År: 2006

I veckan skrev Mårten Lilja en replik maa av min artikel om Stockholm Vatten. Eftersom SvD inte har plats för min kommentar till den och några tidigare repliker på min artikel  bifogas den här. God Jul!

I SvD den 11 dec skrev jag om den nya lagen om vattentjänster som gäller från årsskiftet.  Jag konstaterade att hushållen och andra vattenkunder måste känna trygghet i att den vattentaxa som de betalar finansierar vattenproduktionen och inte används till andra verksamheter som inte kan hänföras till den. Jag påpekade att lagstiftningen kräver transparens till kundernas fromma när det gäller såväl intäkter, kostnader och resultat och att den borgerliga majoritetens ambition är att göra en tuff tolkning av denna lagstiftning. Detta är ingen felaktig tolkning av lagstiftningen. Det är ett förtydligande av politiken med anledning av lagstiftningen, grundat bl a på erfarenhet från tidigare domslut där bolaget använt taxeintäkter på ett lagstridigt sätt och på det faktum att Stockholm Vattens revisorer har en restriktiv tolkning av lagen. Vi vill fokusera på kärnverksamheten. 

Jag skäms inte för att vi driver linjen att Stockholm Vatten ska fokusera på uppdraget att säkerställa leveransen av hälsosamt vatten till bolagets kunder. Självklart ska verksamheten bedrivas med högt ställda miljö- och säkerhetskrav. Avlopps-hanteringen ska vara i toppklass och vi måste jobba vidare med dagvattenproblematiken. Bolaget ska även fortsätta med sjörestaureringar enligt stadens vattenprogram.

 
I flera repliker har det hävdats att renoveringar och reparationer ska skjutas på framtiden – detta är fel. Vi lägger om systemet för underhåll och reparationer, investeringsarbetet byggs på underhålls- och investeringsprogram baserat på behov snarare än på långt i förväg uppställda planer. Mp och v vill höja taxan med 5 procent nästa år. Vi avvisar det. Hur s, v och mp ska finansiera de övriga verksamheter som de påstår sig värna råder det stor oklarhet kring. Vi ser med spänning fram mot deras budgetförslag i Stockholm Vattens styrelse i januari 2007 och dess förenlighet med den nya lagstiftningen.

/

Idag har jag tagit emot 19.000 namnunderskrifter som stadens brandmän har samlat in bland allmänheten. De hävdar i uppropet att antalet brandmän ska minska med 25%. Detta är inte korrekt. Budgetförslaget innebär att dagens dygnetrunt bemanning förändras från 74 till 54 nästa år. Orsaken är att den fasta bemanningen sänks från 9 till 7 man per station. Utöver de 54 kommer det att finnas 27 man i dagtidsstyrkor. Hur man än räknar går det inte att få det till en minskning med en fjärdedel. 

Ett upprörande inslag i anslutning till brandmännens protester inträffade på torsdagskvällen. En docka hängdes upp i en snara runt halsen på stadshuset. Dockan var klädd i brandförsvarets larmklädsel. Den personen som upptäckte tilltaget på kvällen chockades. Händelsen är polisanmäld. Det skrämmande med detta bisarra tilltag är att det måste vara någon/några som har tillgång till brandförsvarets utrustning som genomfört det hela. Ett sådant agerande måste fördömas och dessutom underminerar det förtroendet för en viktig yrkeskår. DN skriver om händelsen http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1298&a=599724  

Ett annat övertramp har skett i och med att brandmän iförda brandmannauniform har samlat in namn. Jag har full förståelse för att man vill protestera mot den politik som förs – det står var och en fritt. Men den som är verksam i en yrkeskår som utövar myndighetsutövning har också ett ansvar för att upprätthålla allmänhetens anseende gentemot kåren. Alla brandmän vet att det inte är tillåtet att bedriva opinionsbildning på det sätt som nu skett, arbetsklädd. Det är ok att samla in namn på fritiden. Men att göra det i uniform är helt fel. Vem tackar nej till att skriva under en namnlista från en brandman i uniform som påstår att var fjärde brandman kommer att försvinna?

/

Intresset är stort bland journalister för att tala med mig om budgeten på miljöförvaltningen, Stockholm Vatten och Brandförsvaret. Det är intressant att infallsvinkeln, med ett undantag, inte är att det är bra att det värnas om att skattebetalarnas pengar används effektivt. Utgångspunkten är tvärtom att mindre pengar leder till sämre verksamheter eller beror på att vi vill försämra verksamheterna. Att höga anslag inte är detsamma som en bra verksamhet för stockholmarna verkar inte finnas i föreställningsvärlden. 

Jag har som politiker ett stort ansvar för att se till att skattebetalarnas pengar används på ett effektivt sätt. Stockholms låginkomsttagare betalar nästan 18 kronor på vare intjänad hundralapp till staden. Jag kan inte stillatigande acceptera att en verksamhets kostnader har ökat med över 40 procent under de senaste åren utan att lagstiftaren beslutat om ytterligare uppdrag. Men det accepterades under den tidigare s, v och mp majoriteten. Alla stadens verksamheter måste granskas utifrån om detta är viktigt för staden att utföra, om det inte finns någon annan som kan göra det billigare och bättre och om det något som man ska använda skattemedel till. En sådan granskning läser man sälan om i tidningarna. När såg ni senast ett mediadrev om att en kommun eller landsting satsar pengar på verksamheter som kan skötas av företag? Det är ytterst sällan det sker. Men den är mycket välkommen om/när den kan tänkas komma.

 

I måndagens DN skrev Andreas Carlgren och Fredrik Reinfeldt om att utsläppen från växthusgaser bör minska med 30 procent inom EU mellan 1990-2020. För Stockholms del har utsläppen minskat med drygt 20 procent sedan 1990 till nu. Detta mycket tack vare utbyggnaden av fjärrvärmenätet. För en dryg månad sedan lämnade staden in en ansökan till Naturvårdsverket och stöd för fortsatta klimatinvesteringar. Totalt handlar det om ca 760 miljoner kronor. En stor del av summan berör fortsatt investering i fjärrvärmeutbyggnad. Ett nog så tydligt exempel på att ekonomisk tillväxt är en förutsättning för att vi ska kunna jobba för en god miljö. Det krävs en god ekonomi för att ha råd med denna typ av investeringar.

Lördagens huvudledare i DN handlade om a-kasseförslaget och fackens agerande gentemot regeringens förslag. Den som påstår att frågan inte var uppe i valrörelsen har inte stått i en valstuga. Jag fick själv svara på ett otal frågor om just a-kasseförslaget. Och många var de som instämde i att ett förändring, syftande till ökade incitament i systemet för att förmedla jobb, var något positivt. Att sedan LO har ett helt annat egenintresse i frågan är en anna sak. Läs ledaren http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=573&a=597976&previousRenderType=2

Saker hänger ihop. Det visar det faktum att KTH beslutat att bygga ut sin utbildning i Haninge. Ett byggtekniskt centrum ska skapa en länk mellan byggindustrin och högskoleutbildningen. Beskedet kom dagen efter det att Stockholmshamnars styrelse fattat beslut om att gå vidare med hamnbyggnationen i Norvik, Nynäshamn. Det är nog inte en tillfällighet.

   

Idag har det varit en bra dag för näringslivsutvecklingen i Stockholm. Hamnstyrelsen beslutade om Norvik-projektet, en utveckling av en ny hamn i Nynäshamn. Ett projekt i samverkan med privata intressenter.

http://www.stockholmshamn.se/stockholm-nynashamn

De kolloentreprenörer som idag driver sommarkolloverksamhet kommer att få möjlighet att köpa den kollogård som de idag hyr. Detta tack vare att fastighets- och saluhallsnämnden idag beslutade om att inleda försäljningarna. Slakthusområdet ska utvecklas till en Matstad – ett annat inriktningsbeslut på nämnden. På hamnstyrelsen fick vi en beskrivning av ett projekt som innebär att Tallink-fartyg elansluts när de ligger vid kaj. Projektet har lett till avsevärt minde utsläpp och inte minst till att bullret har försvunnit. Till fromma för såväl de som arbetar ombord som i land.Men det är inte så enkelt att överföra till alla fartyg som det låter. Det finns nämligen ingen standardisering när det gäller elsystem för fartyg.

En spännande debattartikel i DI idag om vikten av att knyta ihop hamnar och järnväger till näringslivets fromma.

Imorgon torsdag ska Hamnstyrelsen fatta beslut om att påbörja utbyggnaden av Norvikshamnen i Nynäshamn. Containerterminalen ska flyttas från Frihamnen till Norvik och ambitionen är att den ska drivas av privata aktörer. Intresset är stort.

Beslutet är ett viktigt steg på vägen för att flytta en del av hamnverksamheten från Frihamnen till Nynäshamn. Men utvecklingen av Nynäshamn kommer inte att innebära att vi forlorar fartygstrafiken i Frihamnen. 

Senare på torsdagen är det Fastighets- och saluhallsnämnd. Då ska ett annat viktigt beslut tas. Det handlar om att påbörja arbetet med att utveckla Slakthusområdet till ett Matcentrum. Det ska syfta till att området öppnas upp för allmänheten, samtidigt som den näringslivsverksamhet som finns där ska var kvar. Ett viktigt beslut för hundratals företagare i Slakthusområdet.

Nu angriper katten Winston blommorna i fönstret så nu är det dags att sluta och lägga uppmärksamheten på honom istället.

/

 

Idag har Stockholm olika definitioner på miljöbilar. Om du ska ha gratis boendeparkering får du inte ha en bensinsnål bil för den räknas inte som miljöbil. Om den däremot går på etanol eller biogas är det en miljöbil. Men när staden ska upphandla transporter definieras miljöbilar enligt Vägverkets definition och då är plötsligt bensinsnåla bilar miljöbilar. Snurrigt? javisst. Det är inte en rimlig ordning. Därför har jag och Mikael Söderlund idag begärt att miljöförvaltningen och trafik- och renhållningsförvaltningen ska ta fram ett beslutsunderlag för en enhetlig miljöbilsdefinition i Stockholm. Det bör utgå ifrån bränsleförbrukningen, utsläppsmängder och energianvändning snarare än som idag vilken teknik som används. Teknikutvecklingen går snabbt framåt och skapar allt mer bränslesnåla bilar. Det klart att även dessa ska definieras som miljöbilar. Nu jobbar förvaltningarna vidare med sitt uppdrag och efter sommaren kommer förhoppningsvis ett förslag. 

Det bästa vore ju för övrigt om det fanns en enhetlig definition av miljöbil för hela landet……/  

Idag kan vi läsa i SvD att Carin Jämtin anser att miljöpolitiken i Stockholm förs tillbaka till 1940- eller 1950 tals nivå. Men hallå! Lite sans och balans om jag får be. Men taktiken känns igen – saknas argumenten gåller det att ta i så man nästan spricker. Miljöförvaltningens budget för 2007,  som beslutades i förra veckan, innebär en neddragning med 20 procent jämfört med årets. Socialdemokraternas budgetförslag innebär också en neddragning av miljöbudgeten, med 14 Mkr. Men sin egen neddragning talar de tyst om. Driftkostnaderna för Miljöförvalningen har ökat med över 40% de senaste åren. Att som Jämtin påstå att en förändring av budgetförutsättningarna, som de facto är ungefär förvaltningens budgetomslutning för 3 år sedan, leder till att miljöfrågorna kastas 40 år tillbaka i tiden är med förlov sagt nonsens. Den nya majoriteten vill driva en miljöpolitik som innebär att vi gör det som är viktigast för stockholmarnas hälsa och miljö. Carin Jämtin har varit biståndsminister. Som minister kan man jobba med globala miljöfrågor. Men som oppositionsledare i Stockholm är det nog lämpligt att fokusera på vad som är viktiga miljöfrågor för Stockholm och dess invånares miljö och hälsa. Som stockholmspolitiker har vi vare sig mandat eller rätt att kräva att invånarna i Stockholm via kommunalskatten ska vara med och betala för en internationell miljöpolitik. Det finns andra i Sverige som har ansvaret för att finansiera och genomföra det internationella miljöarbetet.