Krönikor

Publicerat

Krönika i Altinget – Nu är det du som åker till Helsingfors

Den historiska erfarenhet som många invånare i våra grannländer runt Östersjön har av den stora grannen i öst kan bidra till ökade insikter för oss alla. Något som kan vara nog så viktigt, skriver Ulla Hamilton.

Samfundet Sverige–Finland firar 100 år i år. Det har uppmärksammats på flera sätt under året. Relationerna mellan Sverige och Finland är unika. Under flera hundra år var vi ett gemensamt rike. En nytillträdd svensk statsminister gör sitt första utlandsbesök till Finland. Intensiteten i utbytet mellan våra länder har varierat genom årtiondena men samhörigheten har alltid funnits där.

Som tidigare ordförande i Stockholms hamnar är just sjöfartens betydelse för utbytet mellan länderna uppenbar. Det handlar inte bara om nöjesresor med Finlandsbåtarna, som vi kallar dem i Sverige. Det är också mycket gods som fraktas mellan länderna på dessa och andra fartyg.

Men besöksnäringen ska inte föraktas. Turistande finländare betyder mycket för näringslivet i Stockholm. Liksom givetvis svenska turister som reser till Finland.

Efter pandemin har antalet resenärer mellan Sverige och Finland minskat betydligt. Samtidigt innebar pandemin att våra länder kom närmare varandra, framförallt de olika myndigheterna som behövde samverka.

Rysslands krig har påmint alla om hur viktig Östersjön är för våra länders ekonomi.
Östersjön har kallats för fredens hav, men i och med Rysslands annektering av Krim och sedan invasionen av Ukraina har värnandet av Östersjön fått en ökad betydelse för hela regionen. Rysslands krig har påmint alla om hur viktig Östersjön är för våra länders ekonomi.

Finland har stängt sin gräns mot Ryssland, det har även de baltiska länderna. Såväl Finland som Estland, Lettland och Litauen har en förfärlig historisk erfarenhet av hur deras granne Sovjetunionen behandlat självständiga stater – en erfarenhet som också innebar att Finland mycket snabbt beslutade sig för att ansöka om Natomedlemskap. Sverige har tack och lov inte samma aktuella erfarenhet när det gäller den stora grannen i öst.

Åk till Finland
Men tack var Finlands beslutsamhet så är även Sverige nu Natomedlemmar. Östersjön är centralt för Nato, vilket blev tydligt på det toppmöte med de nordiska och baltiska statsministrarna samt Polens statsminister som Ulf Kristersson nyligen bjöd in till på Harpsund. Det säkerhetspolitiska läget, Ukraina och Östersjön var några av frågorna på agendan. Östersjöns betydelse och säkerheten när det gäller gasledningar, internetförbindelser och så vidare understryker vikten av ett nära samarbete mellan länderna, som ju numera alla är Natoländer, med ett viktigt undantag.

Ett undantag som tydliggör varför det är avgörande att det finns en god säkerhet för den viktiga infrastrukturen som finns såväl under som på vattnet.

Den internationella utvecklingen har inneburit att Östersjöländerna har kommit närmare varandra. Men samtidigt har turistresorna över Östersjön minskat, vilket är beklagligt. Utbytet mellan människor är viktigt, även korta besök ger en bild av ett land eller en stad.

Så varför inte ge ett nyårslöfte om att besöka Helsingfors eller Åbo under 2025 och lära dig mer om vårt grannland. Och kanske också de andra Östersjöstäderna. Den historiska erfarenhet som många invånare i våra grannländer runt Östersjön har av den stora grannen i öst kan bidra till ökade insikter för oss alla. Något som kan vara nog så viktigt i dessa oroliga tider.

9 december 2024

Publicerat

Öppna ögonen, skolproblemen är inte bara svenska

 

The Economist presenterade i juli 2024 rapporten Schooling’s stagnation. Dagens Industri har översatt några av rapportens artiklar i sitt magasin ”Världen om”. Rapporten är inte en rolig läsning för oss i den rika världen.

En av artiklarna tar upp skolresultaten i de rika länderna, som har dalat kontinuerligt sedan 2006. Dessa länder tvingas inse att kunskapsnivåerna i deras skolor sjunker. Sedan två decennier tillbaka kan alla, tack vare Pisa-proven, göra jämförelser över tid. Något som också är föremål för debatt när det rör de svenska Pisa-resultaten.

Var fjärde 15-åring saknar grundläggande kunskaper

Artikeln visar på en allvarlig utveckling när det gäller kunskaperna i matte, läsning och naturvetenskap. Ungefär en fjärdedel av 15-åringarna inom OECD saknar grundläggande kunskaper i dessa ämnen, enligt de krav som ställs av de som utvecklar Pisa-proven. Översatt innebär det att cirka 16 miljoner tonåringar har svårt med räkneuppgifter, eller svårare än vad de borde ha med att förstå innebörden av enklare texter. Detta är alarmerande, inte bara för dessa ungdomar utan också för ländernas förutsättning för ekonomisk tillväxt.

Hanushek och Wössmann har tagit fram en modell för att visa de positiva effekterna som kan följa av att höja matte- och naturkunskapsämnena i arbetskraften motsvarande 25 poäng i Pisa-proven. Deras beräkningar visar att om en sådan kunskapshöjning skulle kunna åstadkommas bland ungdomar från och med 2030, så kan det innebära att ett land blir 30 procent rikare än det annars hade varit, vid nästa sekelskifte.

Systemet måste ruskas om

Artikelförfattaren Mark Johnson konstaterar helt sonika att ”Skolsystemen måste ruskas om. Ju längre de lämnas åt sitt öde desto svårare blir det att skaka liv i dem.” ”Spektakulära reformer med svag evidens får stöd, medan tråkigare lösningar blir förbisedda.”

En annan artikel handlar om lärare. Det är inte bara Sverige som har lärarbrist, den finns i många rika länder. Samtidigt visar studie efter studie vilken betydelse som bra lärare har för elevernas skolresultat. Det understryker vilket problem det är att läraryrket sjunker i attraktivitet. Dessutom återfinns bristen på lärare i just de ämnen politikerna (och även forskningen) ser som viktiga för att behålla konkurrenskraften i ekonomin.

I England lyckas lärarhögskolorna bara locka hälften så många som man tror behövs

I England lyckas lärarhögskolorna bara locka hälften så många som man tror behövs för att personalförsörjningen på gymnasierna ska tillgodoses. I USA har andelen föräldrar som anser att läraryrket är en bra karriär halverats sedan 2009, 2022 var det 37 procent. En nyligen genomförd europeisk studie visar att utbildningssystemen i 38 av 43 länder har något slags problem med personalförsörjningen.

En ögonöppnare

Samtidigt som det råder en stor brist på lärare i de flesta rika länderna så visar statistiken att klasstorleken i rika länder har krympt över tid. I många fall handlar det om dubbelt så många anställda per elever som under 1970-talet. Journalisten konstaterar att ”Det stjäl resurser som skulle kunna göra skillnad för både lärare och elever, mer pang för pengarna så att säga. Till exempel kan det bidra till att hålla lärarlönerna nere.” En amerikansk studie visar också att elever som undervisas av en lärare inom yrkeskårens främsta fjärdedel gör dubbelt så stora framsteg som barnen som undervisas av lärare inom den lägsta fjärdedelen. Kan det bli tydligare hur viktigt det är att Sverige har förmåga att attrahera personer till läraryrket som ligger i den främsta fjärdedelen?

Rapporten är en ögonöppnare. Det är en klen tröst att lärarbristen och utmaningen när det gäller att höja kunskapsnivåerna inom matte, naturvetenskap och läsning är ett generellt problem för den rika världen. Men den kommer inte att förbli den rika världen om vi inte förmår att vända utvecklingen på dessa områden.

Krönika i Altinget 21 oktober 2024

Publicerat

Vad menar politikerna när de talar om en mer likvärdig skola?

Många elever lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet. I år var det ca 15.000. Skolan är viktig och kämpar med problem när det gäller tex kunskapsförmedlingen. Därför kan det låta klokt när det talas om att skolan måste bli mer likvärdig. Men vad menar egentligen de som säger detta? Likvärdig är ett begrepp som är mycket mångfacetterat. Kanske är det därför som politiker och andra debattörer använder det. Då kan alla som hör budskapet tolka in det som var och en av oss tror att de menar, i begreppet. Det är förstås praktiskt för de som framför budskapet att använda ett ospecifikt begrepp, men knappast tydligt för allmänheten vad som menas.

Skollagen talar om likvärdig skola och i uttolkningen av densamma har Skolverket lyft fram fyra olika aspekter på vad som menas med likvärdighet

1.  Likvärdig tillgång till utbildning ska garanteras alla barn och elever
2.  Likvärdig kvalitet i utbildningen för att alla barn och elever kan nå utbildningens mål
3.  Stimulera elever att nå så långt som möjligt
4.  Kompensera för skillnader i förutsättningar

Mot bakgrund av dessa fyra aspekter på begreppet likvärdig skola så infinner sig frågan om det anses att det finns brister inom alla fyra eller bara i någon eller några? Låt mig kort kommentera punkterna.

Likvärdig tillgång. Skolplikten för elever i grundskoleålder gör att man nog kan utgå ifrån att det inte handlar om punkten 1. Även om det säkert finns föräldrar som anser att deras barn har för långt till skolan eller har för få skolval så kan den punkten nog lämnas i detta sammanhang. Det är nog inte här som likvärdigheten brister.

Likvärdig kvalitet. Här saknas en definition av vad som menas med kvalitet. Är kvalitet att varje skola måste ha ”grönt ljus” vid Skolinspektionens kvalitetsgranskningar? Är det kvalitet när alla elever lämnar grundskolan med behörighet till gymnasiet eller räcker det att till exempel 65 % av eleverna har gymnasiebehörighet? Är det likvärdig kvalitet när alla skolor uppvisar samma resultat? Kvalitet är, liksom likvärdighet, ett begrepp som ofta används i skoldebatten, utan att det definieras. Är bristen att det saknas en tydlig definition av vad som är kvalitet, så att vi vet när en likvärdig kvalitet i utbildningen har uppnåtts?

Stimulera elever. Detta är en viktig uppgift för skolan. Inte minst när allt fler elever avstår från att gå till skolan. Det kan bero på olika anledningar men vi vet att bristande studiero, mobbing och bristande förmåga att möta elever med npf-diagnoser gör att många menar att skolan fungerar dåligt för dem. Denna punkt innebär att en likvärdig skola ska utgå från individen och deras olika behov, dvs identifiera skillnader mellan elever. Individer är olika och lyckas skolan i detta uppdrag blir resultatet skillnader. Kanske är det brister i denna uttolkning av likvärdighetsbegreppet som de menar?

Kompensera för skillnader. Denna fjärde punkt är kanske mest utmanande mot bakgrund av den stora förändring som skett av elevunderlaget i svensk skola under de senaste decennierna. Skolans kompensatoriska uppdrag har funnits i över 60 år och man har fortfarande problem med att klara det. Familjebakgrunden spelar stor roll för elevernas skolresultat. Även här gör uppdraget en likvärdig skola att skolan måste jobba olika gentemot eleverna för att leva upp till denna definition av likvärdighet. Här handlar likvärdig skola om att utgår från individens förutsättningar. Och då kommer det att bli olika. Är det den bristande förmågan här som de menar?

Så frågan kvarstår: när politiker säger att de vill se en mer likvärdig skola – vad menar de då? Slår man upp ordet likvärdig blir svaret ”värd lika mycket” eller ”lika bra”. Är det så som kravet på en mer likvärdig skola ska tolkas? I så fall handlar det om stora förändringar. Skoldebatten skulle vinna på att begreppet specificeras. Då kan vi förstå vad de som önskar en mer likvärdig skola faktiskt menar. Berätta gärna också hur vi vet att skolan har nått målet en likvärdig skola och hur det hänger ihop med kunskapsmålen.

Eller är begreppet bara en ambition som aldrig varit avsedd att målsättas?

Altinget 28 augusti 2024

 

Publicerat

Rätten att få välja skola

Höstterminen rullar nu igång runt om i landet. Förväntan är stor hos många. Nu börjar skolan ”på riktigt”. Många har valt en skola och den rätten har ett starkt stöd hos allmänheten. Debatten om friskolor och skolval har varit hård under de senaste åren. Samtidigt verkar den inte ha påverkat allmänhetens uppfattning om rätten att få välja skola. I vart fall inte negativt, snarare tvärtom.

Andelen som tycker att det är rätt att man ska få välja grundskola har ökat med hela tio procentenheter sedan 2020, nästan 3 av 4 (73%) anser att det är rätt. Och det är inte konstigt, människor är olika och det är viktigt att barn får en skolgång som passar just den individen. Det förutsätter att det finns en mångfald av skolor att välja bland, skolor med olika profiler. Det är förvånande att det inte gjorts mer från tex Skolverket för att utveckla information om skolvalet.

Trots att  skolvalet har funnits i över 30 år så är informationen inför skolvalet alltjämt outvecklad. Det finns kommuner som har obligatoriskt skolval, vilket innebär att alla måste välja skola. Nacka kommun har haft det under alla dessa år, liksom Sollentuna. En jämförelse mellan skolor underlättar valet för alla. Förhoppningsvis kan vi få ett system som ger föräldrar ett bra informationsunderlag inför valet av skola. Idag har de välinformerade ett försteg, även om skillnaden mellan elevers bakgrund har minskat om vi jämför elever i friskolor och kommunala skolor. Ett obligatoriskt skolval gör alla föräldrar medvetna om rätten att välja skola.

skolledare.se

Publicerat

Frisinnad tidskrift juni 2024

Friskolornas roll i det politiska spelet

  • JUNI 2024

Frisinnad Tidskrift bad Ulla Hamilton, VD för Friskolornas Riksförbund, om en kommenterande artikel kring frågan om friskolornas roll i det svenska skolsystemet. Finns det motbilder till den allt mer negativa inställning som allt fler politiker och partier lyfter fram?

Skoldebatten handlar mer om pengar än om skolkvalitet. Det tycks för många skoldebattörer vara svårt att hålla sig till fakta. Individperspektivet lyser helt med sin frånvaro. Det är intressant att snart sagt allt som inte fungerar i svensk skola sägs vara friskolornas fel. Magdalena Andersson (S) stod på Vänsterpartiets kongress och hävdade att den administrativa börda som lärare drabbats av beror på ”marknadsskolan”. UKÄ/Skolverket presenterade för några månader sedan en rapport – ”Till högskolan från gymnasieskolan” – där man studerat hur många poäng elever, som gått direkt från studieförberedande gymnasieprogram till högskolan, har tagit under det första läsåret. Rapporten hävdade att elever från kommunala skolor presterar bättre på högskolan. Detta presenterades sedan i medierapporteringen som bevis på att friskolor sätter glädjebetyg och skolministern var inte sen med att kritisera friskolorna för detta. Men visade verkligen skolmyndigheternas rapport detta?

Spelar det ingen roll vilken utbildning studenten väljer? Det finns ju faktiskt mer eller mindre tuffa utbildningar inom området teknik till exempel. Friskolornas riksförbund begärde ut underlaget från UKÄ men fick nej. Vi bad då Erik Lakomaa, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, att göra en metodgranskning av skolmyndigheternas rapport. Resultatet av hans analys är minst sagt pinsam för landets två stora utbildningsmyndigheter. 

Skolminister Lotta Edholm var snabbt ute i december 2023 och kommenterade de sjunkande PISA-resultaten genom att peka ut friskolorna, mer specifikt de så kallade ”vinstdrivande”, som en orsak till att de svenska kunskapsresultaten sjönk. Nu vet vi att det är precis tvärt om. Skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren har nämligen gjort en intressant djupanalys av PISA-resultaten. PISA-proven rättas externt och är alltså immuna mot ”glädjebetyg”. Heller Sahlgrens slutsats är att eleverna i friskolor presterat så mycket bättre än elever i kommunala skolor att friskoleelevernas resultat har lindrat kunskapsfallet för Sverige som nation.

Resultaten är justerade med hänsyn tagen till elevernas bakgrund. Heller Sahlgren konstaterar att resultaten knappt föll alls för friskoleeleverna om man jämför PISA-resultaten 2018 med resultaten 2022. Kort sagt – hela kunskapsfallet under pandemin är koncentrerat till kommunala skolor. Skillnaden i kunskapsnivå mellan elever i kommunala respektive fristående skolor motsvarar nästan inlärningen som sker under ett helt läsår. Ett förbluffande resultat som knappast alls uppmärksammats i debatten! Dessutom visar analysen att det inte finns något som tyder på att ”vinstdrivande” friskolors elever presterar sämre, snarare tvärtom. Icke-vinstdrivande friskolor har ett markant starkare elevunderlag än både kommunala och så kallade ”vinstdrivande” skolor, medan det är i princip lika om man jämför kommunala och så kallade ”vinstdrivande” friskolor. Mot bakgrund av att 84 procent av landets grundskoleelever går i kommunala skolor så borde detta resultat mana till rejäl eftertanke. Hur kan det komma sig att det skiljer ett helt läsår? Men i stället ägnas debatten åt att smutskasta friskolor. Visst finns det friskolor som inte sköter sig, och de ska naturligtvis kritiseras. Men skoldebattens fokus på verksamhetsformen och friskolor är faktiskt helt oproportionerlig. Dessutom vet vi att medarbetare i friskolor trivs bättre än medarbetare i kommunala skolor. Forskning visar också att friskoleetableringar leder till att kommunala skolor får större fokus på kvalitet. Konkurrens och mångfald fungerar.

Men låt mig backa bandet. Vad handlar friskolefrågan om egentligen? Varför tog Bildtregeringen initiativ till friskolereformen för drygt 30 år sedan? Frågan handlar ytterst om makt – föräldrars egenmakt. Då liksom nu, vill föräldrar och elever ha möjlighet att välja skola. Innan friskolereformen var det bara möjligt för ett litet fåtal. Idag kan alla välja och många gör det. Och det är gratis att välja en friskola, till skillnad från i de flesta andra länder. Andelen elever som väljer fristående grundskolor har vuxit oavbrutet under de senaste 20 åren.

Individerna kommer helt bort i dagens debatt. Men möjligheten att välja, och välja bort, skola, har gjort stor skillnad för hundratusentals elever och familjer under dessa år. Friskolornas riksförbund har i sin serie Skolberättelser visat på några exempel och jag vill dela med mig av två av dessa.

Said växte upp i ett av lägenhetshusen som kännetecknar Rosengård och där de flesta pojkar drömmer om att bli näste Zlatan Ibrahimovic. Att studera och gå på universitet var inget som Said hade med sig hemifrån. Men han, eller förmodligen hans föräldrar, nyttjade möjligheten att välja skola. Han valde Jensen, en friskola som präglas av trygghet, disciplin, tydliga strukturer och höga förväntningar på studieresultat, samtidigt som majoriteten av eleverna är första- och andragenerationsinvandrare där svenskan är ett andraspråk. Denna friskola har gjort det möjligt även för barnen i Rosengård att kunna gå i en trygg skola med höga krav och förväntningar oavsett bakgrund. Att som första skola i Malmö, år 2017, förbjuda mobiltelefoner som pockar på barnens uppmärksamhet var en självklarhet. För Said innebar detta skolval att han fick en fast, tydlig och respektfull hand på en av Malmös tryggaste skolor. Ett skolval som har banat vägen för att kunna förverkliga drömmen att studera till civilingenjör på Chalmers.

Mobbing är ett stort problem för många skolor. Innan friskolereformen kunde inte mobbade elever byta skola. Det krävdes tillstånd från kommunen, för det var ju mestadels kommunala skolor som eleverna gick i. Idag krävs det inga tillstånd. Idag är det individen som har makten och det är många som har använt denna möjlighet för att komma bort från – för många drabbade ett veritabelt helvete – på skolan. Exemplen är många på skolors oförmåga att hantera mobbingproblematiken. Något som i sig är minst sagt förunderligt. Mitt andra exempel handlar om just detta. Tänk vilken skillnad ett skolbyte kan göra för inte bara eleven utan för en hel familj!

Internationella Engelska Skolan i Borås har ett mycket genomarbetat arbetssätt för att motverka mobbing. För Niklas ändrade möjligheten att byta skola hela hans tillvaro. På sin gamla skola mobbades han upprepade gånger och hamnade ständigt i nya konflikter. Han var frustrerad, kände att han behövde stå upp för sig själv eftersom han dagligen blev kränkt och utmanad, utan att lärarna hjälpte honom. Men när Niklas bytte skola satte de omgående in en plan för att bryta mönstret från den tidigare skolan, med återkommande avstämningar för att säkerställa att han trivdes och behandlades väl. Lagen säger att alla skolor ska ha en plan för att motverka kränkande behandling. Men det verkar som att det i många skolor bara är ett dokument som ligger i en byrålåda. Tillsammans med en omfattande plan mot kränkande behandling jobbar IES Borås intensivt med synlighet och tillgänglighet. För dem är det viktigt att medarbetarna etablera relationer med alla elever på skolan för att vara en pålitlig och trygg part att gå till vid incidenter. Det handlar om enkla saker som att sitta med eleverna och prata på lunchen, att umgås med dem på rasterna och att fråga hur deras helg har varit. På så sätt bygger de det förtroende som behövs när det uppstår en konflikt. Det har skapat ett klimat på skolan som innebär att eleverna kommer till medarbetare direkt när något hänt. De går inte runt och håller det för sig själva eller låter det gå för långt. De berättar även när de har sett andra elever bli utsatta för kränkande behandling.

Friskolereformen för över 30 år sedan har gjort skillnad. Lärare har fått möjlighet att byta arbetsgivare utan att behöva byta jobb, medarbetare i skolor har fått möjlighet att starta skola, och föräldrar/elever kan välja skola. Visst finns det också problem i svensk skola som behöver åtgärdas. Ett tydligt sådant är det betygssystem som vi har, med otydliga kunskapskriterier. Därför att det välkommet att det nu utreds. Ett annat skolpengen, där beräkningen av densamma från kommunens sida är så ogenomtränglig att det är omöjligt att bedöma om en friskoleelev har fått lika stor skolpeng som den som väljer en kommunal skola. Den noggranna undersökning som gjorts av Mikaela Valtersson, om hur 32 kommuner beräknar sin skolpeng, tyder på att friskolorna snarare är underkompenserade. Därför välkomnar vi också en ordentlig opartisk utredning om skolpengssystemet. Systemet ska inte straffa elever som gör aktiva skolval.

En stor majoritet anser att det är rätt att man kan välja skola. Friskolereformen har gett svenska elever och föräldrar en mångfald som inte fanns för 40 år sedan. Vi saknar fortfarande bra information för att man ska kunna göra ett välinformerat val. Det borde inte vara en svår uppgift att åstadkomma för till exempel Skolverket. Vi saknar också ett ”nationellt PISA” det vill säga ett nationellt kunskapsprov som ger oss information om hur kunskapsutvecklingen i svensk skola över lag utvecklas över tid. En stillsam önskan är att det ägnas mer tid och resurser för att sjösätta dessa två saker. Det skulle bidra till att förbättra informationen om hur svensk skola presterar, såväl för politiker som allmänhet. Så kan skoldebatten också börja handla om det som verkligen betyder något: hur kan skolor leverera högst kvalitet?

Ulla Hamilton

Publicerat

En fråga som många har svårt att svara på

Hur kommer det sig att privata välfärdsföretag är mer kostnadseffektiva än offentliga verksamheter? Den frågan har många svårt att svara på. En vanlig kommentar är att en friskola med överskott har sämre kvalitet. Ett påstående som inte beläggs med fakta.

Kommissionen för Skattenytta har gett Monica Renstig i uppdrag att ta reda på hur privata utförare inom välfärdssektorn, som lyckas leverera likvärdig kvalitet, gör. En intressant rapport som bygger på intervjuer med kommunrevisorer, managementkonsulter och logistikkonsulter. Vad framkommer då när det gäller friskolor? Ledarskapet är viktigt, liksom ekonomistyrningen. Det finns tydliga mätbara mål, det styrs efter dessa och avvikelser följs upp. Något som även Skolinspektionen konstaterar i sina rapporter.

Det finns ett koncerntänk som innebär att ekonomi, lärportaler, gemensamma nyckeltal, spridning av ”best practice” sker inom organisationen. Hur resurserna används är väsentligt. Verksamheterna har ofta mindre lokalyta/elev än de offentliga och en mer flexibel och effektiv användning av lokalerna. Man jobbar också med att optimera storleken på skolorna vilket gör att det finns få eller inga tomma platser. Medarbetarna har ett tydligt ansvar att arbeta med ständiga förbättringar och det är viktigt att få medarbetarna att trivas och känna yrkesstolthet. Det senare framkommer även i tex rapporten Jobbhälsoindex 2022. De visade att medarbetare i friskolor trivs mycket bättra än kollegor i kommunala verksamheter. Renstig påpekar även att det tydliga ledarskapet också visas genom att rektorerna i friskolorna är ute i klassrummen och syns tydligt i verksamheten.

skolledare.se