IFAU kom nyligen men en intressant rapport ”Effekterna av kompensatorisk resursfördelning i grundskolan” i vilken de analyserade erfarenheterna av införandet av det sk Kunskapsbidraget.
2018 införde den dåvarande s- ledda regeringen det sk Likvärdighetsbidraget. Ett statsbidrag vars syfte var att minska resultatskillnaderna mellan skolor med elever med svagare socioekonomisk bakgrund och andra skolor. När bidraget infördes uppgick det till 1 miljard och det har sedan vuxit till 8,2 miljarder kronor. Statsbidraget fördelas till skolhuvudmännen utifrån en socioekonomisk fördelningsnyckel.
Hur har det då gått? Har det bidragit till att minska resultatskillnaderna?
IFAU konstaterar att bidraget har ökat lärartätheten bland skolhuvudmän med svag socioekonomisk elevsammansättning. MEN den konstaterar samtidigt att deras resultat inte ger något klart stöd för att bidraget har medfört att huvudmän med socioekonomiska utmaningar i genomsnitt har knappat in på övriga skolhuvudmän när det gäller resultaten på de nationella proven i svenska och engelska (nat prov i åk 3,6 och 9 ingår i analysen).
Redan före reformen hade huvudmän med utmanande elevsammansättning högre lärartäthet men mönstret förstärktes ytterligare i och med statsbidraget. Det förefaller som om statsbidraget i större utsträckning används för att minska klasstorleken i åk9 än i åk 3 och 6. Det
Forskarna har också analyserat lärarkvaliteten och konstaterar att lärarkvaliteten hos huvudmän med svagare elevsammansättning hade en sjunkande trend jämfört med de med starkare elevsammansättning under åren före införandet av statsbidraget. De menar dock att Kunskapsbidraget har bidragit till att förhindra en ytterligare försvagning av lärarkvaliteten. Men lärarkvaliteten har de facto försämrats mellan 2016/17 och 2022/23 jämfört med huvudmän med starkare elevsammansättning.
Deras slutsats är att det finns inga indikationer på att Kunskapsbidraget, i genomsnitt, lyckats minska skillnaderna i provresultat mellan huvudmän med stark respektive svag elevsammansättning.
I åk 9 finns det ”även om effekterna inte är statistiskt säkerställda” enligt IFAU, ett resultatmönster som pekar mot att reformen kan ha bidragit till en förbättring av provresultaten hos huvudmän med svag elevsammansättning relativt andra huvudmän, under de senaste åren. Kan det bero på att minskningen av klasstorleken framförallt gjorts i åk 9 undrar IFAU.
Vad är då IFAU:s slutsatser av analysen?
Även om Kunskapsbidraget kan ha haft en viss effekt för elevresultatet i åk 9 är deras övergripande slutsats att det är ”svårt och kostsamt, men inte omöjligt att minska skillnaderna i studieresultat mellan huvudmän med stark och svag elevsammansättning genom (ytterligare) kompensatorisk resursfördelning”. De konstaterar att resultatet av deras analys visar att effekterna av ett positivt provresultat i genomsnitt är nära noll.
De avslutar med att konstatera att ”Om en resursfördelning blir mer och mer kompensatorisk är det därför rimligt att anta att resultatskillnader mellan skolor/huvudmän med stark och svag elevsammansättning i något skede kommer att minska. Men våra resultat pekar alltså på att en sådan utjämning kan vara mycket kostsam.”
I den budget som nyligen presenterades uppgår bidraget till 9 364 600 000 kr.
Frågan är om detta är ett träffsäkert sätt att minska skillnaderna på skolresultaten?
/