Ulla Hamilton om…..

Hur lång tid kommer det att ta innan vi i Sverige har en situation där alla som ska välja skola för sitt barn får en broschyr/sms/eller personligt adresserad information på annat sätt med rubriken ”Dags att välja skola för ditt barn”. ?

Stockholms läns landsting skickar ut en broschyr till alla föräldrar som har barn som ska fylla tre nästa år. Den har  rubriken ”Dags att välja tandläkare för din treåring.” Broschyren, som är på 10 språk inkl svenska, beskriver hur vårdnadshavaren ska göra för att välja tandläkare och hänvisar till en hemsida på nätet där man kan hitta alternativ. Tandvård är viktigt för barn. Skola är också viktigt för barn. Jag undrar hur många kommuner som skickar ut liknande information till alla föräldrar om att det är dags att välja skola. Skolvalet har funnits i Sverige i över 20 år, men fortfarande finns det stora brister när det gäller kunskap och information. Många vet fortfarande inte om att det finns möjlighet att välja skola. Kommunerna är skyldiga att informera om skolvalet, det är lagstadgat sedan juli 2015, men alltjämt är det många som inte informerar på sin hemsida om rätten att välja skola.

Jag brukar framhålla Nacka och Botkyrka som exempel på hur det borde fungera i alla kommuner. De har ett aktivt skolval, alla måste välja skola. Det ställer krav på skolorna att informera och på familjerna att skaffa sig information. Hur lång tid kommer det att ta innan vi i Sverige har en situation där alla som ska välja skola för sitt barn får en broschyr/sms/eller personligt adresserad information på annat sätt med rubriken ”Dags att välja skola för ditt barn”? Låt Stockholms läns landsting vara ett föredöme i hur man kan göra. /

• 1991 Decentralisering. Kommunansvar personal och resursfördelning och styrning. Sektorsbidrag
• 1992 Friskolereform grundskola, skolpeng 85% av kommunens snittkostad
• 1992 Treårigt gymnasieprogram införs gradvis i kommuner
• 1993 Generella statsbidrag, meritvärdering av lärartjänster upphör
• 1994 Skolpeng gymnasieelever i fristående skolor
• 1994 Skolval kommunala skolor i andra kommuner
  Kursbetyg och målrelaterade bokstavsbetyg i gymnasiet från åk 1
• 1994/95 Nya läroplaner
• 1995 Skolpeng minst 75% av kommunens genomsnittskostnad
• 1996 Nytt läraravtal, reglerad arbetstid och nya löner.
• 1996 Målrelaterade betyg i grundskolan från åk 8. Första avgångsklass 1998
• 1997 Friskolor jämställs med kommunala. De får ej ta avgift, måste delta i kvalitetsarbetet.
• 1997 Krav på kommunal kvalitetsredovisning
• 1998 Frivillig förskoleklass från 6 år

Resultatet av analysen är mycket intressant. IFAU utesluter att de stora kunskapsförsämringarna i internationella kunskapsmätningar beror på skolvalsreformen. De menar att genomförandet av 1990-talets skolreformer inte verkar ha satt igång kunskapsfallet i svensk skola, däremot kan reformerna ha påverkat en redan pågående trend. Det försämrade resultatet sker redan innan barnen når högstadiet och förstärks i tonåren. Deras slutsatser är bl a att resultatförsämringarna omfattar alla elever och alla nivåer och att det inte finns något som tyder på att familjebakgrund har blivit viktigare idag än för 25 år sedan. Detta är ju inte vad som hävdas i debatten. Skillnaderna i skolresultat mellan infödda och utlandsfödda elever tycks inte ha förändrats av skolvalet.

Däremot kan de visa att skillnaderna ökat mellan skolor. Den sk ”sorteringen” av elever. Välinformerade elever väljer helt enkelt skolor som har hög kvalitet. Det gäller såväl infödda som med utländsk bakgrund. Rapporten visar också att boendesegregationen har stor påverkan vid skolvalet.

Sammanfattningsvis så ger IFAU en helt annan bild än den gängse i debatten, att det fria skolvalet är orsaken till resultatförsämringarna. Nu kanske den svenska skoldebatten kan släppa den frågan och fokusera på hur vi tillsammans ska vända utvecklingen så att ALLA skolor lever upp till kvalitets- och resultatkraven. Då kan vi äntligen fokusera på rätt saker. 15 procent av grundskoleeleverna går i friskolor, 85 procent i kommunala skolor.

Här hittar du IFAU:s rapport Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola

Ett tips till Ilmar Reepalu och hans utredningssekretariat är att besöka någon av dessa friskolor som fått utmärkelsen idag. Alla är ju AB…..

Idag och imorgon äger konferensen Bättre skola rum i Stockholm. Syftet är fokus på kvalitet och att sprida goda exempel. SIQ jobbar med detta bl a på uppdrag av Skolverket. Du kan följa vad som händer på Twitter via #battreskola

Jag var där idag på förmiddagen och lyssnade på dels ett intressant tal av Lena Adamson, Skolforskningsinstitutets chef och sedan var det dags för utdelning av utmärkelsen Bättre skola. Juryns ordförande Matz Nilsson gjorde sitt bästa för att höja spänningen inför kungörandet av vilka som får utmärkelsen. Som företrädare för friskolorna så blev jag inte besviken när resultatet kom. 4 av 5 utmärkelser gick till friskolor.

Det delades ut två ”Erkännanden”. Ett till Torpskolan i Lerum och ett till Ljud- & Bildskolan AB Göteborg.

När det sedan kom till Kvalitetsutmärkelsen Bättre skola så fanns det hela tre skolor som fick var sin utmärkelse. Det var Framtidskompassen i Vellinge, Heldagsskolan Rullen Solna och Vittra Vallentuna. Grattis till dem! Det var intressant att höra dessa kvinnor, för det var bara kvinnor, berätta om hur de har åstadkommit de förändringar som ledde fram till utmärkelsen.

Lotta och Jessica berättade om hur Framtidskompassen gått från att vara en skola som hade låg trivsel, lågt söktryck och ganska dåligt rykte till att nu vara en riktigt attraktiv skola för såväl lärare som elever och föräldrar. Ann-Christine tydliggjorde hur viktigt det är att se på särskolor som på alla andra skolor när det gäller kvalitetsarbete, att involvera och att sätta tydliga mål. Elin, rektor på Vittra, som med sin ungdom, energi och målmedvetenhet fått med sig alla på skolan för att jobba målmedvetet mot bättre kvalitet och resultat.

Många borde ta del av deras historier. Och flera av dem påpekade hur viktigt det är att titta på hur andra verksamheter, inte bara skolor, jobbar med fokus på kvalitetsutveckling.

Ett tips till Ilmar Reepalu och hans utredningssekretariat är att besöka någon av dessa friskolor som fått utmärkelsen idag. Alla är ju AB…..

 

 

Regeringen vill ändra reglerna för ersättning för särskilt stöd till barn och elever. Syftet med regeländringarna är att säkerställa att enskilda huvudmän för förskolor och skolor får de resurser som behövs för att tillgodose barns och elevers behov av extraordinära stödåtgärder, sk  tilläggsbelopp. Förslagen till ändringar finns i den lagrådsremiss som publicerades idag (26/1).

Ändringarna förtydligar att tilläggsbeloppet ska vara individuellt bestämt utifrån barnets eller elevens behov. Regeringen pekar också på att på vissa förordningar behöver ändras så att det framgår att ett tilläggsbelopp inte bara kan lämnas för stödåtgärder i form av t ex assistenthjälp eller anpassning av lokaler, utan att tilläggsbelopp också kan lämnas för stödåtgärder i undervisningen. Däremot gäller fortfarande att resurser för anpassningar och särskilt stöd vanligtvis ska ingå i grundbeloppet. Det är endast för omfattande stödbehov som tilläggsbelopp kan beviljas.

Friskolornas riksförbund har påverkat

Friskolornas riksförbund uppmärksammade redan den förra regeringen på problemet med tilläggsbeloppen och strax innan valet presenterade dåvarande regeringen en promemoria med förslag kring tilläggsbelopp. Det förslag som idag har presenterats, innehåller flera referenser till Friskolornas riksförbunds beskrivning av problematiken, bl a rapporten Långt kvar till lika villkor.

Domstolen gjorde det omöjligt

Sedan en dom i Högsta förvaltningsdomstolen 2012 slog fast att tilläggsbelopp inte kan ges för stöd i undervisningssituationen har det varit närmast omöjligt för fristående skolor att få tilläggsbelopp. Domen gjorde att många friskolor sett det som meningslöst att ens ansöka om tilläggsbelopp.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2016.

Läs mer och ladda ner lagrådsremissen på regeringen.se (nytt fönster)

Gustav Fridolin uttryckte att ”skolvalet är en av de viktigaste delarna i skollagen för att vi ska klara av mottagandet av nyanlända”. Ett uttalande som vi kan instämma i.

Idag presenterade regeringen Ebba Östlins snabbutredning om utbildning för nyanlända. Friskolornas riksförbund har som bekant vid flera tillfällen (Aftonbladet 7/10, SR Ekot 5/11) lyft frågan om att många friskolor är så populära att de har kö, det gör att de, pga lagstiftningen, inte möjlighet att ta emot asylsökande elever. Därför välkomnar jag förslaget om införandet av en frivillig kvot om 5 % för friskolor. Det bygger på den idé vi presenterat för regeringen. Förslaget innebär att lagen ändras så att fristående grundskolor får möjlighet att ta emot ett antal nyanlända elever. Dessa får då gå före i kön. På en skola om 350 elever innebär det maximalt 17 nya elever.

Redan idag är det många medlemmar som öppnar sina skolor för asylsökande elever, de som har plats kan hjälpa till. Våra medlemmar har tydligt påtalat vikten av att fristående skolor ska kunna bidra med kunskap och kompetens även i de skolorna där det finns kö. 2014 var det 63 % av friskolorna emot asylsökande. Det är en hög siffra med tanke på att friskolor är populära och många har kö. Jag är övertygad om att den siffran kommer att öka med de nya förslagen som förhoppningsvis träder i kraft redan till höstterminen.

Förslaget innehåller även en annan del som handlar om hur kommuner ska få ökade möjligheter att placera nyanlända elever i olika kommunala skolor. Utredaren föreslår att kommuner ska få göra undantag från det fria skolvalet och närhetsprincipen om det finns särskilda skäl med hänsyn till flyktingmottagandet. Jag kan lova att vi kommer att hålla koll på hur detta används i praktiken, om förslaget blir verklighet, så att det inte  riskerar att leda till att det fria skolvalet undergrävs. Därför var det positivt att utredaren och utbildningsministern så tydligt, på dagens pressträff, tog ställning för det fria skolvalet. Gustav Fridolin uttryckte att ”skolvalet är en av de viktigaste delarna i skollagen för att vi ska klara av mottagandet av nyanlända”. Ett uttalande som vi kan instämma i.

/

 

Kan vi dessutom få en debatt där Skolverket, och andra viktiga aktörer på området, baserar sina uttalanden på fakta och inte på ”risk” för att en viss oönskad effekt inträffar på sikt så vinner alla på det!

I morse vaknade jag till nyheten att Svenskt Näringsliv presenterat ett rapport som visar att likvärdigheten i den  svenska skolan har inte försämrats de senaste åren. Detta står i bjärt kontrast till det som Skolverket har framfört i debatten under senare år. Skolverket larmade 2012 i debattartiklar och på presskonferenser om en försämring av likvärdigheten i den svenska skolan. Reportern konstaterar att 2013 kopplade Skolverket de ökade skillnaderna mellan skolor till minskad likvärdighet och ifrågasatte det fria skolvalet mot bakgrund av detta. Året därpå ändrade de sig eftersom det visade sig att det saknades grund för detta påstående.

Trots att frågan om likvärdigheten har varit högt på agendan i den offentliga debatten så tror jag att det är få som har uppfattat att Skolverket har ändrat sin inställning från 2013 på det sätt som framkom idag:

– Vi har gjort förtydliganden på vår hemsida vad vi har kommit fram till och det är att de här kraftigt ökade skolskillnaderna och den ökande skolsegregationen riskerar att leda till att familjebakgrunden får en större betydelse, säger Jonas Sandqvist, utbildningsråd på Skolverket.

Det är alltså inte så att ni säger att likvärdigheten har minskat, utan att det är risk att likvärdigheten minskar?

– Ja, precis, det är risk för det, säger Jonas Sandqvist.

Nu hoppas vi på en mer sansad diskussion om den svenska skolan som fokuseras på hur vi gemensamt höjer kvaliteten och resultaten. Kan vi dessutom få en debatt där Skolverket,  och andra viktiga aktörer på området, baserar sina uttalanden på fakta och inte på ”risk” för att en viss oönskad effekt inträffar på sikt så vinner alla på det! Dessutom kanske en lärdom kan vara att man inte ska använda ord som ”likvärdighet” när det tolkas på så många olika sätt som Svenskt Näringsliv visar i sin läsvärda rapport.

Nog finns det fog för Jan Björklunds krav på att Skolkommissionen bör få nya direktiv då de nuvarande uppenbarligen utgår från ogrundad fakta.

/

 

 

Jag kan erbjuda skolborgarrådet ett möte där han kan få träffa företrädare för friskolehuvudmän för att diskutera hur vi gemensamt skulle kunna tillgodose ett ökat kapacitetsbehov i regionen.

Fördelningen av elever till gymnasieskolor är fel enligt skolborgarrådet Olle Burell (s). Elever från andra kommuner än Stockholm har uppenbarligen högre betyg än stockholmselever och får därför plats före stockholmselever i populära gymnasieskolor i Stockholm. Stockholms län har en gemensam gymnasieregion sedan några år tillbaka. Det innebär att ungdomar från hela länet kan söka till en gymnasieskola oavsett vilken länskommun den är belägen i. Skolborgarrådet menar att effekterna av den gemensamma gymnasieregionen riskerar att leda till att Stockholms ungdomar inte får plats på stadens gymnasieskolor och därmed tvingas till andra kommuners skolor. Han framhåller att det blir dyrt för kommunen och menar att det inte är rimligt att Stockholm stad ska stå för en stor del av utbyggnaden av gymnasiekapaciteten i länet.

Jag kan berätta att det med all säkerhet finns friskoleaktörer som är beredda att avlasta Stockholm stad denna börda. Jag kan erbjuda skolborgarrådet ett möte där han kan få träffa företrädare för friskolehuvudmän för att diskutera hur vi gemensamt skulle kunna tillgodose ett ökat kapacitetsbehov i regionen. För att bygga murar i stockholmsregionen är ingen bra ide. Skolvalet är viktigt att slå vakt om och därför är det välkommet att alliansens företrädare reagerar kraftigt mot skolborgarrådets hot. Men det bästa vore som sagt var att han tackar ja till mitt erbjudande om ett möte för att diskutera läget med företrädare för friskolehuvudmän. Här är min mailadress: ulla.hamilton@friskola.se

/