Ulla Hamilton om…..

Om ägaren är anställd i friskolan så är det ok enligt LR, men om hen inte är anställd utan tar utdelning (som innebär en lägre kostnad för friskolan än en anställning) så är detta inte förenligt med LRs uppfattning.

I torsdags var jag på invigningen av LRs kongress i Stockholm. Tyvärr hade jag inte möjlighet att närvara vid kongressförhandlingarna. I efterhand kan jag konstatera att några beslut var minst sagt förvånande. Att lärare anser att valfriheten i skolan ska minska, för eleverna, är ganska anmärkningsvärt tycker jag. Valfriheten har ett starkt stöd hos elever och föräldrar men lärarna anser uppenbarligen att den är ” för stor” idag.

Det andra som jag reagerar på är kongressens beslut att allt överskott ska återinvesteras i verksamheten, det ska gälla såväl kommunala som fristående verksamheter. Jag tror att det är få kommunpolitiker som instämmer i detta. När det gäller friskolor så påverkar det definitivt incitamenten för att starta skola om de som investerar i verksamheten inte ska få ta utdelning. Det innebär tex att om ägaren/ägarna är anställda i friskolan så är det ok enligt LR, men om man inte är anställd utan tar utdelning ( som innebär en lägre kostnad för friskolan än en anställning) så är detta inte förenligt med LRs uppfattning. Har de verkligen tänkt igenom detta?

 

 

Och att i detta läge börja tala om att begränsa barngrupper mm detaljregler som ökar problemen ytterligare när det redan finns en brist på lärare, ja det är ingen smart väg att gå.

Idag arrangerade riksdagens utbildningsutskott en öppen utfrågning om lärarbristen i skolan. Det var en mycket intressant förmiddag som väl illustrerar vilken utmaning som finns på detta område. UKÄ, Universitetskanslersämbetet konstaterade att det finns ett årligt underskott på ca 8.000 nya lärare/år om vi tittar på lärarutbildningen. Det förväntade behovet av lärare är ca 50.000 fram till år 2020. Enorma siffror, näst intill ofattbara , som illustrerar att detta inte är ett problem som bara kan lösas genom att fler söker lärarutbildningen. Det krävs en mängd olika åtgärder för att säkerställa att eleverna under de kommande åren faktiskt får möjlighet att undervisas av duktiga lärare.

Dagen visar att det finns en del andra vägar. Det handlar om ULV (utländska lärares vidareutbildning), VAL (vidareutbildning av lärare), KPU mm. Malmö högskola berättade om deras arhbete med att försöka etabera en flexibel grundutbildning.

Det är också så att det är stora avhopp på lärarutbildningarna. Vad som är skälet till dessa avhopp är dock inte känt av UKÄ eller Skolverket. Jag underströk att det är viktigt att faktiskt ta reda på varför de som påbörjat lärarutbildningen inte fullföljer. Det är ju viktig information om man vill göra utbildningen attraktiv.

Men attraktiviteten ligger inte bara i detta. Det handlar ju också om skolan som arbetsplats. Flera påpekade idag att det finns ca 40.000 utbildade lärare som arbetar på andra ställen än just i skolan. Detta visar ju att lärarutbildningen kan vara attraktiv även på en annan arbetsmarknad. Det innebär i sin tur att det ställer än högre krav på skolornas huvudmän att visa att skolan är en modern och attraktiv arbetsplats som ger utrymme för den enskilde individens möjligheter att utveckla sin profession. en arbetsplats med ett gott ledarskap dessutom.

För att attrahera personer till skolan, personer som är mitt i arbetslivet, så är det viktigt att erbjuda vägar som inte innebär att man måste sätta sig på skolbänken i flera år. System som innebär att du ganska snabbt kan börja vara verksam i skolan, samtidigt som du kompletteringsläser, är viktigt att utveckla. Jag framförde också att vi skulle kunna titta på den modell som gjort det möjligt för Internationella Engelska skolan att få undantag från det svenska regelverket när det gäller utbildade lärare från Canada, USA och Storbritannien. Kanske skulle man kunna hitta en liknande möjlighet för att minska bristen på lärare i moderna språk inom ramen för tex EU. Spanska lärare till Sverige.

Kort sagt en intressant dag som understryker vikten av kreativitet, med fokus på kvalitet, för att hantera det gigantiska problem som dagens situation innebär.

Och att i detta läge börja tala om att begränsa barngrupper mm detaljregler som ökar problemen ytterligare när det redan finns en brist på lärare, ja det är ingen smart väg att gå.

Vi välkomnar att Skolkommissionen dels slår fast att friskolor kommit för att stanna, dels anser att ett obligatoriskt skolval bör införas.

Skolkommissionen presenterade sitt delbetänkande under måndagen. Vi välkomnar att Skolkommissionen dels slår fast att friskolor kommit för att stanna, dels anser att ett obligatoriskt skolval bör införas. Friskolornas riksförbund har drivit frågan om att alla ska välja skola sedan OECD kom med sin rapport för drygt ett år sedan. OECD konstaterar i den bl a att det är ett problem att många inte känner till att det är möjligt att välja skola och att detta innebär att det riskerar att bli en snedfördelning av elever.

I kommentarerna efter presentationen av OECD-rapporten framförde vissa att kommunerna måste få möjlighet att sortera och fördela elever för att motverka en sådan utveckling. Vi hänvisade till Botkyrka och Nacka och förordade ett obligatoriskt, eller som vi valt att kalla det, aktivt skolval. Om alla måste välja skapas ett helt annat incitament för att skaffa sig information om vilka alternativ som finns och vilken skola som kan passa den enskilde individen bäst. Det innebär att många väljer en annan skola än den närmsta. Något som gör att boendesegregationen får mindre genomslag. Vi är glada för att Skolkommissionen har tagit till sig denna lösning. Andra positiva inslag i Skolkommissionens rapport är att det nu talas öppet om att det finns kommunala skolor som inte klarar sin uppgift, betydelsen av ett gott ledarskap i skolan lyfts fram, liksom vikten av studiero och fokus på resultat och lärarnas betydelse för ett gott resultat.

Lars Leijonborg, vår ordförande, har kommenterat Skolkommissionens delbetänkande på följande sätt:

Valfriheten har kommit till skolan för att stanna

Skolkommissionen har regeringens uppdrag att komma med förslag som kan vända den alarmerande resultatutvecklingen i svenska skolor. När den nu presterat sin analys och sina första förslag finns det anledning att komma med lovord. Man vågar tala öppet om att det finns kommunala skolor som inte klarar sin uppgift, man lyfter fram rektorernas roll, man betonar vikten av förbättrad studiero och man trycker mycket på betydelsen av stöd till och kompetensutveckling av nya lärare.

Det är också positivt att kommissionen inte fastnat i huvudmannaskapsfrågan utan fokuserat på hur vi tillsammans kan vända resultatutvecklingen och lyfta den svenska skolan. Det är inte resurserna och inte heller friskolorna som är svensk skolas stora problem. Som kommissionen är inne på, ligger det snarare i styrningen av och ledarskapet i den kommunala skolan.

Kommissionen konstaterar helt korrekt att skolvalet är populärt och bör utvecklas, inte avvecklas. Alla elever ska ha goda chanser att förverkliga sin potential och hitta en skola som passar dem. Friskolornas riksförbund, där jag just blivit ordförande, har sedan tidigare drivit att alla kommuner bör införa ett system där alla föräldrar aktivt väljer skola och där det offentliga tar ett större ansvar för att informera om alternativen. Skolkommissionen öppnar nu också för ett sådant system. Med aktivt skolval kommer förutsättningarna bli bättre för elever till mindre studievana föräldrar. Där det ”obligatoriska” eller ”aktiva” skolvalet finns kan vi se att skolor får elevgrupper som är mer blandade vad gäller socioekonomisk bakgrund. En sådan ordning ställer också stora krav på skolor att tydligt informera om det som är specifikt för just den och vad man når för resultat. Det är välkommet!

Sverige står just nu inför en stor utmaning med de många nyanlända unga som ska in i skolan. Många av dem finns i bostadsområden som präglas av utanförskap. Aktivt skolval är inte minst viktigt som verktyg för att öka möjligheterna för dessa elever. Att kunna välja skola är viktigt för alla men är särskilt avgörande för dem som bor i områden där resultaten i skolorna är låga.

Aktivt skolval finns redan i några kommuner i Stockholmsområdet. Både Nacka och Botkyrka, med olika politisk färg, kan vittna om hur införandet framförallt gör skillnad i så kallade miljonprogramområden.

Skolkommissionen tar upp den akuta frågan om att gällande reglerna för köer till skolor kan försvåra mottagandet av flyktingbarn. Friskolorna hjälper gärna till i det läge som uppstod genom den extremt höga invandringen i höstas. Men det förutsätter att skolorna ges rätt att ibland släppa nytillkommande flyktingbarn förbi kön. En sådan regeländring har utlovats, men ännu inte kommit. Med tanke på att familjerna måste få besked om var barnen ska gå i skolan när höstterminen startar, börjar det bli väldigt bråttom. Jag hoppas att Kommissionens påpekande sätter ytterligare press på regeringen att komma till skott i denna egentligen lilla men viktiga fråga.

Till sist. Friskole-Sverige uppskattar naturligtvis Kommissionens enhälliga fastslående av att valfriheten och friskolorna har kommit till det svenska skolsystemet för att stanna. Friskolornas är viktiga för mångfald och kvalitetsutveckling. Vi hoppas att orden i betänkandet är början till en dialog och ett samarbete. Friskolorna kan definitivt bidra i den nationella samling för den svenska skolan som Kommissionen efterlyser. Friskolorna är redo anta utmaningarna. Men också friskolorna är beroende av en bra nationell skolpolitik, till exempel för att säkra lärarförsörjningen. Och i utformningen av en sådan finns mycket inspiration att hämta i Skolkommissionens första betänkande!

Lars Leijonborg, Ordförande i Friskolornas riksförbund

 

Vi valde att avstå mot bakgrund av att regeringen, trots att det saknas majoritet i riksdagen, låter Ilmar Reepalu fortsätta sitt arbete med syfte att begränsa friskolebranschen. Det handlar om våra medlemmars framtida utvecklingsmöjligheter.

Friskolornas riksförbund deltar i regeringens Nationell samling för läraryrket. Det är viktigt att jobba tillsammans för att komma till rätta med de utmaningar som finns på skolområdet, där lärarbristen och lärarflykten är några av de största utmaningarna. DN debatt har idag en artikel som undertecknats av flera av de som deltar i samtalen. Vi har valt att inte underteckna artikeln. Det betyder inte att vi inte står bakom arbetet med att stärka läraryrkets attraktivitet och att stärka skolledarnas position i skolan. Vi skulle gärna se att det görs mer än dessa fem punkter, vilket jag också kommenterat till Altinget idag. Men vi valde att avstå mot bakgrund av att regeringen, trots att det saknas majoritet i riksdagen, låter Ilmar Reepalu fortsätta sitt arbete med syfte att begränsa friskolebranschen. Det handlar om våra medlemmars framtida utvecklingsmöjligheter.

Att vi gjorde en korrekt bedömning visas också av det faktum att två ministrar samma dag har en debattartikel i Expressen, där de med slängiga argument, utan belägg, just understryker sina ambitioner att begränsa friskolebranschen. Den ena har dessutom undertecknat båda debattartiklarna.

IFAU har visat att  resultaten i den svenska skolan skulle vara än sämre om inte friskolorna funnits. Det borde ministrarna också känna till.  Det är sorgligt att företrädare för regeringen lägger ner så mycket kraft och skattemedel på att motarbeta friskolorna. Ideologin går uppenbarligen före resultaten i skolan. Trots allt är det 83 procent av alla elever som går i kommunala skolor.

Vi kommer att fortsätta att bidra till att vända utvecklingen i den svenska skolan, för att öka fokus på ledarskapet i skolan och för att attrahera fler för att bli lärare. Men vi kommer också att vara mycket tydliga i vårt arbete för att värna branschens möjligheter att fortsätta att utvecklas.

/

Den svenska förskolans kvalitet förs ofta fram som ett internationellt föredöme. Kontrasten blir därför skarp när Skolinspektionen nyligen kritiserade 2 av 3 kommuner för deras tillsyn av förskolor. Bristande tillsyn är ett kvalitetsproblem och blir ett kvantitetsproblem. Bristande kunskap och godtycke i kommunernas tillsyn stoppar starter av nya fristående förskolor i en tid med kraftigt höjda födelsetal och tusentals nyanlända barnfamiljer. Friskolornas riksförbund vill därför se en förändrad inspektion och tillståndsgivning för förskolor, där samma krav ställs på alla och där ingen kontrollerar sig själv.

Staten borde ta över inspektionen av förskolor

Den svenska förskolans kvalitet förs ofta fram som ett internationellt föredöme. Kontrasten blir därför skarp när Skolinspektionen nyligen kritiserade 2 av 3 kommuner för deras tillsyn av förskolor. Bristande tillsyn är ett kvalitetsproblem och blir ett kvantitetsproblem. Bristande kunskap och godtycke i kommunernas tillsyn stoppar starter av nya fristående förskolor i en tid med kraftigt höjda födelsetal och tusentals nyanlända barnfamiljer. Friskolornas riksförbund vill därför se en förändrad inspektion och tillståndsgivning för förskolor, där samma krav ställs på alla och där ingen kontrollerar sig själv.

Tidigare i år slog föräldrar larm om missförhållanden på en kommunal förskola i Malmö. Förskolan Klangen har ett sextiotal blöjbarn i slitna miljonprogramslägenheter. Lägenheterna ligger på andra våningen, utan hiss. Det blir därför praktiskt omöjligt att ta ut barnen utomhus. Reportern vittnar om uppenbar personalbrist och närmast ett kaotiskt tillstånd.

Ska inte myndigheter uppmärksamma uppenbara fall av misskötsel? Jo, men i detta fall ligger inspektionsansvaret för förskolan i praktiken på utföraren själv, det vill säga Malmö stad. Staden har förvisso tydliga regler. Särskilda krav på utomhusyta och möjligheten för barnen att vistas utomhus. Men det är krav som gäller för godkännande av fristående förskolor, inte kommunala. När media uppmärksammar Malmö stad på missförhållandena är det heller inte den ansvariga förskoleförvaltningen som agerar. Istället är det stadens miljöförvaltning som rycker ut, och hänvisar till brott mot barnkonventionen i sitt vitesföreläggande.

För Klangens barn hade det varit bra om förskolan var fristående, då hade myndigheterna förmodligen fångat upp problemet snabbare eftersom kontrollen är mer omfattande för de privata utförarna. Tillsammans med erfarenheten av medias reaktion om en fristående aktör missköter sin verksamhet, är det sannolikt att förskolan hade behövt läggas ner. Det hade varit en rimlig konsekvens, men inte för att förskolan är fristående, utan för att man allvarligt misskött sig.

Malmö-exemplet är ett symtom på ett dåligt fungerande tillsynssystem som skiljer sig från närliggande verksamheters. I grundskolor och gymnasier genomför Skolinspektionen återkommande omfattande inspektioner, inklusive platsbesök. Efter medias avslöjande av missförhållanden på Klangens förskola inledde Skolinspektionen en riktad tillsyn av förskolan, med det är ovanligt. Skolinspektionens ansvar är nämligen att inspektera att kommunerna i sin tur inspekterar förskolorna. För förskolor ansvarar kommunen alltså i praktiken för sin egen tillsyn.

Självkontrollerande system är allt mer ovanliga och det är av en anledning. De leder ofta till att man ser mellan fingrarna. Något som knappast är förenligt med höga kvalitetsambitioner i förskolan.

Det orimliga med dagens system kan illustreras än tydligare. Det är kommunen som ska godkänna och utöva tillsyn även över de fristående förskolorna. En utförare ska alltså granska och godkänna en annan. Våra medlemmar har fler flera gånger fått erfara att det visar sig vara den kommunala grannförskolans förskolechef som ska utföra tillsynen av sin granne, den fristående förskolan. Det finns bland annat exempel där kommunens förskolechef gjort intervjuer med föräldrar som en del av tillsynen och då tagit tillfället i akt att uppmana föräldrarna att söka sig till den kommunala förskolan.

Den grundläggande tanken med tillsyn är att säkerställa kvaliteten i de verksamheter som granskas. De som står under tillsyn, men lika mycket föräldrarna, måste kunna lita på att inspektören inte har någon intressekonflikt vid granskningen.

När kommunen låter sina egna anställda förskolepedagoger inspektera sina fristående kollegor riskeras såväl objektiviteten som legitimiteten. Systemet är särskilt anmärkningsvärt eftersom de förelägganden som kommunen kan utfärda vid tillsynen inte går att överklaga. Det gör att det ställs stora krav på myndighetsutövningen. Många av våra medlemmar vittnar om att de krav som kommunerna ställer på förskolorna ofta saknar stöd i lag och går långt utöver vad kommunen har rätt att förelägga. Det skapar stor rättsosäkerhet för fristående förskolor.

Våra medlemmars erfarenheter bekräftas också av Skolinspektionen. Den har i en rapport nyligen kritiserat 2 av 3 kommuners tillsyn av förskolor. Myndigheten påpekar att kommunerna siktar in sig på fel saker i sin tillsyn och att de i högre grad borde kontrollera kvaliteten i verksamheten, snarare än lättillgängliga nyckeltal och mått, vars användning saknar stöd i såväl lagstiftning som forskning.

Dåligt fungerande tillsyn får större konsekvenser än bara bristande och ojämn kvalitet. Idag är det kö till förskolorna i många kommuner. Med stora inflyttning, höga födelsetal och många nyanlända har många kommuner stora problem att bereda plats på förskolan inom rätt tid. Samtidigt berättar våra medlemmar om fall där ansökan om start av förskoleverksamhet stoppats av kommuner med hänvisning till orimliga krav. Nyligen krävde Stockholms stad att en godkänd lokal skulle uppvisas innan staden kunde godkänna att huvudmannen startar förskoleverksamhet. En ordning som innebär ett moment 22.

Vem startar förskolor om kravet är att ingå ett hyresavtal, inte sällan till kostnader om flera hundra tusen kronor, utan att veta om kommunen kommer att godkänna förskolan? Ett sådant krav blir ett effektivt etableringshinder för de flesta aktörer, till nackdel för de som behöver en förskoleplats.

Det är tydligt att dagens tillsyn av förskolor inte fungerar. Sätten att utforma godkännanden och tillsyn av förskolor, är lika många som antalet kommuner i landet. Trots stora behov av förskoleplatser runt om landet ser många kommuner inte friskolor som en del av lösningen, utan som en konkurrent. Dagens situation kräver en samarbetsvillig inställning från alla parter samtidigt som fokus på kvalitet i förskolan upprätthålls. Det förutsätter tydliga och förutsägbara villkor.

Det är dags att ändra dagens system för tillståndsgivning och inspektion av förskolor. Friskolornas riksförbund vill att ansvaret ska ligga på Skolinspektionen enligt samma modell som för skolor. En sådan förändring av tillsynsansvaret skulle skapa ett mer likvärdigt och rättssäkert system, som säkrar kvaliteten på alla förskolor och tryggar föräldrars rätt att välja den förskola de önskar för sina barn.

Ulla Hamilton, Vd Friskolornas riksförbund

 

Vi som var på plats vid seminariet i Kista Nods aula kunde konstatera att det fungerade utmärkt att teckentolka hela seminariet, utan fördröjning, från en studio på Rådmansgatan i Stockholm.

På torsdagen uppmärksammades det faktum att det var 30 år sedan initiativet till Electrum togs i Stockholm. Ett initiativ som idag är grunden till att Stockholm och Kista är en av världens ledande IT-kluster. Mobilindustrin har sin vagga här och många spännande företag är nu etablerade i Kista med omnejd, och därtill har KTH och Stockholms universitet många studenter och forskare som förkovrar sig och drar fördel av närheten till industrin i området.

Det är en lustig tillfällighet att regeringen presenterade sin proposition om fjärrundervisning (jag har skrivit om den här tidigare) samma dag som 30 års firandet genomfördes med ett seminarium. Dagen till ära kunde Kista Science City, Stokab mfl presentera en helt ny teknik för realtidsöverföring av HD-video via bredband.

Vi som var på plats vid seminariet i Kista Nods aula kunde konstatera att det fungerade utmärkt att teckentolka hela seminariet, utan fördröjning, från en studio på Rådmansgatan i Stockholm. Det var första gången i världen som ett test genomfördes på detta sätt. Det illustrerar än tydligare vilka tekniska möjligheter som finns. Det är hög tid att skolor får möjlighet att utnyttja dessa möjligheter fullt ut. Tyvärr är propositionen om fjärrundervisning bara ett litet steg på vägen mot de möjligheter som finns. Det som illustrerares i Kista på torsdagen ändrar förutsättningar helt för TV/video-produktioner i och med att det blir möjligt för alla, inte bara de stora bolagen, att sända TV utan fördröjning från flera geografiska platser. Tänkt om landets skolor kunde anamma denna möjlighet.

Det som förutsätts är fiberuppkoppling finns mellan respektive produktionsplats. I Stockholm, och stora delar av Sverige, är detta inget problem då fibernäten är väl utbyggda.

 

Alltså har vi redan idag en situation där det inte rådet konkurrensneutralitet. Så om utredningens förslag blir verklighet förvärras situationen än mer för friskolorna.

Vi lägger just nu sista handen vid vårt remissvar på ”Översyn av ersättning till kommuner och landsting för sk dold mervärdesskatt”. Rubriken kan ge intryck att det är en väldigt byråkratisk fråga men inget kunde vara mer fel. Detta är en fråga som handlar om mycket pengar för staten, och för välfärdsföretagen.

Den statliga ersättningen för moms infördes för att skapa konkurrensneutralitet för kommuner och landsting i valet mellan egen regi och upphandling av vård, skola och omsorg. Om vi tittar på utbildning så är det en verksamhet som inte är momspliktig. Det gör att friskolorna inte heller kan dra av moms. För att kompensera för detta har det införts en schablon om 6 procent som ska räknas in i skolpengen så att friskolorna blir kompenserade för att de har högre kostnader pga att verksamheten inte är momspliktig.

Kommuner och landsting får å sin sida ersättning från staten med en schablon motsvarande 6 procent. Den utredning som nu är på remiss föreslår att denna schablon ska sänkas till 5 procent för kommuner och landsting. Något som i sin förlängning, om det blir verklighet, också kommer att påverka friskolorna i form av sänkt schablon vid beräkningen av skolpengen. Flera av våra medlemmar har räknat på hur mycket de faktiskt betalar i moms idag och konstaterar att det ligger på över 7 procent. Alltså har vi redan idag en situation där det inte rådet konkurrensneutralitet. Så om utredningens förslag blir verklighet förvärras situationen än mer för friskolorna.

Vad baseras schablonen 6 procent på? Jo på en bedömning att kostnaderna för personal i en normal (dvs kommunal) skolverksamhet utgör ca 70 procent av omsättningen. Den återstående delen ligger sedan till grund för beräkningen av schablonen. Problemet med denna beräkningsgrund är att det inte ser ut så i friskolor. Där är personalkostnadernas andel av omsättningen betydligt lägre. Något som bl a beror på att friskolor har betydligt högre lokalkostnader (eftersom fastighetsägaren inte får ta ut moms på hyra till en icke momspliktig verksamhet så läggs det på hyran i stället). Dessutom köper friskolor en hel del varor och tjänster, momspliktiga, vilket gör att den beräkningsgrunden som utredningens förslag baseras på blir felaktig. Till skillnad från kommunala skolor, som ofta har olika typer av specialistkompetenser anställda i kommunen, som tex jurister, skolläkare, IT-tekniker mm, så är detta kompetens som många friskolor måste köpa in. Det ökar momskostnaderna. Inköp av digitala läromedel, som ju inte omfattas av reducerad moms, är ett annat exempel som illustrerar att ambitionen att åstadkomma konkurrensneutralitet misslyckas kapitalt med förslaget.

Mycket lite talar för att behovet av att köpa in tjänster minskar framöver. Därför borde regelverket ändras så att friskolor får möjlighet att dra av faktiskt moms, eller än hellre bli momspliktiga. Då skulle den snedvridning av konkurrensen som dagens system innebär försvinna. Men det som nu gäller är att lägga det förslag som nu är på remiss i papperskorgen. Det är dåligt underbyggt och det innebär att kravet på konkurrensneutralitet verkligen inte uppfylls. Kom sedan med förslag om hur konkurrensneutraliteten faktiskt kan garanteras.

SKL har också yttrat sig över förslaget och konstaterar att utredningens förslag inte ska läggas till grund för vidare lagstiftning utan att nuvarande system och ersättningsnivåer ska ligga fast.

 

Det är till och med så att det finns exempel där lärare sätter betyg för elever i ämnen där de inte är behöriga, men de är legitimerade lärare och har därmed också betygsrätt.

I dagens SvD Näringsliv kan vi läsa en artikel om SFI. I artikeln berättar en utbildad lärare att han fått sätta betyg på elever som han aldrig träffat i klassrummet eftersom han var en av de få lärare som hade betygsrätt. Det är verkligen ingen bra situation, men dessvärre förekommer det runt om i landets grund- och gymnasieskolor. Kommunala som fristående. Det är till och med så att det finns exempel där lärare sätter betyg för elever i ämnen där de inte är behöriga, men de är legitimerade lärare och har därmed också betygsrätt. Detta är en effekt av kombinationen lärarlegitimationsreformen och bristen på legitimerade ämneslärare. Således är det som nämns i artikeln av läraren ett betydligt större problem  än bara SFI.

När det sedan gäller det som nämns i artikeln om generös betygssättning så kan det aldrig accepteras. Det gäller oavsett huvudmannaskap och oavsett utbildningsnivå.

 

 

Det har ökat rörligheten och därmed minskat genomslaget för boendesegregationen. Så borde fler kommuner göra.

Dagens Nyheter lyfter i dagens ledare en viktig aspekt när det gäller möjlighet till social rörlighet. Det är inte framförallt bidrag som möjliggör detta utan det handlar om utbildning och därmed skolan. Sverige har ett unikt system – ett skolpengssystem- som gör att rik som fattig kan välja skola. I andra länder kostar det terminsavgifter att gå i fristående/privata skolor. I Sverige finns den möjligheten för alla och skolan får inte ta ut avgifter. Det är ett system som vi bör vara stolta över.

Kommunerna är enligt lag skyldiga att in formera om skolvalet men det är dessvärre inte en uppgift som många tar på allvar. Det gör att det alltjämt är många som inte känner till att det är möjligt att välja skola. Som OECD konstaterar i sin rapport om den svenska skolan så gäller det framförallt de som bor i sk miljonprogramsområden. Okunskapen om att det är möjligt att välja gör att boendesegregationen slår igenom fullt ut, barnen hamnar i den skola som är närmast bostaden.

Det finns kommuner, alltför få dessvärre, som har gått en annan väg. De har infört ett aktivt skolval. Alla ska välja skola. Det har ökat rörligheten och därmed minskat genomslaget för boendesegregationen. Så borde fler kommuner göra. Därmed kommer man också att driva fram en än bättre information om vilka skolor som finns och vad som skiljer dem åt.

Jag är förvånad över att inte fler har tänkt på detta. Titta på Nacka, titta på Botkyrka, Sollentuna och Täby. Där finns det aktiva skolvalet och därmed också en ökad rörlighet.

/

 

Surfa in och låt dig inspireras och informeras. På hur många kommunala skolor kan du göra detta?

Ofta framställs det som att det finns motsättningar mellan små och stora huvudmän på friskolesidan. Koncerner är något som inte ses med blida ögon av tex utredare Reepalu. Samtidigt har Erik Lakomaa nyligen, i en rapport till SKL, konstaterat att kommuner har mycket att lära av friskolekoncerner när det gäller effektiv resursanvändning.

I Friskolornas riksförbunds styrelse finns såväl små som stora representerade. Och de kan vittna om att de behöver varandra och har ett bra samarbete. Större aktörer har resurser att lägga på tex kvalitetsarbete. Det utvecklingsarbete som de gör är till glädje för mindre aktörer, och även för kommunala skolor för den delen.

Det senaste exemplet på detta kom igår. AcadeMedia har beslutat att öppna sitt intranät för vem som vill se det. Det ligger på deras hemsida. En intressant aspekt på ”delningsekonomin”. Det innebär att alla som är intresserade kan gå in där och botanisera och få tips kring hur man kan jobba på olika områden. Det kan säkert inspirera en hel del friskolor runt om i landet. Och det kanske kan leda till att många som idag har  fördomar om AcadeMedia, själva kan kolla upp hur de verkligen jobbar. Surfa in och låt dig inspireras och informeras. På hur många kommunala skolor kan du göra detta?

/