Höstterminen rullar nu igång runt om i landet. Förväntan är stor hos många. Nu börjar skolan ”på riktigt”. Många har valt en skola och den rätten har ett starkt stöd hos allmänheten. Debatten om friskolor och skolval har varit hård under de senaste åren. Samtidigt verkar den inte ha påverkat allmänhetens uppfattning om rätten att få välja skola. I vart fall inte negativt, snarare tvärtom.

Andelen som tycker att det är rätt att man ska få välja grundskola har ökat med hela tio procentenheter sedan 2020, nästan 3 av 4 (73%) anser att det är rätt. Och det är inte konstigt, människor är olika och det är viktigt att barn får en skolgång som passar just den individen. Det förutsätter att det finns en mångfald av skolor att välja bland, skolor med olika profiler. Det är förvånande att det inte gjorts mer från tex Skolverket för att utveckla information om skolvalet.

Trots att skolvalet har funnits i över 30 år så är informationen inför skolvalet alltjämt outvecklad. Det finns kommuner som har obligatoriskt skolval, vilket innebär att alla måste välja skola. Nacka kommun har haft det under alla dessa år, liksom Sollentuna. En jämförelse mellan skolor underlättar valet för alla. Förhoppningsvis kan vi få ett system som ger föräldrar ett bra informationsunderlag inför valet av skola. Idag har de välinformerade ett försteg, även om skillnaden mellan elevers bakgrund har minskat om vi jämför elever i friskolor och kommunala skolor. Ett obligatoriskt skolval gör alla föräldrar medvetna om rätten att välja skola.

Hur kommer det sig att privata välfärdsföretag är mer kostnadseffektiva än offentliga verksamheter? Den frågan har många svårt att svara på. En vanlig kommentar är att en friskola med överskott har sämre kvalitet. Ett påstående som inte beläggs med fakta.

Kommissionen för Skattenytta har gett Monica Renstig i uppdrag att ta reda på hur privata utförare inom välfärdssektorn, som lyckas leverera likvärdig kvalitet, gör. En intressant rapport som bygger på intervjuer med kommunrevisorer, managementkonsulter och logistikkonsulter. Vad framkommer då när det gäller friskolor? Ledarskapet är viktigt, liksom ekonomistyrningen. Det finns tydliga mätbara mål, det styrs efter dessa och avvikelser följs upp. Något som även Skolinspektionen konstaterar i sina rapporter.

Det finns ett koncerntänk som innebär att ekonomi, lärportaler, gemensamma nyckeltal, spridning av ”best practice” sker inom organisationen. Hur resurserna används är väsentligt. Verksamheterna har ofta mindre lokalyta/elev än de offentliga och en mer flexibel och effektiv användning av lokalerna. Man jobbar också med att optimera storleken på skolorna vilket gör att det finns få eller inga tomma platser. Medarbetarna har ett tydligt ansvar att arbeta med ständiga förbättringar och det är viktigt att få medarbetarna att trivas och känna yrkesstolthet. Det senare framkommer även i tex rapporten Jobbhälsoindex 2022. De visade att medarbetare i friskolor trivs mycket bättra än kollegor i kommunala verksamheter. Renstig påpekar även att det tydliga ledarskapet också visas genom att rektorerna i friskolorna är ute i klassrummen och syns tydligt i verksamheten.

skolledare.se

Skolledare

Rätten att få välja skola

En fråga som många har svårt att svara på

Hur kommer det sig att privata välfärdsföretag är mer kostnadseffektiva än offentliga verksamheter? Den frågan har många svårt att svara på. En vanlig kommentar är att en friskola med överskott har sämre kvalitet. Ett påstående som inte beläggs med fakta.