbete i det tysta i en stad som Stockholm. Ett område som inte är så uppmärksammat är energieffektivisering i det befintliga fastighetsbeståndet. Staden har använt mycket av de intäkter som staden fått genom beståndsförsäljningarer. Intäkter om 23 Miljarder kr används nu till bl a energieffektivisering inom det ska miljonprogrammet. Vi räknar med att minska energiförbrukningen med 70% i de fastigheter som ingår i projektet. Nedan presenteras några av de åtgärder som görs i övrigt.

Hållbara Järva med pilot projekt med Svenska Bostäder. Här presenterade min kollega Joakim Larsson en satsning som innebär att Järva kommer att blir Sveriges solcellstätaste stadsdel.

Staden investerar i energieffektivisering av miljonprogramsområdena till ett belopp om ca 14 mdr under en fem års period

Staden har ett avtal med fastighetsägarföreningen om att hjälpa till och få privata fastighetsägare att minska energiförbrukningen.

 Stadens Energicentrum (EC) bistår staden och andra med råd.

 Inom ramen för Hållbara Hökarängen driver Stockholmshem en fördjupad miljösatsning som syftar till att, tillsammans med de som bor och verkar i Hökarängen, minska förbrukningen av energi och andra resurser. Projektet drivs i samarbete med SUST (Sustainable Innovations) och med bidrag från Energimyndigheten. SEI (Stockholm Environment Institute) anlitas för att forska och mäta resultat i anslutning till projektet. Ett antal delprojekt har startats som tex. bilpool, urban odling, energieffektivisering i hemmet, energirådgivning (hembesök från miljöförvaltningens energirådgivare.

Fortum Värme bygger just nu Europas – kanske världens – största bioeldade kraftvärmeverk i Norra Djurgårdstaden. En investering på mer än 4 miljarder kronor, som är ett led i att få bort kolet som bränsle till Värtanverket.

 Norra Djurgårdsstaden, stadens miljöprofilområde med tuffa miljömål. 

Stockholms klimatpakt, ett nätverk som idag består av över 180 företag. Syftet är att tillsammans, utifrån respektive förutsättningar, arbeta för att minska den egna miljöpåverkan och därmed förstärka stadens miljöprofil. 

Nybyggda hus, på av staden markanvisad mark, får ha en energianvändning på max 55 kWh/m2 och år (nästan 40 % lägre än de statliga nybyggnadsreglerna (BBR)).

 Kyrkogårdsförvaltningen har installerar LED- belysning på samtliga begravningsplatser. Först ut var världsarvet Skogskyrkogården. 

 Fastighetskontoret avslutar 2013 ett treårigt energieffektiviseringsprojekt. Ca halva fastighetsbeståndet. Mål 30% effektivisering. 

Gatubelysningen byts till energieffektivare belysning.

Initiativet med elbilsupphandlingen är givetvis också ett viktigt exempel på miljöområdet.

Den nyligen beslutade biogasstrategin är ytterligare ett exempel.

Detta var bara några exempel på vad som sker i staden på detta område.

Till detta ska läggas det arbete och de investeringar som många privata fastighetsägare gör i det befintliga fastighetsbeståndet.

/

 

Inom kort kommer Stockholm stad att svar på finansdepartementets remiss ”Framställan omförändrad trängselskatt i Stockholm.” Denna remiss har sin grund i den Stockholmsförhandling som regeringen tagit initiativ till för att möjliggöra en utbyggnad av tunnelbanan i vårt län. Det som remissen föreslår är följande:

1. En höjning av den befintliga trängselskatten 06:30-09:29 och 15:00-18:30 till mellan 15 och 30 kronor. Mellanperioden ska vara som idag 10 kr. Maxbeloppetdag höjs till 90 kr.

2. Införande av trängselskatt på Essingeleden från 1.1 2016 (mot det som sagts tidigare när Förbifart Stockholm stå klart)

3. Införandet av trängselskatt på vid Slussen, på Centralbron och på Västerbron under högtrafik dvs det sk Saltsjö/Mälarsnittet.

4. Intäkterna ska anses som statens del av finansieringen av tunnelbaneutbyggnaden.

Ett införande av trängselskatter på saltsjö/mälarsnittet är inte rimligt. Däremot kan en höjning av trängselskatten (som varit oförändrad sedan 2006) vara rimlig och med tanke på den snabba befolkningstillväxten och därmed ökande trafikproblem som blivit följden på Essingeleden så kan det vara befogat att ett införande av trängselskatt på Essingeleden tidigareläggs. Detta under förutsättning att intäkterna från trängselskatten räknas som stockholmarnas bidrag till finansieringen av tunnelbaneutbyggnaden. Det innebär att staten måste bidra på ett tydligt sätt till finansieringen av tunnelbanans utbyggnad, inte så som föreslås i remissen.

Samtidigt som detta remissförfarande pågår förhandlingar kring tunnelbaneutbyggnaden, bostadsbyggande mm i anslutning till denna. Läs mer om detta här.

Sammanfattningsvis, detta är ett remissyttrande över ett förslag på finansiering av tunnelbaneutbyggnaden i Stockholm. Det är således inte så som det kan ha uppfattats i media att Stockholm stad vill höja trängselskatterna och införa trängselskatt på Esssingeleden. Det handlar om hur det går att få ihop ett paket för att finansiera en utbyggnad av tunnelbanan där denna remiss är en del av flera i arbetet. Det som kommer att avgöra hur det hela slutar är resultatet av den Stockholmsförhandlingar som pågår och där flera parter än Stockholm stad är involverade.

I vårt växande län är det viktigt att värna om framkomligheten. Trängselskatten har visat sig förbättra framkomligheten i Stockholm. Effekten att förslaget i remissen blir påtagligt mindre trängsel, likt under en sportlovsvecka, och fler kommer att välja att åka kollektivt. Samtidigt möjliggörs en kraftigt utbyggd tunnelbana till glädje för alla stockholmare

/

Medverkade i dag på morgonen på ett möte om elbilar. Arrangör var VW som inom kort släpper två nya elbilar till marknaden e-up och en golf. Det är bra att det kommer nya modeller för även om det fortfarande är dyrt, trots regeringens supermiljöbildpremie, så ökar intresset inte minst hos företagen.

Under förra mandatperioden, när jag var miljöborgarråd, tog miljöförvaltningen i staden initiativ till Elbilsupphandlingen. Det är ett samarbete mellan Stockholms stad och Vattenfall vars syfte är att öka intresset bland fordonstillverkarna för att introducera elbilar på den svenska marknaden samt att främja användningen av elbilar och laddhybrider i Sverige. Initiativet blev lyckat och flera hundra kommuner, företag och organisationer anslöt sig till upphandlingen.

Initiativet har inneburit att elbilar lanserats på den svenska marknaden snabbare än vad som annars varit fallet. I nedanstående bild kan man klart och tydligt se den kraftiga utveckling som skett i Sverige i takt med införandet av Elbilsupphandlingen och den utbyggnad av elbilsinfrastrukturen, såsom laddstolpar, som skett bland annat i Stockholm. Bara på 9 månader har andelen elbilar ökat med hela 1186 bilar!  I staden som helhet finns idag 639 elbilar, vilket utgör cirka 23 procent av det totala antalet elbilar i landet.

Siffran för 2013 avser hur det såg ut den 30 september 2013

 

 

 

 

 

 

Källa: ELIS (Elbilar i Sverige)

Elbilsupphandlingen har lett till cirka 260 avropade fordon, cirka 10 % av det totala antalet elbilar i Sverige. Enligt utvärderingar som gjorts under 2012 är cirka 75 % av förare som tillkommit under 2012 om än mer positiva till elbilar än innan och nästan 65 % uppger att elbilen fungerar lika bra som en konventionell bil.

Stockholm Parkering har idag totalt 314 laddplatser och har som budgetuppdrag att stimulera användningen av elbilar genom att anlägga laddningsmöjligheter i bolagets anläggningar. Och fler och fler företag i innerstaden har laddstolpar – bland annat Preem macken på Norr Mälarstrand. I Norra Djurgårdsstaden planeras det för elbilar i detta miljöprofilsområde.

Regeringen inväntar FFF-utredningen som ska presentera sina förslag den 15 december i år. Vissa av de förslag som i dagsläget skulle kunna bli aktuella är bland annat bidrag de närmaste åren med 50 % av kostnaden för laddstolpar/laddstationer avsedda för normal laddning. 

Det känns bra att vi i Stockholms stad tidigt tog tag i frågan och faktiskt bidragit till ett ökat miljömedvetande bland människor, företag och organisationer. Med fler elbilar närmar vi oss en fossilbränslefri stad och en bullerfri stad.

/