Mitt tal maa Medborgarskapsceremonin och Nelson Mandelapriset

Varmt välkomna hit – Stockholmare från hela världen

Ni är många som tagit ett viktigt steg – att bli svensk medborgare. Ni bidrar till att Stockholm är en mångkulturell huvudstad. Jag hoppas att vår stad tar tillvara på den unika kompetens och erfarenhet som ni alla har och att livet här för med sig upplevelser som innebär glädje och gemenskap. För en stad där alla kan känna sig hemma oavsett ursprung ger staden styrka.
Vad är detta för plats på jorden, staden mellan Östersjön och Mälaren? Mer än förstås Stockholm – the Capital of Scandinavia. Stockholms historia visar invandrarnas betydelse för stadens utveckling. Kompetens och erfarenhet, som på olika sätt bidrar till Stockholms attraktions – och internationella konkurrenskraft.

Hit kommer handlingskraftiga människor som är duktiga på att starta företag. Andelen företagare bland utrikes födda är högre än bland inrikes födda. Företag startas, jobb skapas. Band stärks mellan Sverige och andra länder när de som kommit hit utvecklar sina företag genom att göra affärer med sina forna hemländer. En äkta vinna-vinna situation.

Idag är Stockholm Skandinaviens ekonomiska centrum, med flest multinationella företag, akademier, en mångfald av företag och branscher. I Kista finns ett av världens ledande ICT-kluster. Mojang, Dice, några av de spelföretag som erövrar världen. Här finns ett av Europas största bioteknikkluster. Och det gröna och blå Stockholm. Nästan en fjärdedel av stadens invånare är födda i andra länder. 203 nationaliteter finns representerade. Självklart berikar detta vår fantastiska stad.

Jag besökte nyligen SFI-undervisningen i Bussenhusskolan i Tensta och träffade en grupp nyanlända kvinnor – och en volontär- en medpratare – från föreningen Internationella Bekantskaper, som startades av Pelle Friman. Och som han fick Nelson Mandela priset för 2011.

Medpratar-initiativet är ett exempel på hur alla kan bidra till att nyanlända snabbt kommer in i det svenska samhället. Genom vardagssamtal mellan de som vet hur saker fungerar och de som är på väg in i det svenska samhället byggs kontakter. Skillnader avdramatiseras, kunskapen om olika delar av världen ökar hos alla. Man vågar ställa de ”konstiga” frågor som kanske inte ställs i ett klassrum. För alla vet att det är svårt att förstå ett nytt samhälles oskrivna regler och kultur.

Kära stockholmare:
Nyligen drabbades Stockholm av upplopp och skadegörelse. Vandaler skapade otrygghet för boende. Våld kan aldrig accepteras eller ursäktas, oavsett motiv. Staden måste ständigt arbeta för att bryta utanförskap och öka arbetsgemenskapen. I Husby krokade invånarna arm med polisen, många ideella krafter bidrog till att lugnet återställdes. Det offentliga och civila samhället måste arbeta ihop för gemensamt mål.

Vår Nelson Mandelapristagare kan berätta om liknande problematik i tex Farsta i slutet på 1960-talet. Då arbetade hon där som lärare. Då som nu efterfrågades ett samhälle där alla känner sig delaktiga och ett starkt avståndstagande från våld som lösning.

Kära världsmedborgare och stockholmare;

Stockholms stads integrationspris: Nelson Mandelapriset syftar till att uppmärksamma en person, ett projekt eller en förening som gjort något bra för ett mer integrerat Stockholm.
Årets pristagare kan vittna om att det inte bara är samhällets oskrivna regler som kan vara svåra att förstå. En lika stor utmaning kan samhällets skrivna regler vara. Blanketter ska fyllas i, kontakten med myndigheter kan vara byråkratisk och besvärlig. Att sätta sig in i allt detta när man precis bekantar sig med ett nytt språk är inte en lätt uppgift.

Då är det viktigt att det civila samhället kan möta upp. Få exemplifierar detta bättre än årets Nelson Mandelapristagare: Meri Helena Forsberg. Hennes målmedvetna, ambitiösa gärning började redan 1968 då första lokalföreningen för Riksförbundet internationella föreningar för invandrarkvinnor, IFFI, startade.

I dag är hon ordförande för RIFFI, nu en paraplyorganisation till ett 30-tal lokalföreningar i Sverige. Under Meri Helenas ledning har IFFI Stockholm utvecklat sina insatser för jämställdhet och ökat integration av sina medlemmar i det svenska samhället. Bland de förändringar som skett tack vare RIFFIS mångåriga arbete märks förbudet mot kvinnlig omskärelse/könsstympning (1982), och lagen mot barnäktenskap och tvångsäktenskap (2004).

Sedan 1998 har RIFFI konsultativ status i FN.
Meri Helena Forsberg har hjälpt tusentals kvinnor med myndighetskontakter, stöd och social rådgivning. Hon var pådrivande för Hemspråksreformen (1976). På 70-talet tog hon initiativ till finska och andra hemspråksklasser i Stockholm stad.
På frågan om varför Meri Helena Forsberg outtröttligt har arbetat med de här frågorna i så många år svarar hon: ”Jag har alltid haft en längtan att göra något gott. Jag har fått så mycket för egen del, att jag gärna vill göra det jag kan för att underlätta för någon annan.”
För detta vill vi från Stockholms stad tilldela Meri Helena Forsberg Nelson Mandelapriset 2013. Får jag be Meri Helena Forsberg komma upp på scen.