Ulla Hamilton om…..

Idag har vi haft trafik- och renhållningsnämnd. Kan konstatera att Socialdemokraternas samarbetspartners Miljöpartiet och Vänsterpartiet åter är mycket tydliga i sitt motstånd till förverkligandet av Förbifart Stockholm. Jag hoppas verkligen att stockholmarna förstår att den som vill vara säker på att Förbifart Stockholm förverkligas ska rösta på alliansen. Oavsett vad (s) säger i frågan kommer stoppandet av Förbifart Stockholm definitivt att vara en av de främsta förhandlingskraven från mp och v – om de får chansen efter valet.

Miljöpartiet passar också på att åter framföra att Bromma flygplats ska läggas ner. Detta är ytterligare en fråga som är en viktig skiljelinje i valet i höst. Alliansen menar att det är mycket viktigt för Stockholm och Stockholmsregionen att ha en citynära flygplats som Bromma. Vi är verksamma i en avlägsen del av världen. Tillgänglighet är viktigt och tillgänglighet för denna region handlar mycket om flyg. Idag upplever Stockholm en boom när det gäller nyföretagande, inflyttning och investeringar. För att vara konkurrenskraftiga även i framtiden måste vi ha bra flygförbindelser. Miljöpartiets politik i denna del hotar regionens tillväxtmöjligheter.  Många av de företag som växer och går bra i Stockholm har goda möjligheter att etablera sig på annat håll i världen, om inte förutsättningarna är goda här. Det är viktigt att ha i åtanke.

Den tillväxt som vi ser i Stockholm idag kommer inte av sig självt. Den beror på den politik som förs. En politik som baseras på tilltron till människors kreativitet och att mångfald är bra för ett samhälle. Till skillnad från en politik som handlar om att reglera och begränsa.

Nämnde jag förresten att socialdemokraterna på dagens nämnd kritiserade det faktum att trafikkontoret upphandlat arbeten från ett privat företag. Enligt (s) ska trafikkontoret utföra arbetena i egen regi. Ett litet exempel på hur inställningen till företag kan påverka näringslivsklimatet i en kommun. Vi vill se ett växande näringsliv, s vill uppenbarligen se en växande offentlig sektor, även på områden där det finns en marknad med många aktörer. 

Låt oss se till att många stockholmare får kunskap om dessa viktiga skillnader mellan oppositionens och alliansens politik.

/

Dagens besök gick till Norra Djurgårdsstaden Innovation (NDI). Jag var med när verksamheten invigdes för några år sedan av Kronprinsessan Victoria. Nu var det dags för mig att göra en uppdatering av hur verksamheten går. Det var verkligen ett uppmuntrande och inspirerande besök.

Stockholm är begåvat med många spännande företag. Många har utvecklat smarta lösningar inom bygg- och energiområdet men har svårt att komma i kontakt med bygg- och fastighetsbolag. Miljöprofilområdet Norra Djurgårdsstaden är ju ett stadsutvecklingsprojekt med höga miljömål, inte minst på energiområdet. Därför var det riktigt roligt att få information om de forum som nu etablerats för bl a fastighetsbolag, byggföretag och företag från STING. Det kan skapa riktiga vinna vinna situationer. Relativt nystartade företag kan ha lösningar på problem som etablerade företag presenterar. Nya kontakter skapas, affärer blir verklighet och samtidigt byggs det vidare på miljöprofileringen av Stockholm.

Det är många internationellt besökare som kommer till NDI. Även detta är naturligtvis mycket bra. Genom att tydliggöra vilka företag som har levererat vilka lösningar till fastigheterna i Norra Djurgårdsstaden så skapas också affärsmöjligheter för dessa företag.

Det stadsutvecklingsarbete som sker i Norra Djurgårdsstaden är en innovation i sig. Genom att i ett mycket tidigt skede bjuda in intressenter, fastighets- och byggföreträdare, till att sätta miljömål mm för området så har ett nytt arbetssätt utvecklats inom staden. Det är med all säkerhet en utmaning för många av de som jobbar inom staden med stadsutvecklingsprojekt, att jobba på ett mer involverande sätt med branscherna. Men jag är övertygad om att detta är ett arbetssätt som vi kommer att få se mer av i framtiden. Det är utvecklings- och innovationsdrivet.

Kort sagt – ett stimulerande uppdateringsmöte på Norra Djurgårdsstaden Innovation. Finns också på Facebook. Men ett besök på plats rekommenderas!

/

Idag har jag invigt pilotprojektet för stombusslinje 4 tillsammans med trafiklandstingsrådet Christer Wennerholm.

 

 

 

 

 

 

foto: Lennart Johansson

Projektet, som är en del av Framkomlighetsstrategin,syftar till att öka framkomligheten för buss 4. I ett växande Stockholm med begränsat gatuutrymme behöver de mest effektiva trafikslagen prioriteras, där ingår buss-, cykel- och gångtrafik. För att bussen ska bli mer attraktiv behöver den bli mer pålitlig och restiden rimlig. Då blir det förhoppningsvis fler stockholmare som väljer att ta bussen och lämnar bilen hemma. Jag hoppas att pilotprojektet visar att det går att förbättra bussens regelbundenhet, minska trängseln på bussarna och att restiden under rusningstrafiken minskar med 10 %, vilket motsvarar mellan 5 och 6 minuter.

Stombusslinje 4 har hela 60.000 påstigande varje dag. Vilket gör den till den mest trafikerade busslinjen i hela Trafikförvaltningens trafik.

Regelbundenheten är viktig att åstadkomma. Idag kan flera bussar inkomma till en hållplats och sedan avgå nästan samtidigt, med konsekvens att den första bussen kan vara överfull och de efterföljande nästan tomma.

Den totala restiden för 4:an varierar idag mellan ca 55-60 minuter under rusningstrafiken. Mer regelbunden trafik och kortare restider för stombusslinje 4 kommer det med andra ord att ge stora samhälls- och resenärseffekter.

Några av de åtgärder som har gjorts är att:

• 3 km nya kollektivkörfält har införts på gator längs bussens linjesträckning
• påstigning i ytterligare ett dörrpar kommer vara tillåten under vardagar 07.00-19.00.
• Buss 4 kommer att köra med jämna intervaller mellan bussarna
• 4 hållplatser dras in
• Angöringsmöjligheter har begränsats utmed vissa gator.

Projektet kommer att pågå under tre månaders tid och är ett samarbete mellan Stockholms stads Trafikkontor, Trafikförvaltningen/SL och Keolis. Det ska onekligen att bli spännande att hur projektet fortlöper och vad slutresultatet blir.

/

Lyssnar på debatten mellan jimmy Åkesson (sd) och Gustav Fridolin (mp) samtidigt som jag noterar en välkommen nyhet om talangattraktion. Ett förslag som förmodligen inte ingår i sd:s föreställningsvärld? Aliansregeringen och Mp har kommit överrens om att göra det attraktivt för internationella studenter, doktorander och forskare att komma till Sverige. Lagrådsremissen lämnades av Tobias Billström under fredagen till lagrådet.
Lagändringarna innebär att Sverige underlättar för dem och deras familjer att arbeta i Sverige under och efter studietiden.
Sverige måste vara attraktivt i den globala konkurrensen om talanger. Därför är det bra att doktorander, på samma sätt som arbetskraftsinvandrare, ska kunna kvalificera sig för permanent uppehållstillstånd i Sverige under forskarutbildningen. Konkret innebär överenskommelsen bl a att ett permanent uppehållstillstånd ska kunna beviljas för en person som i sammanlagt fyra år under de senaste sju åren har haft uppehållstillstånd för studier, som avser utbildning på forskarnivå. Så som regelverket har varit hittills så har det enligt mig varit helt tokigt. Självfallet ska det vara enkelt för de som kommit hit, och sedan kommer underfund med att fe trivs här och vill stanna här, att få stanna och verka i Sverige. Under läsåret 2012/2013 handlade det om hela 2 677 petsoner från länder utanför EES länderna som var verksamma på vid KTH, Stockholms universitet, KI och Södertörns Högskola.

Lagförslaget innebär också att det ska även vara möjligt för studenter att stanna kvar och söka arbete eller undersöka förutsättningarna att starta näringsverksamhet i Sverige efter slutförda studier. Det kommer att införas enklare och tydligare regler för medföljande familjemedlemmar till internationella studenter.

Viktiga förändringar för att attrahera talanger till Sverige!
/

 

Årets första månads siffror för besöksnäringen visar en ökning av antalet kommersiella gästnätter i länet med hela 7 % (I Stockholms stad med 6%). Det är både inhemska och utländska gäster som står för ökningen. Det handlar om 44.000 fler gästnätter, jämfört med januari månad förra året. Flest övernattningar från nordiska besökare står Norge för. Från övriga Europa så ökade gästnätter från Tyskland och Frankrike. De flesta utomeuropeiska marknader utvecklades positivt.

 

Det har sagts många gånger men det tål att upprepas – en förbättrad internationell tillgänglighet är avgörande för Stockholms fortsatta tillväxt både som besöks- och investeringsregion. I syfte att jobba för detta har flera viktiga offentliga aktörer tillsammans med företrädare för näringslivet formerat samarbetet Connect Sweden. Jag ingår själv i ledningsgruppen för detta arbete. Det är viktigt att alla goda krafter från såväl offentlig sektor som näringslivet jobbar tillsammans för att stärka vår regions konkurrenskraft och skapa förutsättningar för fler internationella flyglinjer till Arlanda.

 

I besöksnäringsrapporten för januari har Indien ökat med 113 % i länet (99 % i Stockholm) jämfört med förra året. Connect Sweden har medverkat till att Mellanösterns största flygbolag, Emirates, beslutat starta dagligliga avgångar mellan Dubai och Stockholm. Med direktlinjen från Dubai kan resenärer resa med Emirates linjenät från Mellanöstern, Asien, Australien och Afrika till Stockholm med bara en mellanlandning.

 

Jämfört med januari i fjol har beläggningsgraden stigit till 46 % i länet (51 % i Stockholm) och intäkterna för sålda rum blev 431 miljoner kronor i länet (324 miljoner i Stockholm).

Detta innebär jobb och intäkter för vår region. Det är viktigt att komma ihåg. Besöksnäringen står för många jobb i Stockholm. Fler kan det bli om besökarantalet fortsätter att öka.

/

 

 

 

 

 

Tisdagens besök gick till en av de aktörer som finns inom välfärdssektorn som brukar lyftas fram som representant för den ideella sektorn. Ersta Diakoni.

De bedriver en omfattande verksamhet inom profit. Det är en ideell förening. Just nu har de ett mycket omfattande projekt på gång. De planerar att bygga ett nytt sjukhus intill den nuvarande verksamheten på Södermalm. Det säger sig självt att för att det ska vara ekonomiskt möjligt med en satsning på över en miljard kronor så måste verksamheten kunna gå med plus, man måste kunna ”samla i ladorna”.

Det finns många privata aktörer som är beredda att göra ett fantastiskt arbete för att bidra till utvecklingen av välfärdssektorn i Sverige. Ersta är ett exempel. Men för att dessa ska kunna bidra så måste de kunna bygga upp en ekonomisk buffert. Den politiska debatt som pågår idag verkar sorgligt omedveten om vilka marginaler som verksamheter av dessa slag måste ha för att säkra verksamheten inför framtiden och för att kunna utveckla densamma. Min reflektion efter besöket på Ersta är tvåfaldig.

1. Fler politiker och debattörer borde besöka Ersta för att få klart för sig vilka villkor som en verksamhet av denna typ har och behöver ha.

2. Läs denna debattartikel som Stefan Nilsson, direktor på Ersta, skrev i början av året.

/

Igår hade jag möjlighet att testköra en sandsopningsmaskin i Kungsträdgården. Som många redan har noterat så är vårstädningen tidig i år. Jag har fått uppskattande kommentarer från cyklister för detta och nu hoppas vi bara alla att det inte kommer något bakslag i vädret. Körsbärsträden i Kungsan är ju också rekordtidiga denna vår. Så passa på och njut!

Foto: Lennart Johansson

/

 

Idag var det dags den fjärde veckan av Framkomlighetsutställningen. Veckans tema är Cykel. Med mig på plats denna gång fanns Martin Emanuel, forskare, och Tony Grimaldi, VD för Cycleurope och Yvonne Mattsson Svenska Cykelförbundet. Det blev ett intressant samtal som spände över allt från hur cyklingen såg ut i Stockholm på 1930-talet till internationell cykling idag.

Det är helt klart en storstadstrend att allt fler cyklar. Cykeln har blivit ett transportmedel för arbetspendling.

För Stockholms del konstaterade Martin E att det förmodligen är betydligt fler stockholmare idag som cyklar än på 1930-talet. Även om cykelns andel av alla resor var betydligt högre då än idag. Men det var ju också före tunnelbanans tid.

Yvonne Mattsson menade att vardagscyklingen också är en viktig rekryteringsväg för cykelsporten. Det som cykelklubbarna också kan erbjuda till ”den vanlige cyklisten” är dels vett och etikett och dels ett säkrare sätt att hantera cykeln.  Tony Grimaldi prisade lånecykelsystemen och menade att det finns städer som ligger före Stockholm om man tittar internationellt. Samtidigt välkomnade han de satsningar som nu görs inom cykelplanen, cykelmiljarden och Framkomlighetsstrategin.

Jag konstaterade att samtidigt som kineserna överger sina cyklar och skaffar bil så blir det allt fler i Europa och övriga västvärlden som övergår till att cykla. Och förändringen går snabbt. I valrörelsen 2010 samlade jag några av kollegorna från grannkommunerna kring ett utspel om att vi måste bygga cykelinfrastruktur över kommungränserna. Så vitt jag vet det första utspelet i sitt slag. För det fanns ingen tradition att, som när det gäller fordonstrafik och spår, planera infrastruktur över kommungränserna.

Men för några veckor sedan presenterade Trafikverket i Stockholmsregionen ”Regional cykelplan för Stockholms län”. Planen är framtagen i samverkan mellan landstinget, länsstyrelsen, Stockholms stad och Trafikverket. Kommunerna i länet har också medverkat i arbetet. Målet är att cykeltrafiken ska utgöra minst 20% av resorna i länet. Så nu är arbetet på rull.

I Stockholm har antalet passager med cykel över innerstadssnittet ökat med 76% under de senaste 10 åren. Stadens beslutade Framkomlighetsstrategi har satt upp målet att andelen av alla resor i högtrafik som sker med cykel ska vara minst 15% 2030. Idag används cykeln av ca 10% av stadens invånare för att resa till jobb eller skola. Resor som ju mycket väl kan ske annan tid på dygnet än under högtrafik.

Stadens cykelplan innehåller tydliga prioriteringar – utveckling av pendlingsstråk, huvudstråk och lokalstråk. Pendlingsstråken ska attrahera arbetspendlare och är också de som planeras över kommungränserna. På årets första trafik- och renhållningsnämnd fattade vi beslut om satsningarpå cykelinfrastruktur som omfattar nästan en halv miljard kronor. Pengar som tas från den tidigare beslutade cykelmiljarden, som omfattar perioden fram till 2018. Nya cykelparkeringar, trafiksäkerhetsåtgärder och nya vägskyltar är några exempel på hur vi jobbar med att förbättra villkoren för cyklisterna i Stockholm.

Jag presenterade också de nya cykelvägvisningsskyltarna som har satts upp i ytterstaden. Målet är skapa en enhetlig cykelvägvisning över hela Stockholms stad och att få fler att använda cykeln genom att göra cykelvägnätet lätt att navigera i ,oavsett lokalkännedom.  I dagsläget finns 1700 skyltbärare i Västerort och Söderort, som rymmer cirka 6500 skyltar. Min ambition är att pendlingsstråken ska få en enhetlig skyltning – över kommungränserna.

Vi vet också att efterfrågan på cykelparkeringsplatser är hög. Staden kommer att inrätta över 2000 nya cykelparkeringar inom kort . Ett ärende om detta tas på trafik- och renhållningsnämnden under våren.

570.000 personer har sin arbetsplats inom Stockholm stad.  – 54% av dessa bor i staden, 22% bor i de 10 angränsande kommunerna. Stockholmaren tycker generellt att cirka 30 minuters cykling är ett acceptabelt avstånd vid pendling till och från arbetet. Under den tiden kan man på cykel ta sig till Stockholms Central från nästan hela kommunen. Inom en mils radie från Stockholms Central finns 458 800 boende med förvärvsarbete. Av dessa arbetar 85 procent inom samma radie. Så nog finns det ytterligare potential för cykling i Stockholm.

Jag är övertygad om att cyklingen har återkommit till Stockholm för att stanna.

/