Ulla Hamilton om…..

kvoten urvattnats till att inte längre handla om enbart asylsökande elever. I stället kan vilken elev som helst som flyttar till landet ha möjlighet att utnyttja kvoten.

Med anledning av det höga tonläge som statsråden Ekström och Fridolin har om Campus Manilla och effekterna av regeringens lag vill vi göra alla uppmärksamma på vårt remissyttrande över den text som gick lagrådet, och som sedan nlev lag. Hade regeringen tagit hänsyn till våra synpunkter hade det som nu skett inte varit möjligt. Vi skrev:

”I delbetänkandets förslag angavs att den särskilda kvot som ger elever möjlighet att fåsom kommit till landet senast två år innan skolgången påbörjas.Förbundet kan därmed konstatera att kvoten urvattnats till att inte längre handla om enbart asylsökande elever. I stället kan vilken elev som helst som flyttar till landet ha möjlighet att utnyttja kvoten. Det kan handla om hemvändande svenska familjer där barnen har svenska som modersmål, eller andra elever som på inget sätt har asylskäl för att stanna i landet. Det var definitivt inte meningen med det förslag som förbundet lämnade i höstas om att införa en särskild kvot för asylsökande på fristående skolor.”

Den lag som regeringen inför gör det därmed omöjligt för de skolor som meddelat att de vill nyttja kvoten att säga nej till tex återflyttande svenskar.

Det är provocerande att höra statsråd kritisera friskolor som följer lagen. Det är än mer provocerande med en regering som inte vågar ta ansvar för sitt eget agerande. Fortsätt läsa ”Ynkligt att inte ta ansvar för den egna lagens effekter”

Jag har ”roat” mig med att titta på Skolinspektionens statistik över vitesförelägganden till kommuner. Den tidsperiod som det handlar om är 2011-2017 och det är intressant resultat.

Jag har tidigare  skrivit om Skolinspektionens granskning och att de granskar friskolor mer frekvent än kommunala skolor. Det är sällan som detta uppmärksammas i media. Trots allt är det ju ca 85 procent av alla grundskoleelever och ca 74 procent av alla gymnasieelever som går i kommunala skolor. Mot bakgrund av detta kan man tycka att det enorma fokus som finns i debatten på friskolor är väldigt märklig prioritering. Men det visar ju vilken betydelse det har att det finns konkurrenter till den offentliga verksamheten. Det blir mycket svårare att få en uppfattning om verksamheten om det inte finns något att jämföra med. En situation som jag tror att väldigt många lärare och skolledare kan intyga. De har ju idag helt andra möjligheter att byta arbetsgivare om de inte är nöjda med sin nuvarande. Före friskolereformen såg det helt annorlunda ut. Idag behöver en lärare inte byta yrke för att få en annan arbetsgivare.

Väl fungerande skolor – oavsett huvudman – är det som måste vara i fokus i debatten. Det är vad som händer i skolan och i klassrummet, oavsett vilken huvudman som det handlar om, som avgör om ungdomar ska få en bra grund för framtiden eller ej.

Jag har ”roat” mig med att titta på Skolinspektionens statistik över vitesförelägganden till kommuner. Den tidsperiod som det handlar om är 2011-2017 och det är intressant resultat. Här kommer ”topplistan”. Det finns betydligt fler kommuner på listan men detta är de som har tre eller fler vitesförelägganden från Skolinspektionen. Är det någon som hört en enda minister uttala sig om detta?

Totalt handlar det om ca 147 Mkr.

Kommun	Antal viten	Styre
Göteborg	29	S+MP+V+FI
Borås	14	S+V+MP
Halmstad	12	M+C+L+MP+KD
Nynäshamn	11	S+L+MP
Botkyrka	7	S+MP+V
Kristianstad	7	S+L+C
Lund	7	S+MP
Södertälje	7	S+MP+V
Heby	6	C+M+L-P+MP+KD+L
Boxholm	5	S
Kil	5	S+C
Stockholm	5	S+MP+V+FI
Borlänge	4	S+V+MP+OFA
Nordanstig	4	S+C+MP
Norrköping	4	S+L+C+KD
Staffanstorp	4	M+L+C+KD
Sölvesborg	4	S+V+MP
Finspång	3	S+V+MP
Järfälla	3	S+MP+C
Malmö	3	S+MP
Robertsfors	3	S
Skinnskatteberg	3	L+C+M
Varberg	3	M+C+MP+L+KD

Borås, Varberg och Norrköping har ett vitesföreläggande som avser förra mandatperioden och Sölvesborg har två.

Friskolelärare är bl. a. stoltare över sin arbetsplats. Lars Hjalmarson berättar om jämförelsen mellan kommunala skolor och friskolor i senaste Jobbhälsobarometern.

Man kan ju fundera på hur många vitesförelägganden det hade varit om granskningen varit lika frekvent och likvärdig beträffande de kommunala huvudmännen

Skolinspektionen gör ett viktigt jobb genom att granska skolor. Tyvärr så kan vi konstatera att de hittills har varit mer frekventa när det gäller att granska fristående huvudmän än kommunala skolor. Det är ju lite märkligt med tanke på att 85 procent av alla grundskoleelever går i kommunala skolor. Den rutin som de har haft hittills är att de i princip granskar varje friskola varje år medan man granskar kommuner i princip vart tredje år. Förhoppningsvis ändras detta nu. Man borde granska betydligt mer efter behov än utifrån huvudman.  Skolinspektionen har också nyligen aviserat att de ska anpassa tillsynen efter situationen på varje skola. Det innebär att de prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Detta ska jämföras med hur det var tidigare. En av våra medlemmar har gjort bif bild som en illustration av hur granskningen såg ut bland huvudmännen i en större svensk stad 2016-2017.

Statistiken över Skolinspektionens vitesförlägganden under perioden 2012-2017 visar att Skolinspektionen utfärdat ca 253 förelägganden gentemot kommunala huvudmän och 107 gentemot fristående. Man kan ju fundera på hur många det skulle ha varit om granskningen varit lika frekvent beträffande de kommunala huvudmännen.

Vi tycker att det är viktigt att Skolinspektionen granskar skolor och det är viktigt att slå vakt om kvaliteten i skolan. Men det ska ske på lika villkor och huvudmän, oavsett om de är kommunala eller fristående, så måste kriterierna för granskningen vara desamma. Det har vi hittills inte hört någon s-politiker tala om. Detta mot bakgrund av de vallöften som utfärdades förra veckan. Vi som anser att det är viktigt med hög kvalitet i skolan klagar inte över att fristående skolor granskas, det är bra. Men kommunala skolor – där 85 procent av alla grundskolebarnen går och där det är uppenbart att det finns stora problem – måste granskas oftare. Då skulle många elever slippa gå i dåliga skolor. Men för vissa politiker, som annars talar mycket om likvärdighet i skolan, är likvärdigheten uppenbarligen inte lika viktigt inom detta område.

 

Friskolornas riksförbund har evenemang i Almedalen måndagen den 2 juli till torsdagen den 5 juli. Här hittar du hela programmet.

Gå direkt till: Måndag | Tisdag | Onsdag | Torsdag

Plats för samtliga evenemang är segelfartyget Älva, kajplats 10 i Visby inre hamn.

Du kan ladda ner hela programmet som Pdf här.

 

Måndag den 2 juli

---

10.00 – 10.45 | Forskningsförankrad förskola och skola

Hur kan fristående förskolor och skolor medverka i praktiknära forskning? Och hur kan det leda till ett utvecklingsarbete på vetenskaplig grund?

Medverkande:

Marita Andersson, tidigare vd Inspira förskolor och skolor, styrelseledamot i Friskolornas riksförbund

Johan Sjölin, vd Pops Academy

Stig-Björn Ljunggren, moderator

 

11.00 – 11.30 | Prova på

Välkommen att prova på förskolepedagogik eller testa dina knopfärdigheter.

 

13.15 – 14.00 | Går det att mäta kvalitet i förskolan?

Visst går det att mäta kvalitet i förskolan! Men vad är det man mäter? Och hur går det till?

Medverkande:

Marita Andersson, tidigare vd Inspira förskolor och skolor, styrelseledamot i Friskolornas riksförbund

Marie-Hélenè Ahnborg, vd Ifous

Sandra Asp Axelsson, förskollärare och ledamot i förbundsstyrelsen i Lärarförbundet

Maria Stockhaus (M), riksdagsledamot

Helene Öberg (Mp), statssekreterare hos Gustav Fridolin

Stig-Björn Ljunggren, moderator

 

15.00 – 15.30 | Ett skepp kommer lastat

Politiker och friskoleföreträdare frågar ut varandra.

Medverkande:

Lars Stjernkvist (S), KSO Norrköping och Marcus Strömberg, vd AcadeMedia

 

15.30 – 16.00 | Prova på

Välkommen att prova på förskolepedagogik eller testa dina knopfärdigheter.

 

Tisdag den 3 juli

---

10.00 – 10.45 | Skolforskning i praktiken – vad blir det för skillnad?

Vad betyder forskningsbaserat skolutvecklingsarbete? Att ta steget från beprövad erfarenhet till att alltmer stå på vetenskaplig grund? Vad blir det för skillnad? Och hur kan forskningsbaserad skolutveckling sträcka sig utanför den egna skolans ramar?

Medverkande:

Jan Blomgren, fil.dr i pedagogik, utvecklingsledare, Fridaskolorna

Jesper Grönlund, lärare och utvecklingsledare, Fridaskolorna

Stig-Björn Ljunggren, moderator

 

11.00 – 11.30 | Prova på

Välkommen att prova på förskolepedagogik eller testa dina knopfärdigheter.

 

13.15 – 14.00 | Det är lärarkris – så ökar vi tillgången till bra lärare

Behovet av lärare är enormt, och det ökar. Så hur ska lärarbristen kunna mildras? Kan lärarnas arbete organiseras bättre? Kan vi hitta framtidens lärare där vi inte tittat förut? Kan teknik användas för att ge fler elever tillgång till de bästa lärarna?

Medverkande:

Sara Olsson, chef Språkcentrum, AcadeMedia

Fredrik Lindgren, vd Kunskapsskolan

Michael Svensson (M), riksdagsledamot

Matilda Ernkrans (S), ordförande utbildningsutskottet

Per-Arne Andersson, avdelningschef, SKL

Svante Tideman, 1:e vice ordförande, Lärarnas Riksförbund

Damian Brunker, head of academics, Int. Engelska Skolan

Stig-Björn Ljunggren, moderator

 

15.00 – 15.30 | Ett skepp kommer lastat

Politiker och friskoleföreträdare frågar ut varandra.

Medverkande:

Ebba Östlin (S), KSO Botkyrka

och Fredrik Lindgren, vd Kunskapsskolan

 

15.30 – 16.00 | Prova på

Välkommen att prova på förskolepedagogik eller testa dina knopfärdigheter.

 

Onsdag den 4 juli

---

10.00 – 10.45 | Praktiknära forskning i skolan – hur går det till i praktiken?

Hur går det till när ett kollegium ska närma sig en praktiknära forskning? Vilka är utmaningarna för forskning i klassrum med lärare och elever? Hur bidrar praktiknära forskning till måluppfyllelse och förbättrad undervisning?

Medverkande:

Sarah Stridfeldt, skolchef, AcadeMedia/NTI- och IT-Gymnasiet

Ellen Lindqvist, skolchef, AcadeMedia/NTI- och IT-Gymnasiet

Stig-Björn Ljunggren, moderator

 

11.00 – 11.30 | Prova på

Välkommen att prova på utomhuspedagogik eller testa dina knopfärdigheter.

 

13.15 – 14.00 | Inga influencers? Inga youtubers? Är en likriktad gymnasieskola vägen till ett bredare yrkesliv?

En fullgjord gymnasieutbildning är grundläggande för goda förutsättningar på arbetsmarknaden. Hur kan genomströmningen i gymnasieskolan öka? Och hur kan näringslivets behov av personal med rätt utbildning tillgodoses?

Medverkande:

Jan Vikström, ägare och affärsutvecklare, Lärande i Sverige

Marianne Jakobsson, vd, Lärlingsgymnasiet

Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, Svenskt Näringsliv

Erik Bengtzboe (M), utbildningspolitisk talesperson

Lina Hultqvist, ordförande, Sveriges Elevkårer

Anna Ekström (S), gymnasie- och kunskapslyftsminister, Socialdemokraterna

Ulla Hamilton, moderator

 

15.30 – 16.00 | Prova på

Välkommen att prova på utomhuspedagogik eller testa dina knopfärdigheter.

 

16.15 – 16.45 | Ett skepp kommer lastat

Politiker och friskoleföreträdare frågar ut varandra.

Medverkande:

Erik Bengtzboe (M)

Jan Vikström, grundare Lärande i Sverige

 

Torsdag den 5 juli

---

10.00 – 10.45 | Forskningsförankrad skola

Hur kan skolor medverka i och samverka med praktiknära forskning? Och hur kan skolutvecklingsarbete ske på vetenskaplig grund?

Medverkande:

Marie Pilfalk, verksamhetschef Broholmsskolan

Magnus Selberg, vd Nya Läroverket

Stig-Björn Ljunggren, moderator

 

11.00 – 11.30 | Prova på

Välkommen att prova på utomhuspedagogik eller testa dina knopfärdigheter.

 

13.15 – 14.00 | En skola för alla? Om förutsättningar för lärande för elever i behov av särskilt stöd.

Många elever har behov av anpassningar i undervisningen. Hur skapas då en skola för alla? Hur säkras en långsiktig inkludering? Är särskilda undervisningsgrupper alltid rätt? Eller är inkludering alltid rätt?

Medverkande:

Marie-Hélène Ahnborg, vd Ifous

Fredrik Malmberg, generaldirektör, Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM)

Lisa Norming, rektor, Kunskapsskolans resursskola

Marie Pilfalk, verksamhetschef, Broholmsskolan

Ulrica Carlsson (C), riksdagsledamot, Centerpartiet

Matilda Ernkrans (S), ordförande utbildningsutskottet, Socialdemokraterna

Jakob Amnér, ordförande Sveriges elevråd – SVEA

Stig-Björn Ljunggren, moderator

 

15.00 – 15.30 | Ett skepp kommer lastat

Politiker och friskoleföreträdare frågar ut varandra.

Medverkande:

Benjamin Dousa, ordf. MUF

Lars Leijonborg, ordf. Friskolornas riksförbund

Vi beklagar att vi tyvärr har vi tvingats ställa in ovan evenemang.

Måndag den 2 juli

15.30 – 16.00 | Prova på

Välkommen att prova på utomhuspedagogik eller testa dina knopfärdigheter.

 

 

Ena dagen vill (S) att friskolor stoppas. Nästa dag presetaras det stora behovet av skolplatser som Sverige står inför. – Det naturliga hade varit att i stället för att stoppa friskolor som är aktiebolag från att växa, bjuda in välfärdsföretagen till samtal om hur vi gemensamt löser den enorma utmaningen som välfärden står inför, säger Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund.

Igår meddelade civilministern och gymnasieministern att de vill ha ett stopp för friskolor som är aktiebolag, i väntan på ett nytt förslag som begränsar friskolornas rörelsemarginaler.

Men idag beskriver deras kollega, finansminister Magdalena Andersson, att det finns ett enormt behov av bland annat nya förskolor och skolor med anledning av den demografiska utvecklingen.

– Det naturliga hade varit att i stället för att stoppa friskolor som är aktiebolag från att växa, bjuda in välfärdsföretagen till samtal om hur vi gemensamt löser den enorma utmaningen som välfärden står inför. Nu läggs hela bördan för utbyggnaden inom för-, grund- och gymnasieskolan på kommunerna. Det behöver inte vara så, säger Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund.

– Det är sorgligt att Socialdemokraterna blåser till konflikt på ett sätt som riskerar att påverka utvecklingen inom välfärdsområdet och att försämra tillgången till bra förskolor och skolor. Frågan är vad partikollegorna ute i kommunerna tycker om gårdagens utspel, inte minst i de 17 kommuner som har över 100 000 invånare och där 60 procent av Sveriges befolkningsökning i gruppen 0-19 år beräknas ske till 2025.

– Våra medlemmar är bereda att hjälpa till i arbetet med att utveckla välfärden, säger Ulla Hamilton.

Länkar:

Rapport: Den snabba tillväxten av unga åldersklasser och framtida behov av friskoleplatser (Pdf)

Videointervju med rapportförfattare Peter Stein

Filmat seminarium om den demografiska utvecklingen där Peter Stein och SKL presenterar prognoser

För kommentarer:

Ulla Hamilton, vd

072-529 27 70, ulla.hamilton@friskola.se

För upplysningar:

Magnus Johansson, presskontakt

072-222 78 04, magnus.johansson@friskola.se

Riksdagen har nu i veckan fattat beslut om några regeringsförslag på skolområdet som ni nedan kan läsa mer om. Vi återkommer med en sammanställning av alla de nya lagar och förordningar som börja gälla under sommaren.

Sammanställningen kommer att finnas tillgänglig vid övriga publicerade råd på friskola.se när den är klar.

Personuppgifter ska kunna behandlas på utbildningsområdet (UbU28)

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om hur personuppgifter ska kunna behandlas på utbildningsområdet. Personuppgifter ska, även fortsättningsvis, kunna behandlas på utbildningsområdet i den utsträckning som är nödvändigt. Hur personuppgifter ska hanteras regleras i stort i EU:s nya dataskyddslag som började gälla i Sverige den 25 maj. Lagen är dock inte anpassad till alla de delar av den svenska skolan, därför införs nu kompletterande bestämmelser. Bestämmelserna innebär ändringar i fyra lagar. Bestämmelserna innebär till exempel att ett privat företag som driver skolverksamhet får rätt att behandla känsliga personuppgifter på samma sätt som kommunerna. Syftet med lagändringarna är att skydda människors grundläggande rättigheter men samtidigt se till att känsliga personuppgifter och uppgifter om lagbrott på utbildningsområdet kan behandlas i den utsträckning som är nödvändigt. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2018.

Läs mer: Personuppgifter ska kunna behandlas på utbildningsområdet (UbU28)

Fler nyanlända elever ska klara behörighet till gymnasieskolan (UbU31)

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag som handlar om att fler elever ska klara behörighet till gymnasieskolan. Nyanlända elever i högstadiet ska få en individuell studieplan inom två månader från skolstart. Den ska beskriva hur eleven ska nå behörighet till gymnasiet. Eleverna ska också kunna få en anpassad timplan där ämnen som krävs för behörighet prioriteras. Elevernas rätt till studiehandledning på sitt modersmål ska också förstärkas.

Andra förslag är att även fritidspedagoger måste ha legitimation och att förskolechefer ska benämnas rektor.

Lagändringarna som berör nyanlända i skolan börjar gälla redan den 1 augusti 2018. Övriga ändringar börjar gälla 1 juli 2019.

Läs mer: Fler nyanlända elever ska klara behörighet till gymnasieskolan (UbU31)

Inga ökade möjligheter till grundläggande behörighet (UbU30)

Riksdagen har däremot sagt nej till regeringens förslag om ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och att ett estetiskt ämne införs i alla nationella program. De elever som läser yrkesprogram på gymnasiet i dag måste själva välja att lägga till kurser i svenska och engelska för att få grundläggande behörighet till högskolestudier. Det har, enligt regeringen, bland annat lett till att färre elever väljer yrkesprogram. Därför vill regeringen öka yrkesprogrammens attraktionskraft genom att lägga till de behörighetsgivande kurserna i programmet. Riksdagen håller inte med regeringen utan tror att förslaget kan leda till att färre personer väljer ett yrkesprogram. I samband med gymnasiereformen 2011 togs kärnämnet estetisk verksamhet bort och finns nu endast som valbar kurs. Regeringen vill återinföra ett estetiskt ämne och föreslår därför att ämnet estetiska uttryck, som omfattar 50 gymnasiepoäng, ska ingå i alla nationella program i gymnasieskolan. Det innebär samtidigt att gymnasiearbetets omfattning minskar från 100 till 50 gymnasiepoäng. Riksdagen menar däremot att gymnasiearbetet är för viktigt för att omfattningen av det ska halveras.

Läs mer: Inga ökade möjligheter till grundläggande behörighet (UbU30)

 

I rapporten ”Tid för lagliga bidragsbeslut” (2018) visade Friskolornas riksförbund att det är många kommuner som inte uppfyller lagstiftningens krav när det gäller kommunikation av skolpengsbeslut.

Förbundet har anmält bristerna till Skolinspektionen och i sitt svar tydliggör myndigheten vad som gäller:

• De förklarar hur kommunens beslut ska vara utformat för att det ska vara möjligt att överklaga
• De påpekar att Skolinspektionen hanterar anmälningar om att kommuner inte hanterar frågan korrekt
• De skriver att fristående huvudman som inte får ett enskilt beslut ska begära att få det av kommunen

Här hittar du Skolinspektionens svar till Friskolornas riksförbund (Pdf).

Spara papperet – det kan vara bra att ha i framtiden.

Bifogat finns några snabba kommentarer med anledning av en del påståenden som gjordes vid den pressträff som Anna Ekström och Ardalan Shekarabi hade idag.

Vi kan konstatera att Sverige har ett unikt system – men det är inte så som ministrarna menar utan

• Vi har till skillnad från de flesta andra länder ett sammanhållet skolsystem för privata och offentliga skolor. I de flesta andra länder är det två helt skilda system.
• I Sverige följer skolpengen eleven.
• Det är inte tillåtet för en friskola att välja elever i Sverige, till skillnad från t ex Danmarks friskolor.
• Det är kommunen som bestämmer skolpengsnivån.
• Det är inte tillåtet att ta ut avgifter (i Danmark kostar det tex drygt 2000 kr/månad att ha en elev i en friskola och det finns inget tak för avgiften).

Sammantaget innebär detta att det redan idag finns en begränsning när det gäller ekonomin. Dessutom granskas de ekonomiska förutsättningarna mycket noggrant av Skolinspektionen. De menar att det måste finnas en buffert.

Samband dålig kvalitet vinstdrivande skolor

Det finns inget visat negativt samband mellan vinstdrivande skolor och kvalitet. Detta borde Reepalu ha tittat på men han gjorde inte det. Och läser man bifogad rapport så kan man förstå varför – för den visar att det finns ett positivt samband.

Lönsamma kunskaper. Sambandet mellan vinst och kvalitet i svenska grundskolor

Gemensam antagning

S vill införa en gemensam antagning, där kommunen hanterar denna. Frågan om gemensam antagning och kö har utretts av Skolkostnadsutredningen och avvisats.

Skillnaden allt mindre när det gäller elevernas bakgrund

De hävdar att friskolor har ökat segregationen. Den största orsaken till segregationen är boendesegregationen i kombination med närhetsprincipen. Ett obligatoriskt skolval skulle skapa dels kunskap om att man kan välja skola, dels minska boendesegregationens genomslag. Det visar också denna rapport.

Ju fler elever som går i friskolor – desto mindre blir skillnaden när det gäller elevernas bakgrund. Detta framgår också av följande diagram.

 

Lärarnas villkor

De hävdar att lärare har sämre villkor än kommunala. Det håller uppenbarligen inte lärarna med om eftersom resultatet skiljer sig kraftigt åt hur lärare ser på sin arbetssituation, vilket framgår av den nyligen genomföra Jobbhälsoindex Skola.

Kunskapsresultaten och friskolorna

De hävdar att kunskapsresultaten har sjunkit kraftigt sedan friskolereformens genomfördes. IFAU har visat att resultatfallet började redan på 1980-talet, före reformen. Dessutom så gladde sig ju regeringen nyligen åt de förbättrade PISA-resultaten. Dessutom så gladde sig ju regeringen nyligen åt de förbättrade PISA-resultaten. Och då var det fler elever än någonsin som gick i friskolor. Och PISA rättas av andra än skolan. Här finns hela rapporten.

Skolsegregationen

Skolverket har i rapporten om familjebakgrundens betydelse för skolresultaten konstaterat att skillnaden mellan skolor i allt högre utsträckning beror på annat än elevernas bakgrund – det handlar bl a om vad som händer i klassrummet, motivation bland lärare och elever osv. Rapporten visar också att det framförallt är bland elever födda utomlands som skolans kompensatoriska uppdrag inte lyckas. För svenskfödda elever har familjebakgrundens betydelse förändrats endast marginellt.

Se även film från frukostmöte där forskare kommenterar och ifrågasätter Skolverkets slutsatser och menat att de är långtgående slutsatser på ett skakigt underlag.

Betygsinflation

Betygsinflationen är inte ett friskoleproblem utan ett systemfel. Skolverket visar att problemet finns i såväl fristående som kommunala verksamheter.

Barnboomen

Vi har framför oss en otrolig utveckling när det gäller barn och ungdomsgrupperna. Det handlar om nästan 400.000 i åldern 0-19 år fram till 2027. Det framgår av denna rapport. Hur ska kommunerna klara detta ensamma?

Hur ser friskole-Sverige ut egentligen

Här ser du hur ägarbilden ser ut för friskolorna i Sverige. Fakta kommer från Skolverkets enhetsregister.

 

Läs mer på localhost/friskola

Du kan också se ett antal intressanta intervjuer på vår youtubesida.

 

Till slut –  Vem talar om svinnet i offentlig sektor?

Seminarium 28 juni: ”Vart är den svenska välfärden på väg?”

 

 

– Cyniskt av Socialdemokraterna att välja att fokusera på de skolor där 18 procent av eleverna går, i stället för resterande 82 procent. Individens behov och önskemål saknas helt, säger Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund.

Idag kom Socialdemokraterna med nya besked om sin skolpolitik. Alla förslag riktade udden mot friskolor och möjligheten att välja skola.

– Det är cyniskt av Socialdemokraterna att välja att fokusera på de skolor där 18 procent av eleverna går, i stället för resterande 82 procent. Det kommer återkommande rapporter om stora brister när det gäller ordning och reda, kunskapsuppföljning, bristande resultat och ledarskap i kommunala skolor, med det blundar Socialdemokraterna för. Individens behov och önskemål saknas helt, säger Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund.

Det fria skolvalet har starkt stöd och friskolor och skolval är en motvikt mot boendesegregation och dåligt fungerande kommunala skolor. Friskolorna är också nödvändiga för att klara kommande behov av skolplatser.

– Många Socialdemokratiska kommunpolitiker blir nog oroliga av det här utspelet som skulle innebära att friskolor inte kan bira till att avlasta kommunerna med att erbjuda bra skolor. De kommande åren växer gruppen 0-till-19-åringar med 390000. Om dessa förslag blir verklighet så får kommunerna ta hela den investeringskostnaden själva. Dagens utspel är orimligt och verklighetsfrämmande mot bakgrund av denna enorma utmaning som finns på välfärdsområdet, säger Ulla Hamilton.

– Valfrihet är en motvikt till närhetsprincipen som ensamt är det absolut största orsaken till segregerade skolor. Utan valfrihet slår boendesegrationen igenom fullständigt i skolorna och eleverna blir fast i sina bostadsområden. Därför borde alla kommuner ha ett obligatoriskt skolval.

Lärare i friskolor trivs bättre

Årets Jobbhälsoindex visar att lärare i friskolor är mer positiva till villkoren på deras arbetsplatser.

– Friskollärare hinner med arbetet bättre, är mer nöjda med högsta ledningen och de är också mer stolta över att berätta var de jobbar. Det finns helt enkelt inget samband mellan lönsamhet och dålig kvalitet i skolor, som ministrarna påstår. Forskare vid bl a IFN har visat att det tvärtom finns ett samband mellan just vinst och kvalitet, säger Ulla Hamilton.

Flera av de förslag som Socialdemokraterna lämnar idag har redan utretts och avfärdats av antingen utredaren själv eller av riksdagen. Så är det med förslaget om gemensam antagning och förslaget om vinstbegränsning.

För kommentarer:

Ulla Hamilton, vd

072-529 27 70, ulla.hamilton@friskola.se

För upplysningar:

Magnus Johansson, presskontakt

072-222 78 04, magnus.johansson@friskola.se