Borgarrådets blogginlägg 2006-2014

Detta kom just i min mail och det vill jag gärna vidarebef.

Under sex månader kommer personalen i forskarcommunityn EiT ICT Labs kunna komma in i Electrumbyggnaden med hjälp av sin egen mobiltelefon. Med tekniken NFC (Near Field Communication) och ett nytt system utvecklat av det unga bolaget Telcred ska tillträdet till lokalerna bli både mycket enklare och säkrare.

Bara ett av många projekt som sker i vår närhet, i vår stad dvs i Kista i Stockholm….

Trevlig sommarkväll.

/

Jag har precis varit och träffat några av de som under sommaren jobbar som cyklande turistguider. Ingen kan undgå att märka att det är mycket turister i staden. Varje dag kommer det minst ett kryssningsfartyg till Stockholm och de för med sig upp till flera tusen passagerare. 

Bra information och ett vänlig bemötande är viktigt för att vara ett attraktivt besöksmål.  På den korta stund som jag idag var på plats vid Kungsträdgården så kunde minst ett tiotal personer få hjälp med att hitta. På bilden nedan förklarar jag för en pappa hur han och de två barnen snabbast kan ta sig till Gröna Lund; med spårvagnen. Strax därefter kom den och han kunde hoppa på och komma direkt till Grönan, snabbt och enkelt!

Turisterna betyder mycket för Stockholm och näringslivet. 2009 konsumerade bara färjeresenärerna för 5,5 miljarder kronor i Stockholms län. Därtill kommer alla andra turister och all annan effekt på sysselsättningen tack vare dessa besök. 

/

Vid Electrums styrelsesammanträde fick vi en beskrivning av det nya initiativet  Stockholm Science & Innovation School. Det är en ny kommunal gymnasieskola med fokus på vetenskap, entreprenörskap och innovation. Skolan kommer att finnas i nya lokaler i Kista, samlokaliserad med bl a företag. KTH, Stockholms Universitet, Ericsson, IBM, Microsoft och TATA är företag som samverkar med skolan.

För det som är unikt med denna gemensamma utbildningssatsning från staden, universiteten och näringslivet är att det ska finnas kontinuerlig expertnärvaro från näringslivet, vetenskapligt förankrad pedagogik, arbetsplatsbesök utanför Norden samt verklighetsanknutna projekt i samverkan med näringslivet.

De första eleverna börjar hösten 2013. En förhoppning är att kunna erbjuda ungdomar från Järvaområdet, och andra delar av länet, en högklassig utbildning som väl förbereder för vidare studier och arbetslivet i form av anställning eller som entreprenör/företagare.

Ett jättespännande initiativ som konkret binder ihop skola, näringsliv och akademi i ett av världens främsta ICT-kluster Kista.

/

 

Idag har jag återinvigt Berzelii park. Denna park som började planeras 1853, invidges 1958 och har tjänat flera generationer stickholmare väl. Efter upprustning sedan i september 2011 kan nu stockholmarna åter välkomnas till parken. 20 nya träd, 5.500 blomsterlökar planterade, nya buskar, gångar, nytt bevattningssystem och upprustade entreer är något av det som blivit resultatet av denna upprustning om 12 Mkr.

Idag har också Berns planterat ut nya karpar i dammen vid restaurangen. Så besök denna fantastiska plats. Njut av miljön och vårda den ömt. En växande stad behöver många gröna lungor och vi har alla ett ansvar för att de används med respekt.

Årets sista fullmäktige innan sommaruppehållet pågår just nu. Ett av dagens ärenden är bussterminalen i Katarinaberget. Det är ett bra förslag som innebär att ytor längs med vattnet kan utnyttjas på ett bättre sätt än det tidigare förslaget som innebar en hög uppbyggnad längs med stadsgårdskajen. I och med placeringen i Katarinaberget kan kanten bli betydligt lägre och stockholmarna får i stället en park. I och med beslutet så kommer nu också provisoriet för resenärerna under Slussens ombyggnation att bli kortare eftersom vi räknar med att bussterminalen ska vara klar 2018. Slussen som helhet beräknas vara klar 2020.

Vänsterpartiet står bakom detta förslag just av skälet att tillgängligheten till vattnet blir bättre och att det blir en ljus, bra och funktionell terminal. Mp som hävdar att de värnar om kollektivtrafiken säger nej till lokaliseringen i berget. Samma gör (s). Det är konstigt tycker jag och jag tror inte att de vinner gehör för sin långhalning av terminalfrågan hos vare sig stockholmarna, nacka- eller värmdöborna. Över 30.000 bussresenärer från Nacka och Värmdö kommer med buss varje dag till Slussen. De behöver en ny terminal, det kan vem som helst intyga som reser denna sträcka varje dag. S och Mp har inget att erbjuda dem.

SL räknar med att resandet kommer att öka med 45% till 2030. Även om det finns en tunnelbana på plats då så konstaterar SL att 50% av bussarna kommer att behövas trots T-banan pga resenärer från annat håll till Slussen. 

Stockholm växer, Nacka växer, Värmdö växer. Då måste vi investera och ta höjd för utbyggd kollektivtrafik. Det inser vi och därför är vi glada över dagens beslut. Det inser (v) och därför har de röstat för idag. Mp och S talar om kollektivtrafiksatsningar men det är bara tomma ord. I handling vill de återremittera och långhala.

/ 

 

Det talade ordet gäller

Nelson Mandela priset 6 juni 2012

Välkomna hit – stockholmare från hela världen!

 Nu har alla rättigheter och skyldigheter fullt ut. Det blir kanske inte någon större skillnad i vardagen, men i ett större perspektiv har ni tagit ställning för att Sverige och Stockholm är ert nya hem på jorden. Det är ett stort och viktigt beslut – både för er och för Stockholm.

Vi som bor i Stockholm möter dagligen svenska medborgare med rötter i andra länder, privat, i tunnelbanan och på våra arbetsplatser. Stockholm är på god väg att bli en mångkulturell storstad. Sverige var länge ett av världens mest homogena länder. För drygt 40 år sedan var sju procent av svenskarna födda i ett annat land. Idag är 14 procent av svenskarna utrikes födda och i Stockholm 23 procent. 201 olika nationaliteter bor i vår stad. I det perspektivet har det gått fort.

Att människor rör på sig är inget konstigt. Tvärt om är det någonting högst mänskligt och naturligt. I världen finns omkring 200 miljoner migranter. Tittar vi historiskt på Sverige så har vi länge varit ett öppet land.

Invandring är mycket positivt för samhället. Det kan illustreras på många sätt. Stockholm stad delar varje år ut Innovations-stipendier. Även här kan vi se vilken betydelse som personer med bakgrund från andra länder har. 2006 fick Cecilija Simic, född I Bosnien, stipendiet för att hon skapat en funktionell byxa med patenterad funktion för gravida kvinnor. Hon kom hit som flykting vid 26 års ålder. Hon startade sitt företag när hon var arbetslös. Idag har hon återförsäljare i Danmark, Sverige, Finland och Tyskland.  En annan stipendiat är Hassan Kansoul, som fått stipendium flera gånger, 2005, 2006, 2007 och 2009. Hassan är läkare och har över 80 patent inom kirurgi och transplantation. Han är född i Syrien, studerade medicin i Rumänien och kom till Sverige för drygt 10 år sedan. Cecilija och Hassan är två av många exempel på att det finns ett samband mellan innovation och migration. Serendipity Innovations är ett annat exempel, en privatfinansierad inkubator som sedan starten 2004 har byggt och drivit over 10 bolag varav de flesta är forsknings- och utvecklingsintensiva. Initiativtagaren är Saeid Esmaeilzadeh, född I Iran. De vill bli en världsledande innovations-generator. De är på god väg, företagsgruppen anställer idag drygt 60 personer och antalet nyanställningar i gruppen har ökat för varje år sedan starten.

Det finns många exempel på hur banden mellan Sverige och andra länder stärks tack vare invandringen. Personer som kommit till Sverige, och som startat företag här har ofta har utvecklat det genom att göra affärer med företag i sina forna hemländer. Samtidigt som migration för gott med sig är integration många gånger svårt. För att lyckas krävs det att vi alla förstår att vi har ett gemensamt ansvar. Det gäller oss som är politiker, det gäller företagen som anställer och det gäller oss alla som medborgare och som medmänniskor. Internationella bekantskaper, som fick Nelson Mandela priset förra året, är ett exempel på goda initiativ som syftar till att öka kontakterna mellan SFI-studerande  och samhället i övrigt. Deras program som bl a innehåller besök på teater, museer, konserter, mentorprogram är konkreta bidrag som ökar integrationen och skapar just bekantskaper.

Dessvärre är det svårare för utrikes födda att etablera sig på arbetsmarknaden än för inrikes födda. Detta trots att många som kommer till Sverige har en bra och hög utbildning. Men bilden att det i genomsnitt tar 7 år att etablera sig stämmer inte för Stockholm. En ny rapport som följer upp hur det har gått för dem som läste SFI 2008 visar att hela 91 % någon gång har haft ett arbete i Sverige mellan 2008 och 2011. Det är ett bra resultat som visar att Stockholm är på rätt väg. Det ska inte spela någon roll varifrån du kommer – det viktiga är var du är på väg.

Saeid Esmaeilzadeh ,vd för Serendipity Innovations är aktiv i debatten om mångfald på arbetsmarknaden. Serendipity har klarat kompetensförsörjningen bättre än många andra. De har ingen särskild strategi för att uppnå mångfald, de går strikt på kompetensen. För dem har det aldrig varit ett självändamål att anställa utrikesfödda. När andra företag sitter fast i invanda tankemönster och inte anställer personer med utländsk bakgrund, har de kunnat knyta till sig ett stort antal kompetenta människor ur den kategorin arbetssökande. Saeid menar att andra företag helt enkelt missar många drivna och kreativa människor med utländsk bakgrund. Värt att tänka på för många arbetsgivare.

Ni som är inbjudna hit idag har alla valt att bli svenska medborgare. Ni vet att det finns lyckliga anledningar till att bosätta sig i ett nytt land. Det kan vara kärlek och en ny familj, det kan vara ett jobb och det kan vara ren nyfikenhet. Ni vet också att det finns migration som framtvingas av djupt tragiska orsaker – krig, fattigdom, förtryck och katastrofer. Erfarenheter som bara ni fullt ut förstår vidden av. Ni har valt att lämna ert gamla hemland för att ni tror att ni kan skapa ett bättre liv någon annanstans. För er själva, men kanske framför allt för era barn. Därför har vi också alla ett gemensamt uppdrag att se till att barnen får det bra.

I förra veckan besökte jag Lögarebergets montessoriskola i Mälarhöjden. En 0-5 skola med 154 elever, 16 nationaliteter. Elever från flera olika delar av staden, järvafältet, Farsta mfl områden möts och jobbar tillsammans. Tala om integration.

Att fånga upp alla elever i skolan – redan på grundskolenivå – är oerhört viktigt. Utmaningen är särskilt stor när det gäller barn som kommer hit mitt i grundskolan. Det är hart när en omöjlig uppgift att på några år lära sig så mycket så att de kan klara godkänt i alla ämnen vid grundskolans slut. Därför är regeringens initiativ att förlänga den obligatoriska grundskolan för elever som hamnat just i denna situation mycket välkommet. Vi måste bli mycket duktigare på att se till att alla elever får en bra grund med sig från skolan.

Min uppgift här idag är att dela ut årets Nelson Mandela-pris. Priset syftar till att uppmärksamma en person, ett projekt eller en förening som gjort något bra för ett mer integrerat Stockholm. Och årets pris handlar just om barn – barn från hela världen.

Astrid Lindgren sa ”Jag vill skriva för en läsekrets som kan skapa mirakel. Barn skapar mirakel när de läser. Därför behöver barn böcker”. Årets Nelson Mandelapristagare Gunilla Lundgren har tagit detta ett steg längre. Varje människa har en berättelse värd att berätta och genom att skriva böcker tillsammans med svenska barn och unga från hela världen låter Gunilla Lundgren barn och unga i Rinkeby skapa mirakel också genom att skriva. Hon ger utrymme för barns och ungdomars känslor och tankar om deras upplevelser.

Gunilla Lundgren debuterade som författare 1972 med boken Maritza – en zigenarflicka – en bok som skrevs ihop med tre romska flickor i den skola i Rinkeby där Gunilla då var lärare. Sedan dess har hon skrivit ett tjugotal böcker tillsammans med barn och unga i Rinkeby. Just nu arbetar hon med en bok där 300 barn bidrar.

Gunilla har också bedrivit skrivarverkstäder för barn och unga och hon har sedan 1994 deltagit i ett spännande samarbete mellan barn, författare, pedagoger och fotografer i Sydafrika och i Sverige, ett samarbete som har resulterat i tre böcker. Gunilla har också en stor del i att Nobelpristagaren i Litteratur kommer till Rinkeby varje år och hon har – passande nog – skrivit en bok om just Nelson Mandela.

Gunilla har fått många utmärkelser. Bland dem finns Svenska Barnboksakademiens Eldsjälspris 1990, Gulliverpriset 1994, Årets Läsfrämjare 1999, Stiftelsen Abrahams Barns Integrationspris 2000, Stockholms stads hederspris 2003, Loris Malaguzzi-priset 2006, Örjan Lindberger – priset 2007 Från Stockholms Arbetareinstitutsförening, under våren har hon också tilldelats ett extra pris av Svenska Akademien ur Akademiens egna medel.

Hon är Hedersledamot Svenska Barnboksakademien. Akademien har också en Fantasiledamot Pippi Långstrump.

Med andra ord en mycket uppskattad person. Jag får be Gunilla Lundgren att komma upp på scenen.

/

 

 

Dagens SCB-undersökning visar glädjande siffror för Stockholm. Stockholmarna vill ha fortsatt alliansstyre. Även om detta är en undersökning som handlar opm riksplanet så ger detta i varje fall en god indikation på vad de anser om den nuvarande majoriteten i stadshuset.

En annan sak som är mycket glädjande är att det uppenbarligen inte finns något stöd för Sverigedemokraterna i Stockholm. Intressant är också Mp:s kraftiga tapp i såväl staden som i riket. Jag tror inte Mp-ledaren Daniel Helldéns utspel om att göra Förbifart Stockholm till partiets viktigaste fråga är någon framgångslinje.

Resultatet i Stockholm är också en god information till regeringen – ni har stockholmarnas stöd!

/

Läser i dagens DN att klottersaneringskostnaderna för har SL nu minskar. 2009 kostade klottersaneringen hela 152 miljoner kr mot förra årets 89 mkr. En alldeles utmärkt utveckling som visar att nolltoleransarbetet som SL har tillsammans med polisen och Stockholm stad fungerar, jag ör övertygad om att SL kan använda de pengar som de nu inte behöver lägga på klottersanering kan användas på ett bättre sätt än att som tidigare, göra rent efter personer som tar sig rätten att klottra på annans egendom.

Lyssnade idag på nye S-ordförande Löfven när han talade på Sthlms Handelskammare. Han talade om vikten av att Sverige var konkurrenskraftigt och att svenska företag måste vra konkurrenskraftiga. Om att IECD påtalat att den svenska innovationsförmågan måste öka och om hur det offenliga kan bidra till detta genom tex innovationsupphandlingar. Han talade också om vikten av att hålla ordning på ekonomin.Allt låter väldigt bra. Om jag hade haft möjlighet att ställa en fråga skulle det varit denna;

– Om nu innovationsupphandlingar och konkurrenskraft är så viktigt. Hur kommer det sig då att s i riksdagens trafikutskott, tillsammns med bl a Sverigedemokraterna, har beslutat att Trafikverket inte ska få upphandla drift och underhåll på järnvägsnätet?

Generaldirektör Gunnar Malm har gjort något så ovanligt som att skriva en debattartikel med anledning av detta beslut. Han konstaterar bland annat att om detta drivs igenom av s i riksdagen så innebär det att skattebetalarna får mindre för pengarna. hans enkla konstaterande är att när Banverkets produktionsenhet bolagiserades och underhållet började upphandlas i konkurrens sjönk kostnaderna med 25 procent. Det hade varit mycket intressant att höra Stefan Löfvens kommentar till (s) agerande i denna fråga, inte minst ur ett innovationsupphandlingsperspektiv.

Men kanske någon journalist kan ta bollen och ställa frågan till honom vid tillfälle.
/

Idag ägde det tredje mötet i en serie av runda bordssamtal ”Dubbelt upp 2020”. Temat denna gång var ”Åldrande befolkning och stor inflyttning – hur skapar vi tillväxt och jobb som klarar en dubbel utmaning?”

Företrädare från KI, KTH, Stockholm stad, näringslivet mfl var på plats. Diskussionerna var intressanta och tydliggjorde en del hinder som vi måste ta tag i för att skapa goda förutsättningar för att denna tjänstemarknad ska kunna utvecklas. Min inledning lyfte fram en del av de frågeställningar som måste hanteras. Jag bifogar delar av den nedan.

Välkomna till detta tredje möte med syfte är att stärka regionens konkurrenskraft genom att vi blir än bättre på att jobba tillsammans, akademi, stad/det offentliga och näringslivet. Vad har då de två tidigare resulterat i? Ett resultat är möten som ”cleantech möter byggherrar” i NDS, det är inskrivet i stadens budget att innovationsupphandlingar bör prövas. Vi förbereder nu en innovationstävling inom smarta transportlösningar. Tävlingen Open Stockholm Award har inneburit att staden har tillgängliggjort data för att underlätta för entreprenörer att utveckla nya affärsidéer. Prisutdelning sker på Stockholmsmötet i näste vecka.

Just nu växer Sthlm så det knakar, 55% av Sveriges befolkningstillväxt finns i vår region. Kompetensbehovet är stort inom flera branscher samtidigt som det är svårt att rekrytera.  Vi har kompetensbrist samtidigt som vi har arbetslöshet. Även om arbetslösheten inte generellt är ett stort problem i Sthlm så är det en oacceptabelt stor skillnad mellan de som är födda i Sverige och de med utländsk bakgrund.

 Men det är inte den utmaning som vi ska tala om idag. Jag har länge trott att äldrefrågor skulle komma högt upp på den politiska agendan, men det har inte varit så. Nu har vi fått en debatt och vi vet att utmaningen blir allt större på äldreomsorgsområdet.

2030 beräknas 1/5 av stadens befolkning vara över 65 år. 2010 var det över 100.000 personer i Stockholm stad som var över 65 år. Vi blir äldre och vi håller oss friska längre. Tiden som tillbringas på ett äldreboende har minskat kraftigt och är nu nere på ett par månader i Sthlm.

 De gemensamma utmaningarna är många, samtidigt finns det många möjligheter. Stockholm har goda förutsättningar tack vare god innovationskraft, duktiga life science – och ICT-företag och välrenomerade akademier. Vi inom det offentliga ser utmaningarna och kan identifiera dem. Men vi är långt ifrån bäst på att hitta lösningarna – tvärtom – där behövs alla goda krafter. Genom att ta sig an utmaningen på ett klokt sätt, att se till att var och en fokuserar på det som den är bäst på kan vi skapa riktiga vinna-vinna situationer. Forskning och akademi kan visa framtidens lösningar, företagen kan utveckla nya idéer, det offentliga kan utöver att identifiera och beskriva behoven också bidra till att skapa ett riktigt bra klimat för forskning, innovation och för företag att växa.

 Äldreomsorgssituationen är inte unik för Sverige. Det innebär att vi hittar  bra lösningar så ger det också möjligheter för företagen att sälja sina tjänster i andra länder. Eftersom det är viktigt för våra svenska bolag att snabbt nå internationella marknader så är detta en väsentlig aspekt. Vi vet också att de stora aktörerna som t.ex. Ericsson och IBM som finns här i Kista är mycket viktiga för samhällsbyggandet.

 Företaget Kairos Future har ett projekt som heter Opinion Hälsa, Mats Olsson, projektledare, konstaterar att äldreomsorgen har stora problem att locka kompetent personal och vårdens resurser är mer begränsade än de me­dicinska möjligheterna. Därför är nya tekniska lösningar räddningen. Om personalen används där den bäst behövs har vården och omsorgen chans att klara sitt uppdrag. Ny teknik skulle kunna hantera personalunderskotten. Apparater kan vaka över sjuka människor i hemmet och att det är tekniker och inte vårdutbildade som åker runt och kollar att allt är okej. En GPS i armbandsuret gör det lätt att hitta den som ofta går vilse. Sensorer i mattor kan läsa av hur människor går. Då kan en dator tidigt upptäcka förändringar som till exempel är tecken på annalkande fallolyckor. Sådant kan skapa trygghet både för brukare och anhöriga. Men är detta en lösning som kan omfatta alla?

Enligt Mats Olsson behöver vården och omsorgen skapa fler testmiljöer och pröva sig fram. Undersöka nyttan med ny teknik, säkerheten och hur integriteten påverkas. Är detta ett behov som även finns i Stockholm eller har vi redan svaret på frågorna?

Den välinformerade och krävande patienten är här och han/hon förväntar sig betydligt fler digitala lösningar. Och vid läkarbesöket har hon med sig både sjukdomshypotes och förslag på åtgärder.

Redan idag brukar var tredje patient själv föreslå en behandling. Om tio år kommer en majoritet av patienterna att söka information på nätet och delta i diskussionsgrupper där personer med samma sjukdomar delar med sig av tips och erfarenheter. De kommer också att samla information om sitt eget hälsotillstånd, mata in det i dataprogram och servera läkaren kurvor och staplar.

Numera finns det möjligheter att hantera enorma datamängder vilket med all säkerhet kommer att revolutionera vården och omsorgen. Snart kanske datorn ställer diagnos både snabbare och tillförlitligare än doktorn, eller vad säger IBM? Vad säger Watson?

Möjligheterna finns där och samtidigt vet vi av erfarenhet att det kan vara tungrott att införa ny teknik i vården och omsorgen. Många måste förändra sig, jobbet och rollerna i systemet påverkas. Utveckling triggar också motkrafter. Hur bra är vi på att hantera detta i staden?

Omsorgssystemet är ofta redan utvecklat och komplicerat vilket gör att det svårt att vidareutveckla. Det innehåller också mycket kunskap, även om den har åldrats. Så att införa ny teknik kan vara svårt, men att mönstra ut de gamla metoderna kan vara ännu svårare.

Mycket kan med säkerhet mötas med åldersteknik och innovationer.Men det handlar också om attityder. För 40 år sedan var det kommunala ålderdomshem och sjukhem som var lösningen. Den modellen är historia. Framtidens äldre kommer att ha helt andra krav och vara betydligt bättre informerade. Det ser vi redan nu.  Klarar den kommunala verksamheten av att leva upp till dessa krav och önskemål? Är det kanske så att upphandling är en förlegad metod och att vi måste hitta helt andra modeller i framtiden? Är det kanske till och med så att det är ett förlegat synsätt att skilja ”äldreboende” från vanligt boende?

 Så för att avsluta. Om det nu stämmer – att inom 10 år kommer en majoritet av patienterna att söka information på nätet, delta i diskussioner och dela med sig av erfarenheter och tips. Vad innebär detta för den kommunala äldreomsorgen? Hur stimuleras mångfald av tjänsteföretag på detta område som skapar tillväxt och nya jobb?

 /