Författare: Ulla Hamilton

Idag presenterades vad som kommer att finnas i Stora Tullhuset till sommaren. Mycket intressanta fotografiska utställningar kommer att beskådas i detta vackra hus. Spännande tycker jag. Hamnen är hyresvärd och idag hade vi hamnstyrelse, den sista styrelsen med VD Christel Wiman. Få inser vilken viktig funktion hamnen har i Stockholm. På dagens agenda fanns ärenden som ny hamn i Norvik/Nynäshamn, projektet Värtapiren, upprustning i Kappelskär, upprustning av Strömkajen, en mycket spännande presentation av ett samarbete med Fryshuset som syftar till att fler ungdomar ska attraheras till sjöfarten och dess verksamheter mm. Vi kommer att sakna Christel. Hon har satt avtryck under sina nio år, på ett mycket positivt sätt. Och då är det inte bara avtryck i Stockholm och Sverige utan långt utanför Sveriges gränser.

Tisdagar innebär företagsbesök. Idag bar det iväg till grannkommunen Nacka närmare bestämt Sickla. Atrium Ljungberg, som är ett mycket långsiktigt och hållbarhetsfokuserat fastighetsbolag, köpte 1998 Sickla-området av Atlas Copco. Idag har de utvecklat detta område till ett mycket spännande handels, kunskaps och serviceområde med 10 miljoner besökare per år och tusentals arbetsplatser. De jobbar medvetet för att de som kommer dit ska komma med kollektivtrafik och inte med egen bil. Cykelparkeringar och omklädningsmöjligheter för de som vill ta cykeln till jobbet ingår också i deras koncept.

Trafik- och renhållningsnämnd ikväll. Det är många runt om i vår stad som har synpunkter på var man får köra och inte får köra och får parkera och inte bör få parkera. Och så kommer det nog alltid att vara.

Dagen avslutades med en inspelning av en ”trailer” för EU-kommissionen för att uppmuntra andra städer att lämna in ansökan om att bli europas gröna huvudstad 2012. Stockholm är ju den första gröna huvudstaden i Europa och rätt använt så kan vi få ut mycket av detta.
/

Nationella trafikplaner, länsplaner för infrastruktur, höghastighetståg, hamn i Norvik, tvärspårbanor, cykelstråk – ja det är mycket med infrastrukturen just nu. På dagens miljö- och hälsoskyddsnämnd hade vi bl a några rapporter om livsmedelstillsynen. Det är en verksamhet som fungerar mycket bra inom miljöförvaltningen och den är dessutom uppskattad bland de verksamhetsutövare som berörs. Ibland får man också förfärliga exempel på hur illa det kan vara när det gäller livsmedelshanteringen. Särskilt illa är det när det handlar om hur man hanterar mat för allergiker. Då känns det bra att livsmedelskontrollen finns där för att få ordning på rutinerna i tex en skola ett dagis eller inom äldreomsorgen.

En högnivåkonferens om hållbara städer äger rum i dag och imorgon i Stockholm. De fick verkligen njuta av Stockholm från sin bästa sida när deltagarna idag åkte båt till Hammarby Sjöstad. Åter ett succéartat besök i denna miljöstadsdel.

Imorgon är det sista hamnstyrelsen för hamnens VD Christel Wiman. Tråkigt att Christel slutar. Vi kommer att sakna henne. Dessutom är det tisdag och således dags för ett företagsbesök för min del.

/

Här kan du läsa mina chatsvar till DNs läsare.
/

Miljödomstolen har nu avslutat förhandlingarna när till gäller miljöprövningen av hamnen i Norvik. Intressant nog använde en av advokaterna som hade invändningar mot att hamnen ska byggas powerpointbilder från Göteborgs hamn. Snacka om partsinlaga. Norviksudden är en mycket bra naturhamn med kort insegling och bra djup. Vissa påstår att Södertälje hamn skulle kunna ta tonnaget istället för Norvik men då har man inte klart för sig hur fartygsutvecklingen ser ut.

Det är intressant att så många lägger ner så mycket kraft på att motarbeta ett projekt som innebär att färre fartyg kommer att passera genom Stockholms skärgård.

Vi ser fram emot miljödomstolens utlåtande.

På eftermiddagen hade jag en trevlig chat med DNs läsare om cykling i staden. Kul forum och stort engagemang. Det finns säkert att läsa på dn.se.
/

Idag har vi haft årskonferens med Stockholms klimatpakt. Årsrapporten är alltid lika intressant att läsa. De 70 företag som är med i klimatpakten jobbar målmedvetet med miljöfrågorna. Tillsammans har de minskat utsläppen motsvarande alla invånare i Sala. Jag kunde vid inledningen konstatera att det är mycket som hänt det gångna året, sedan förra årskonferensen 11 september 2008. Stockholms län har vuxit med ett Strängnäs invånarmässigt, varav Stockholm motsvarande ett Salem. Miljöbilsförsäljningen ligger forttsatt högt, försäljningen av gasbilar har mer än fördubblats, det gemensamma elbilsprojektet mellan Stockholm och Fortum har gått vidare och fått efterförljare. Nu finns det laddstolpar vid MCDonalds i Lindvreten och vid Preem Norr Mälarstrand. Stockholm Parkering jobbar med att installera i sina garage. Norra Djurgårdsstaden har blivit ett viktigt pilotprojekt för Clinton Climate Initiative. Tillsammans kommer vi att utveckla mätmetoder för samhällets klimatpåverkan och teknik för att bygga hållbart. Stockholm har utsetts till Europas första miljöhuvudstad 2010. Stora infrastruktursatsningar är på gång, inte minst Citybanan som kommer att öka spårkapaciteten radikalt i hela landet. Staden har satsat 11 miljarder kronor på energieffektiviserings- och upprustningsåtgärder i miljonprogramsbeståndet, biogasproduktionen har ökat med 30% och vi kommer inom kort att få möjlighet att själva reglera dubbdäcksanvändningen på stadens gator. Detta är bara några exempel på vad som hänt under året. Imponerande!

Och mer kommer att hända. I nästa vecka är det miljöministermöte inom ramen för det svenska EU-ordförandeskapet och därefter den spännande konferensen World Bioenergy – Clean Vehicles & Fuels på Stockholmsmässan. Ytterligare bra möjligheter att föra ut vad som sker på miljöområdet.

De över 100 deltagare som var med på konferensen idag är ett tydligt bevis på att det finns ett äkta miljöengagemang hos stockholmsföretagen.

/

Så kom beskedet – ok till Förbifarten. Tack för detta regeringen! Hörde imorse Karin Svensson Smith på radion som sa att vi borde göra som i Paris i stället – satsa på spårväg och cyklar. Hon glömde dock bort att säga att det i Paris redan finna ganska många ringleder, till skillnad från Stockholm. I Sverige satsar vi också på spår och cyklar, och ser till att bygga ikapp en eftersatt infrastruktur när det gäller vägar. Om vi gjort som Paris för 20 många år sedan så hade vi inte behövt förbifarten idag – för då hade vi haft en ring runt Stockholm för länge sedan. Nu får vi Förbifarten, Citybanan är på väg och blir de infrastruktursatsningar som finns i länsplanen också verkliget som kommeer läget när det gäller vägar och spår att bli avsevärt förbättrat i Stockholm. Och därmed också kollektivtrafiken. För kollektivtrafik går både på vägar och på spår. Det känns bra att kunna säga att Europas miljöhuvudstad 2010 nu också kommer att få en Förbifart som innebär att den trafik som inte har innerstaden som mål inte behöver åka in i stan. Näste vecka är det dags för nästa viktiga puzzelbit för Stockholms infrastruktur, miljödomstolens prövning av hamnen i Norvik.

/

Ikväll kom beskedet om att regeringen vid morgondagens sammanträde ska säga ja till Förbifarten. Ett mycket välkommet besked för Stockholm. Den kommer att innebära en avlastning av innerstadstrafiken. Jag vågar inte tänka på hur det skulle bli i trafiken i framtiden – med den tillväxt som stockholm har – om inte detta projekt skulle ha fått förverkligats. Motståndarna får det att låta som om det inte skulle göra någon skillnad om man inte bygger. Sanningen är ju att alla prognoser tyder på att det skulle bli totalkaos. Bara förra året växte storstockholm med ett Strängnäs. 45% av Sveriges befolkningstillväxt 2008 var i vårt län. Vi måste ju plera för att tilolväxten fortsätter och vi måste framförallt också jobba för att dagens trafiksituation förändras. Det både spår och vägar. Bussar går tex på vägar…..

Tack regeringen!
En passande dag att träffa en fransk senator som är intresserad av utfallet av införandet av trängselskatterna i Stockholm.

Intressant att det är kommuner runt om i landet – även Norrland – som enligt SVT Rapport är intresserade av att reglera dubbdäcksanvändningen. Inslaget i dagens nyhetssändningar har medfört såväl positiva som negativa reaktioner. Men övervägande positiva. Det är intressant att dubbdäcksfrågan väcker sådana känslor. Många jag känner har kört med vinterdäck under många år och kan inte förstå vad som är problemet. Andra menar att det är förenat med livsfara att köra utan dubbdäck på vintern. Yrkeschaufförer säger att det går alldeles utmärkt att köra med vinterdäck, men man måsta som vanligt anpassa körningen till väglaget. Nåväl, det grundläggande skälet till varför det finns behov av att reglera dubbdäcksanvändningen lokalt är att staden inte klarar av att leva upp till miljökvalitetsnormerna för luft under framförallt jan-mars. Folk kör med dubbdäck trots att det inte behövs pga väglaget vilket river upp partiklar från asfalten och påverkar luftkvaliteten. Trots kampanjer så ändras inte beteendet. Överskridandena har nu lett till att EU inlett en process för att ev stämma Sverige för brott mot direktivet. Ingen bra grej tycker jag – bättre att se till att vi lever upp till det vi lovat.

Idag har jag hälsat den nya US-ambassadören välkommen till Stockholm. Kön var lång på residenset. Det ska bli intressant att se vilken agenda som han har. Den förre Michael Wood gjorde ju ett fantastiskt jobb när det gäller miljöteknikområdet och förmedlade kontakter mellan svenska miljöteknikföretag och amerikanska potentiella investerare och andra kontakter.
/

Efter helgens moderata arbetsstämma i Västerås kan jag konstatera att Västerås är en stad som har förändrats ganska mycket sedan jag flyttade därifrån 1977. Då var det en ganska trist stad, mycket präglad av industrin och ett socialdemokratiskt maktinnehav sedan rösträttens införande. Idag är det kollegan Elisabeth Unell som är kommunstyrelsens ordförande. Staden är uppfräschad och det har tillkommit mycket fina bostäder, inte minst vid Mälarens stränder. Det faktum att det går att snabbt ta sig till och från Stockholm med tåg har självfallet också påverkat Västerås konkurrenskraft. Jag vågar också påstå att staden inte alls är lika beroende av en arbetsgivare idag som den var för 30 år sedan – ASEA. I det gamla ASEA-glashuset finns nu många företag.

Politiken spelar roll. Ju fler arbetsgivare det finns – desto mindre sårbart är ett samhälle och en ort. Det tror jag att VÄsterås och många andra städer har lärt sig. Värt att tänka på i dagens lågkonjunktur och debatten om SAAB mfl företag och huruvida staten ska gå in med pengar i företaget.
/
ps
I Västerås kunde jag provsitta STCC-bilen som går på biogas. Fräck röd VW. Det faktum att biogasbilar deltar i STCC-tävlingar visar att även motorsporten är på väg mot förnyelsebart i rask takt.

Frågan om rent och snyggt i Stockholm väcker verkligen många känslor. Staden lägger ner mycket resurser för att hålla efter på gator och torg. Och det måste vi göra anser jag. Men samtidigt får man aldrig glömma att det alltid är den enskilde individen som har ansvaret för det är han/hon som slänger så får jag kommentarer på mail typ att jag är ”slö och dogmatisk” som jag fick från Anders Westlund i helgen. En person som jag mig veterligen aldrig har träffat. (Renlighetsfrågan borde omfatta även hur man uttrycker sig i mail till politiker. Men det är en annan bloggfråga.)

Idag kan vi läsa i DN igen om frågan. Jag tycker att den intressantaste kommentaren – som ju sätter det enskilda ansvaret i blixtfokus – är den som lyder som följer ”Papperskorgarna är för få i Stockholm. Man är tvungen att lägga skräpet bredvid, fåglar drar sedan runt detta.”

Jag undrar – Tvungen av vem???