Författare: Aaron Israelson

De kommunala huvudmännen för förskolor och skolor får bidrag till ökade lönekostnader. De fristående aktörerna blir utan statlig kompensation

Lyssnar på partiledardebatten. Jan Björklund tar upp frågan om höjda kostnader för att anställa unga. Statsministern replikerar att regeringen har lovat att kompensera kommuner och landsting för de ökade kostnader som de höjda arbetsgivaravgifterna för de som är under 26 år innebär. Enligt SCB är andelen grundskollärare som är under 25 år 5,5% i fristående verksamheter och 1,64% i kommunala. Tittar vi på förskolorna är andelen 4,65% i fristående verksamheter och 2,7% i kommunala verksamheter. Det är rätt stor skillnad. De kommunala huvudmännen för förskolor och skolor får bidrag till ökade lönekostnader. De fristående aktörerna blir utan statlig kompensation.

Det svenska skolpengssystemet baseras på lika behandling oavsett om eleven väljer offentlig eller fristående skola. Utgångspunkten är kommunens kostnad  för utbildningen. Det ska bli intressant att se hur kommunerna säkerställer och tydliggör hur och om deras bidrag från staten också kommer att ingå i underlaget av beräkningen av skolpengen.

Hur ”kompensationen för de ökade kostnaderna” hanteras av varje kommun är en fråga om rättvisa villkor för varje barn och elev.

/

ca 35 % av de som bor i Tensta Rinkeby väljer att pendla till skolan.

Läser i dagens utgåva av Norra Sidan att statistik visar att ca 35 % av de som bor i Tensta Rinkeby väljer att pendla till skolan. De väljer skolor i innerstaden istället. Detta visar att det fria skolvalet faktiskt minskar segregationen. Så om de som anser att det fria skolvalet ska begränsas eller tom tas bort skulle få sin vilja igen och den sk närhetsprincipen gälla så skulle boendesegregationen få fullt genomslag i dessa områdena.  Vem skulle vinna på det?

/

 

Att jämföra lärartäthet mellan skolor som har olika kombinationer av årskurser är som att jämföra äpplen och päron.

Jag tänker inte avkräva något ett svar på den frågan eftersom lärartäthet har visat sig ha ingen eller marginell betydelse för vilka resultat eleverna når. Dessutom har jag en tilltro till professionen och till att  skolor i allmänhet bemannar sin verksamhet efter förmåga och behov.

Däremot tycker jag att det är hög tid att den slentrianmässiga argumentationen från friskolornas motståndare upphör. Påståenden om att friskolor har lägre lärartäthet används som ett argument mot företagande i skolsektorn och beskrivs då som ett sätt för skolorna att tjäna mer pengar. Det märkliga är att ingen har synat dessa påståenden i detalj. För argumentet faller platt om man tittar närmare på hur lärartätheten ser ut på skolor med samma sammansättning av årskurser.

Att jämföra lärartäthet mellan skolor som har olika kombinationer av årskurser är som att jämföra äpplen och päron. Lärartätheten är lägre i de lägre årskurserna, vilket gör att skolor som t ex bara har högstadium hamnar på ”rätt” sida om genomsnittet, medan skolor med en större del av sin verksamhet i lågstadiet på ”fel” sida. 

Vi har bett Skolverket att ta fram en jämförelse som visar den genomsnittliga lärartätheten för skolor som har samma sammansättning av årskurser. 90 procent av alla grundskolor har någon av de 8 vanligaste kombinationerna av årskurser. Vi har själva lagt till lärartätheten för förskola och förskoleklass utifrån Skolverkets officiella statistik. Fram träder en annan bild än den som ett genomsnitt av hela grundskolan visar och som friskolekritikerna vill etablera.  

I 5 av de totalt 10 olika sammansättningarna är lärartätheten högre i friskolor.  I 3 är lärartätheten samma eller i stort sett samma. I 2 fall kan man hävda att lärartätheten är lägre i friskolorna.

Vad beror då den lägre lärartätheten i kommunala skolor på? Är det också för att de vill tjäna pengar? Sambandet framstår onekligen malplacerat när det appliceras på kommunala skolor, men kopplas det ihop med friskolor köper kritikerna det direkt. Själv tror jag som sagt att de allra flesta skolor gör vad de kan för att använda sina resurser på bästa sätt och bemannar verksamheten efter förmåga och behov.

Är det inte hög tid att släppa diskussionen om lärartäthet och vinstintresse och fokusera på den kvalitetsutveckling som många skolor i Sverige behöver?

 

	Kommunal skolenhet		Enskild skolenhet
Årskurser	Medelvärde antal elever per lärare	Antal skolenheter	Medelvärde antal elever per lärare	Antal skolenheter
Förskola	5,3	7208	5,3	2655
Förskoleklass	16,6	3051	15,5	564
1 2 3 4 5 6 7 8 9	11,8	464	11,9	291
1 2 3 4 5 6	12,8	1609	12,3	158
6 7 8 9	11,5	196	11,8	82
1 2 3 4 5	13,7	473	12,9	65
4 5 6 7 8 9	12,0	111	13,8	51
7 8 9	11,2	396	10,3	38
1 2 3	14,5	385	14,6	33
1 2 3 4	14,8	40	12,3	8

 

 

 

 

 

 

 

Det är kommunen som fastställer skolpengen och därmed också påverkar friskolornas ekonomiska förutsättningar.

Idag har vi lämnat Friskolornas svar på Ägarprövningsutredningen. Vi framhåller att det ska vara likabehandling oavsett om det är en enskild eller kommunal huvudman. Skollagen fastslår att det ska vara på det sättet.  Skolinspektionen har påpekat att det finns brister när det gäller det kommunala huvudmannaskapets förmåga att styra mot nationella mål. Samtidig har friskolorna i flera fall klarat granskningen utan anmärkning. Bara det visar att det finns skäl till lika behandling.

När det gäller frågan om krav på långsiktigt hållbar ekonomi så understryker vi det faktum att det faktiskt är en fråga som kommunerna till stor del äger. Det är kommunen som fastställer skolpengen och därmed också påverkar friskolornas ekonomiska förutsättningar. Vi konstaterar också att där finns det en del övrigt att önska. Ska man granska friskolornas långsiktigt hållbara ekonomi så är det viktigt att börja vid källan – dvs hur kommunen fastställer skolpengen. Det är en viktig grundinformation som Skolinspektionen borde granska. Likabehandlingen innebär att skolpengen ska vara lika oavsett om eleven väljer en fristående skola eller kommunal skola. Vi visar att denna likabehandling saknas på många håll och därmed så är behandlingen av individer orättvis. Skolpengen kan helt enkelt se olika ut i en kommun beroende på om eleven väljer en fristående eller kommunal skola. Med sådana förutsättningar är det ganska svårt att visa på en långsiktigt hållbar ekonomi – särskilt i ett femårsperspektiv som utredningen föreslår. Något som vi avvisar som orimligt.

Läs hela vårt remissvar här.

/

Behöver jag berätta att eleven Alexander Kidelius, gick på Kunskapsskolan i Nacka

I dagarna har det uppmärksammats att skolor måste bli bättre på att hantera barn med särskilda begåvningar. Det är utmärkt. Skolan måste uppmuntra och stimulera alla. Aktuellt hade ett inslag som tog upp ett bra exempel på hur en skola hade agerat i ett sådant fall, tillsammns med en annan. Allt för elevens bästa. Men inte ett ord om vilka skolor det rörde sig om.

Behöver jag berätta att eleven Alexander Kidelius, gick på Kunskapsskolan i Nacka och sedan på Int. Kunskapsgymnasiet. Men att säga det skulle ju riskera ge en positiv bild av friskolor. Något som inte ligger för SVT, vilket denna granskning från TMI visar.

Tack vare en positiv inställning till fristående aktörer, med medborgarperspektivet i fokus, så har privata företag bidragit till att den kraftiga ökningen av antalet barn inte har lett till enorma köer.

Skoldebatten fokuserar på huvudmannaskapet i stället för på kvalitet och resultat. Om man nu ska fokusera på just huvudmannaskapet så finns det anledning att påminna om en sak. Det faktum att friskolor, oavsett om det är förskolor, grundskolor eller gymnasieskolor, avlastar investeringar från kommuner. Det borde Malmö kommun dra nytta av , nu när de uppenbarligen har en besvärlig ekonomiskt situation. Jag skriver om det i Dagens Samhälle. Stockholm stad skulle aldrig ha klarat den kraftiga efterfrågeökning som skett i och med att invånarantalet ökade med över 100.000 på sju år – om stadens politiker bestämt sig för att tillskottet av nya förskolor och skolor enbart ska vara i kommunal regi.

Tack vare en positiv inställning till fristående aktörer, med medborgarperspektivet i fokus, så har privata företag bidragit till att den kraftiga ökningen av antalet barn inte har lett till enorma köer. Familjer har fått en förskoleplats eller skolplats. Investeringar som gjorts av fristående aktörer har avlastat kommunen från att göra dessa investeringar. Detta är en aspekt som sälla, för att inte säga aldrig, lyfts i debatten om välfärdsföretagen. Ett otroligt viktigt skäl. Den pragmatismen skulle säkert invånarna i Malmö välkomna.

 

Så frågan om en långsiktigt hållbar ekonomi hos friskolorna ligger helt i händerna på kommunpolitikerna. Det är ett faktum som saknas i Alliansens underlag till utredningen

Dagens initiativ från Alliansen i riksdagens finansutskott är välkommet. Den oro och skada som tillsättandet av Reepaluutredningen har skapat i viktiga branscher som vård, skola och omsorg är djupt olyckligt och påverkar i sin tur utvecklingen inom dessa välfärdsbranscher. Alliansens initiativ syftar till att vrida perspektiven i frågan mot det som är viktigt kvalitet och resultat i verksamheterna och att samma villkor och krav ska gälla för såväl offentliga som privata aktörer inom vård, skola och omsorg.

Nu gäller det att se till att initiativet också leder till verkstad. Den politiskt ideologiska beställning som Reepaluutredningen utgör behöver ersättas i enlighet med de direktiv som Alliansen utformat, med en viktig komplettering. När det gäller frågan om krav på långsiktigt hållbar ekonomi på skolsidan så kan det vara värt att påpeka att den frågan helt och hållet ägs av det politiska systemet. Regelverket för friskolorna innebär att de inte får ha andra intäkter än skolpengen. Skolpengen ska enligt lag vara lika för kommunala och fristående skolor. Det finns många exempel på att verkligheten inte ser ut så idag. Så frågan om en långsiktigt hållbar ekonomi hos friskolorna ligger helt i händerna på kommunpolitikerna. Det är ett faktum som saknas i Alliansens underlag till utredningen.

Det är sant att många friskolor har långa köer, men vad beror köerna på? Köerna visar ju vilket intresse som finns hos elever och föräldrar för friskolor.

Friskoledebatten är intressant. Det är stort fokus på ”segregering” och ”sortering” och ”vinst”. Samtidigt verkar det finnas noll intresse för hur skolorna faktiskt presterar. Friskolorna kritiseras för att de inte tar emot tillräckligt många elever med invandrarbakgrund, detta trots att andelen elever med invandrarbakgrund är högre i friskolorna än i kommunala skolor.

En annan kritik som framförs är att det faktum att det är köer till fristående skolor gör att det är omöjligt att få en plats där. Det är sant att många friskolor har långa köer, men vad beror köerna på? Köerna visar ju vilket intresse som finns hos elever och föräldrar för friskolor. Men hittills har jag inte sett att någon har dragit slutsatsen att friskolorna borde öka antalet platser för att minska köerna. Istället tillsätts det utredningar som innebär att hela branschens framtid blir totalt osäker vilket gör att friskolebranschen inte vågar investera inför framtiden.

Det är uppenbart att det fria skolvalets belackare har fått ordentligt luft under vingarna. Individperspektivet har försvunnit, liksom den fråga som OECD bara för några veckor sedan presenterade en tänkvärd rapport om – kvaliteten och resultatet i den svenska skolan.

Den svenska skolan har enligt IFAU en låg skolsegregation jämfört med andra länder. Den ökning av segregationen som skett 1993-2009 mellan elever med utländsk och svensk bakgrund beror till 82% på boendesegregationen. Min slutsats när jag ser detta är att det krävs mer information om det fria skolvalet så att ALLA vet att de kan välja. Och då ställs det också mer krav på varje skola att informera om hur man jobbar och vad det leder till för resultat. I Sollentuna och Nacka måste alla elever välja tre skolor. Det kanske kan vara en väg mot ökad medvetenhet hos alla om skolvalet och att det är skillnad mellan skolor.

Många talar om vikten av samverkan mellan skola och näringsliv. ABB Industrigymnasium är ett utmärkt exempel på hur en skola kan förena UF, med undervisningen och kontakter med det lokala näringslivet.

ABB Industrigymnasium i Västerås utsågs till Sveriges bästa UF-skola när SM i Ung Företagsamhet ägde rum i förra veckan. Ett stort grattis till skolan, elever och lärare och med rektor Hans Jakobsson i spetsen. Dela gärna med er av hur ni jobbar på vår FB-sida.

Som jag skrivit tidigare så är Ung Företagsamhet en viktig verksamhet som ger elever erfarenhet för livet. Eller som en elev konstaterade ”skolan erbjuder dörrar, men vi elever måste öppna dem själva.”

Många talar om vikten av samverkan mellan skola och näringsliv. ABB Industrigymnasium är ett utmärkt exempel på hur en skola kan förena UF, med undervisningen och kontakter med det lokala näringslivet. Förra året gick priset också till en friskola Jensen gymnasium Södra i Stockholm.

 

 

 

Tänk om ledande politiker kunde sluta jaga friskolorna och i stället ge skolorna arbetsro så att de kan fortsätta att leverera goda resultat OCH ha en framtidstro för den egna verksamheten.

Ofta sägs det att det inte blivit så stor skillnad mellan friskolor och kommunala skolor. Många tolkar begreppet ”allmän inriktning” som att alla friskolor är ungefär lika. Men det är helt fel – det finns en stor bredd bland alla de friskolor som är verksamma idag, även om de kategoriseras som allmänna.

Internationella Engelska skolan har en tydlig profilering mot bl a  ordning och reda, läxläsning och de har höga förväntningar på alla elever. Inte minst det sista är oerhört viktigt. De som väljer den skolan vet vad de får. Och det är många som vill gå i de skolor som Internationella Engelska skolan har runt om i landet, över 80.000 elever står i kö.

DN skriver här om Engelska skolan i Eskilstuna. Skolan toppade förra året Skolverkets lista över Sveriges bästa skolor med hänsyn taget till faktorer som föräldrarnas utbildningsnivå och könsfördelning. Bland eleverna finns 54 olika språkgrupper och 287 elever som läser hemspråk. Enbart till denna skola står det 3.050 elever i kö.

Skolan är uppenbarligen ett riktigt föredöme för andra. Jag hoppas verkligen att den uppmärksamhet som den får också leder till att de får dela med sig av sina erfarenheter till andra skolor – kommunala som fristående huvudmän. För enligt OECD så är det en av de viktiga sakerna som vi måste göra i Sverige för att lyfta hela den svenska skolans resultat – att lära av de goda exemplen.

Så tack DN för artikeln. Det finns många fler goda exempel att lyfta fram, inte minst bland landets friskolor. Tänk om ledande politiker kunde sluta jaga friskolorna och i stället ge skolorna arbetsro så att de kan fortsätta att leverera goda resultat OCH ha en framtidstro för den egna verksamheten.