År: 2015

Det är uppenbart att det saknas riksdagsmajoritet för att begränsa möjligheterna för välfärdsföretag inom skola, vård och omsorg. Så befria Reepalu från detta uppdrag.

Igår meddelade regeringen att de stoppar utredningen om nedläggningen av Bromma flygplats. Argumentet för varför detta beslut tas är att det inte finns någon majoritet i riksdagen för förslaget. Ett klokt argument i sig, varför slösa skattepengar på att utreda något som det inte finns politiskt stöd för i riksdagen.

Jag har tips på ytterligare utredningsuppdrag som kan avslutas med samma argument, brist på majoritet i riksdagen. Det är uppenbart att det saknas majoritet för det utredningsuppdrag som Ilmar Reepalu har som innebär att han ska ta fram förslag på att begränsa möjligheterna för att utveckla välfärdsföretag inom skola, vård och omsorg. Jag ser fram emot att allianspartierna, som ju har tydliggjort att utredningens uppdrag saknar stöd i riksdagen, nu driver frågan att utredningen ska befrias från sitt uppdrag med samma motiv som Brommautredaren befriades från sitt.

Med detta vill jag önska alla en God Jul & Gott Nytt År!

 

Läser i mediasammanställningen att Vimmerby kommun, över 20 år efter införandet av lagen om fritt skolval, nu ska informera om skolvalet. God morgon Vimmerby!

Läser i mediasammanställningen att Vimmerby kommun, över 20 år efter införandet av lagen om fritt skolval, nu ska informera om skolvalet. God morgon Vimmerby!

 I Vimmerby är det inte ens en av hundra elever som utnyttjar det fria skolvalet. Bara 15 av kommunens 1 111 elever har valt en annan skola än den de geografiskt tillhör – 4 av dem bor i en annan kommun. Det skriver Dagens Vimmerby.

Även om det inte finns några friskolor i kommunen, och det gör det inte, så gäller det fria skolvalet även kommunala skolor. Men nu har kommunen vaknat. När Vimmerby kommun nu stänger två av sina nio grundskolor inser den att det kan finnas ett intresse bland föräldrar att välja skola. Förvaltningschefen säger att ”vi måste informera kommunens medborgare om hur regelverket ser ut gällande rätten att välja skola. Vi har påbörjat en informationsbroschyr.”

 Äntligen är ett väldigt passande uttryck i detta fall. Men bättre sent än aldrig. Samtidigt inställer sig frågan – hur många kommuner har gjort som Vimmerby, dvs inte informerat om att familjer och elever har rätt att välja skola. Det är ju något som granskande myndigheter borde ha koll på.

Men bravo Vimmerby, när ni nu till slut väljer att informera era medborgare om deras rätt att välja är jag förstås den första att heja på och jag håller tummarna för att det blir ett lyckat och långsiktigt informationsarbete. Ett komplement till informationsbroschyren skulle ju kunna vara att använda kommunens webbplats som kanal i kampanjen.

 Att alla vet om möjligheten att välja skola är en förutsättning för att valfriheten ska fungera på allra bästa sätt. Exemplet Vimmerby illustrerar att det alltjämt behövs bättre information  kring skolvalet. Vi har lyft fram detta i flera sammanhang, nu senast som en av de punkter Friskolornas riksförbund i vårt förslag om att utveckla det fria skolvalet. Vi skrev om det i GP nyligen.

Kännedom om valfriheten och att den börjar nyttjas i större utsträckning är en bra förutsättning för att det också ska etableras friskolor i Vimmerby. Det är faktiskt så att det sedan 1 juli i år finns det krav i skollagen och kommunallagen (29 kap. 19 § skollagen och 6 kap. 8 a § andra stycket kommunallagen) som säger att kommunerna ska informera vårdnadshavare om alla skolor i kommunen, oavsett om skolan drivs av kommunen själv eller som en friskola. Informationen ska vara saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig

Det är bra att Vimmerby vaknar efter drygt 20 år, men som sagt var, hur många fler ”Vimmerby” finns det i landet? Det är verkligen hög tid att se till att alla får information om skolvalet. Vem granskar att kommunerna lever upp till den lagstiftning som finns på detta område?

 

 

 

Så gymnasieminister Aida Hadzialic, ge ett snabbt besked. Håll med om att det är orimligt att inte friskolor som anordnar lärlingsutbildning får ansöka om att få ta del av statsbidraget. Ändra regelverket, och det är bråttom

En av morgonens stora nyheter var att lärlingsutbildningar blir allt mer populära. Det är toppen. Många får jobb direkt efter utbildningen vilket nu börjar att sprida sig bland ungdomar. En sak som däremot inte är toppen är att systemet diskriminerar fristående skolor som erbjuder lärlingsutbildningar. Det finns ett statsbidrag, som hanteras av Skolverket, vars syfte är att ”underlätta anordnandet av gymnasial lärlingsutbildning inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Bidraget ska användas för att starta lärlingsutbildning eller utöka befintlig lärlingsutbildning så att fler elever kan gå.”  Det låter ju jättebra kan man tycka. Problemet är att bara kommuner som kan söka detta statsbidrag (2015). Friskolor göre sig icke besvär! De bjuds in till Skolverkets konferenser men de får inte ta del av statsbidraget, det är förbehållet kommunerna.

Lika villkor säger lagen. Men statsbidragen favoriserar kommunerna. För tanken kan väl inte vara att en fristående huvudman ska gå till kommunen och be om att få vara med i kommunens ansökan om statsbidrag?

Nej här krävs en ändring! Fristående skolor kan och vill bidra med att erbjuda lärlingsutbildningar så att målet 25.000 lärlingsutbildningar kan nås. Under 2015 har landets kommuner fått drygt 20 Mkr för att främja lärlingsutbildningar. Och fristående skolor får inte ens ansöka om att få ta del om dessa pengar.

Så gymnasieminister Aida Hadzialic, ge ett snabbt besked. Håll med om att det är orimligt att inte friskolor som anordnar lärlingsutbildning får ansöka om att få ta del av statsbidraget. Ändra regelverket, och det är bråttom. Ansökningstiden går ut den 16 januari.

 

Ansvariga politiker har inte tagit reda på orsakerna och inte heller analyserat om skolorna har tillräckliga förutsättningar att kunna ge eleverna en god och likvärdig utbildning.

Igår skrev jag om hur Expressens ledare lyfte fram Skolinspektionens granskning av några friskolor. Idag kom Skolinspektionen med ett beslut som rör Nynäshamns kommun. Skolinspektionen pekar på allvarliga brister i kommunens skolor, det gäller såväl grund-, gymnasieskola som grundsärskola och gymnasiesärskola. Inspektionen kommer att utfärda ett vite om 600.000 kronor om inte kommunen åtgärdar bristerna.

Skolinspektionen skriver bl a följande i sitt pressmeddelande:

”Ansvariga politiker har inte tagit reda på orsakerna och inte heller analyserat om skolorna har tillräckliga förutsättningar att kunna ge eleverna en god och likvärdig utbildning.

Tillsynen visar att kommunens kvalitetsarbete är ofullständigt på både central nivå och skolnivå, och varken grundsärskolan eller gymnasiesärskolan omfattas. Dessutom fördelar kommunen resurserna till skolorna utan att ta tillräcklig hänsyn till elevernas olika förutsättningar och behov.”

Nu ser jag fram emot en ledare i Expressen som tar upp detta exempel.

/

”Men även om jag ser de hårda kraven på friskolorna som en konkurrensfördel så ser jag i grund och botten en orättvisa i systemet. Jag skulle önska att alla skolor, oavsett fristående eller kommunala, granskades lika hårt – för alla elevers bästa.”

Expressen hade en ledare i helgen med rubriken ”Buskapitalisterna måste ut ur skolan”.  Artikeln tar upp Skolinspektionens kritik mot två friskolor och det faktum att Skolinspektionen kräver åtgärder, annars vite. Skolinspektionen har ett viktigt uppdrag i att inspektera skolhuvudmännens verksamheter, kommunala såväl som fristående. Inspektionen granskar alla fristående skolor under en treårsperiod, däremot inte alla kommunala skolor. Skolinspektionen har också ständig bevakning när det gäller friskolornas ekonomi genom att de får signaler från UpplysningsCentralen när det är något som påverkar ekonomin. Detta vid sidan om den löpande kontroll som sker vid inspektionen.

Ca 82 procent av eleverna går i kommunala skolor och 18 procent i friskolor. Jag har träffat många friskolor som påpekar att de välkomnar Skolinspektionens granskningar. Peter Lundström, vd och ägare av Helixgymnasiet i Borlänge skrev en krönika i förra veckan där han bl a konstaterade följande:

”Vi är stolta över att Helixgymnasiet nyligen fick högsta betyg vid Skolinspektionens tillsyn tidigare i höstas. Det är endast en femtedel av landets gymnasieskolor som uppnår detta. Helixgymnasiet har uppnått detta vid samtliga tillsynstillfällen: 2009, 2011 och nu 2015. Jag tror att ännu färre skolor skulle få högsta betyg – om alla granskades. Det är nämligen bara en minoritet av Sveriges kommuner som granskas årligen av Skolinspektionen. Av dessa får cirka 20 procent av de kommunala skolorna tillsyn, medan samtliga friskolor belägna i kommunen granskas i regel.”

Han konstaterarar också ”Men även om jag ser de hårda kraven på friskolorna som en konkurrensfördel så ser jag i grund och botten en orättvisa i systemet. Jag skulle önska att alla skolor, oavsett fristående eller kommunala, granskades lika hårt – för alla elevers bästa.” 

Jag kan hålla med honom om detta. Vi vet att det finns stora problem i den svenska skolan, resultaten faller. Vi vet att detta inte beror på det fria skolvalet och friskolereformen, utan att resultatfallet började redan innan den infördes. Det har IFAU visat. Ska denna utveckling kunna vändas så måste kraven på resultat bli tuffa för alla skolor. Vi behöver också fundera på det som OECD rekommenderar i sin Sverigerapport, en förändring av Skolinspektionens uppdrag; ”Strengthen the School Inspectorate to shift from a Culture of administrative compliance to responsibility for improvement”.

Helixgymnasiet är ett exempel bland många fristående skolor som gör ett utmärkt jobb. Därför blir det trist när debattörer klumpar ihop alla friskolor på det sätt som görs i debatten och kastar ut alla friskolor med badvattnet.

Skolinspektionen har framfört anmärkningar mot många kommunala skolor i sin granskning. Det blir sällan stora rubriker av det. Det är ingen som påstår att alla kommunala skolor är värdelösa bara för att Rosengårdsskolan fick stänga. Det är inte ens någon som påstår att alla Malmö kommuns skolor är dåliga pga att en visar sig vara det. Den regeln gäller inte för friskolor. Gör någon fel drabbar det alla. Det vet friskolorna och det är därför som flera resonerar som Peter Lundström. Skolinspektionen kan ge honom ett bevis på att han bedriver en bra verksamhet, ett bevis utöver det faktum att det är många som väljer hans skola.

Skolinspektionens granskningar är viktiga. Därför tycker jag att det är en intressant idé som Expressen har att alla skolor bör informera om Skolinspektionens granskningar. Men det förutsätter att alla skolor också granskas.
/

Systemet ger fattig som rik möjlighet att välja skola och pengen följer med. Det är ett system som detta land, så stolt över folkhemstanken, borde vara stolt över. Vi går före.

Det hävdas ofta i den skolpolitiska debatten att ”Sverige sticker ut” med vår friskolereform. Jag tycker det är intressant att det är negativt att ”sticka ut” ( för det är det som menas underförstått) på skolområdet men om vi talar om miljöområdet, välfärdsområdet i stort -då är det positivt -fast då kallas det för att ” gå före”.

Det är sant att Sverige, med friskolereformen och den därtill kopplade skolpengen, sticker ut. Det friskolemotståndarna menar är att det är tillåtet för vinstdrivande företag att starta skola i Sverige och att få gå med vinst. Systemet ger fattig som rik möjlighet att välja skola och pengen följer med. Det är ett system som detta land, så stolt över folkhemstanken, borde vara stolt över. Vi går före.

I andra länder får privata skolor ta terminsavgifter, det får inte friskolor. I Sverige är det tvärtom kommunen, inte friskolan, som bestämmer skolpengens nivå.

Så ja – Sverige sticker ut -vi har ett system som gör det möjligt för alla barn, oavsett bakgrund -att välja skola. Ett system som alla borde vara stolta över, för det gör inte skillnad på fattig och rik. Ett problem är dock att inte alla känner till att man kan välja, därför förespråkar vi ett aktivt skolval, att alla ska välja skola.

/

 

För att ha koll på vilken kunskapsnivå som eleverna har när de börjar skolan på höstterminen får alla elever i åk 4 ett diagnostiskt test i svenska och matematik. Därmed får skolan information om vilka elever som behöver extra stöd för att nå kunskapsmålen.

Det hävdas ofta från politiskt håll att det är särskilt svårt att mäta kvalitet inom välfärdssektorn. Det är därför de gärna vill fokusera på andra saker som tex lärartäthet och hur pengarna används. Friskolor har dock själva hittat modeller för hur man jobbar med uppföljning och kvalitet. Något dom dessutom bl a Skolinspektionen har uppmärksammat i sina rapporter. Det är uppenbart att det finns en dålig kunskap kring detta område därför tänkte jag att friskolebloggen kan hjälpa till med att sprida information. Så här kommer nu en kort beskrivning av hur Internationella Engelska skolan jobbar med att kontrollera läsa, räkna, skriva kunskaperna bland sina elever.

Internationella Engelska Skolan (IES) har 29 skolor över landet. Av dessa har 26 undervisning för elever i år 4 – 9. För att ha koll på vilken kunskapsnivå som eleverna har när de börjar skolan på höstterminen får alla elever i åk 4  ett diagnostiskt test i svenska och matematik.  Därmed får skolan information om vilka elever som behöver extra stöd för att nå kunskapsmålen. Sedan jobbar skolan löpande med IES system med Academic notices som lämnas till elever och föräldrar så snart en elev inte lämnar in en uppgift, missar ett prov eller liknande tecken på att inte följa förväntad kunskapsutveckling. Eleven erbjuds extra anpassat stöd, läxläsningsstöd finns i alla ämnen i princip varje dag i samtliga skolor, det finns också möjligheter till extra tid med lärare för stöd med uppgifter som missats, prov som behöver göras om eller extra inhämtning av missade kunskaper. På det sättet genomförs all undervisning i IES skolor för samtliga årskurser.

Internationella Engelska Skolans  skolor med undervisning i år 1 – 3 jobbar också löpande med tester när det gäller läsutveckling och att förstå och använda tal. Som alltid med kvalitetsutveckling och uppföljning så är detta ett ständigt pågående arbete.

Våra medlemmar vet att det är viktigt att ha fokus på kvalitet och resultat. Etableringen av friskolor har bidragit till att utveckla resultatuppföljningen och kvalitetsutvecklingen i skolorna. Det är positivt. Jag tror att många skulle välkomna en debatt som handlar mer om just kvalitets och resultatfrågor, hur duktiga skolorna är på att öka individens kunskapsnivå. För det är detta som är viktigt för Sverige, debatten om huruvida friskolor får gå med vinst eller ej är ett sidospår som dessvärre lägger en blöt filt över en bransch som är så viktig för Sveriges framtid. Många föräldrar har insett att det är viktigt att välja en skola som passa det egna barnet, det är därför som tex Internationella Engelska Skolan har över  80.000 i kö till sina skolor.

/

 

Sverige står inför ett viktigt vägval. Antingen lyssnar vi på föräldrar och elever, behåller och utvecklar det populära skolvalet. Eller så skruvar vi tillbaka tiden och låter politiker placera elever på olika skolor.

Skolvalet har nu funnits i drygt 20 år och vi kan se att det har lett till mångfald och ökad integration. Valmöjligheterna ökar blandningen av elever i många skolor. Till exempel pendlar 35 procent av eleverna i Tensta och Rinkeby till skolor i andra områden. För föräldrar och elever är det självklart att välja förskola och gymnasieskola. Jag vill uppmana alla att titta på hur Nacka kommun jobbar för att skolvalet är känt för alla och omfattar alla. De arbetar utifrån en vision om öppenhet och mångfald – också i grundskolan. Nacka har infört aktiva och obligatoriska skolval. Ett framgångsrecept som verkar vara okänt för många kommunpolitiker i landet. Mest aktiva att välja är familjerna i Fisksätra – ett område där många utrikesfödda bor. Från Fisksätra pendlar varje morgon 8 av 10 av elever till skolor i andra områden.

Vi vill utveckla skolvalet. Mikaela Valtersson och jag skrev om det i GP nyligen. Vi är glada för den positiva respons som den artikeln fick från MUF och moderaterna. Här kommer våra förslag i korthet.

1. Inför aktiva skolval. Valfriheten ska omfatta alla elever i Sverige och ska inte gå att välja bort. En modell bör nationellt tas fram där samtliga kommuner har som utgångspunkt att tillämpa val också till grundskolan. Skolverket bör få ett uppdrag att se till att valfriheten kommer alla elever till del.

2. Bättre information. Informationen till föräldrar och elever måste bli bättre och alla skolor ska få lika möjligheter att presentera sig. Det bör finnas information där man lätt kan jämföra olika skolors kvalitet. I ett läge då många människor kommer till vårt land måste kommunerna bli bättre på att tillhandahålla information om skolvalet på olika språk.

3. Möjliggör skolskjuts. Lagstiftningen kring skolskjutsar är i dag restriktiv och omöjliggör i en del fall klassresor. En generösare tillämpning av skolskjutsreglerna är en nödvändighet. Det kan handla om att införa fria resor med kollektivtrafik eller att ordna ersättning till fristående skolor för att anordna skolskjuts.

4. Inför en nedre åldersgräns för att ställa sig i kö till en friskola. Vi föreslår att man utreder möjligheten att införa en nedre åldersgräns för när man kan ställa sitt barn i kö. Det skulle vara utjämnande och göra att fler aktivt söker den skola som passar dem bäst.

5. De bästa skolorna ska bli fler och de dåliga färre. Ett nationellt kvalitetsindex för skolor bör införas. Med utgångspunkt i ett antal bakgrundsfaktorer skulle det vara möjligt att se vilka skolor som under- och överpresterar om man mäter mot ett förväntat resultat. Framgångsrika skolor borde ges incitament att expandera.

Sverige står inför ett viktigt vägval. Antingen lyssnar vi på föräldrar och elever, behåller och utvecklar det populära skolvalet. Eller så skruvar vi tillbaka tiden och låter politiker placera elever på olika skolor. I det sammanhanget är Skolkommissionens inställning problematisk. Kommissionen har ett viktigt uppdrag och ska komma med förslag på vad som behöver göras för att vända den negativa resultatutvecklingen i den svenska skolan.

 

Mot bakgrund av detta är det intressant att Skolverket nu, till skillnad från tex i våras, har valt att inte redovisa jämförelser mellan fristående skolors och kommunala skolors resultat i sin beskrivande pm.

Idag presenterade Skolverket statistik om de nationella proven. Vi har tittat på hur resultaten ser ut i huvudämnena Sv, Sv2, Ma, Engelska. Sammanställningen visar att de genomsnittliga resultaten är klart bäst i friskolor. Det gäller i alla åldrar, åk 3, 6 och 9. I de sammanvägda provbetygen (utifrån varje delprov) per ämne i åk 6 och 9 når en större del av eleverna i friskolor godkänt betyg i alla ämnen (Sv, Sv2, Ma, En). De får också högre betygspoäng. I årskurs 3 ges inget sammanvägt resultat per ämne, men ser man till alla delprov så klarar sig eleverna på friskolor bättre på alla 23 delprov utom 1 (mäts som andel av eleverna som når kravnivån).

Friskolor anklagas ofta för att sätta ”glädjebetyg”. Skolverkets statistik visar här en annan bild. Jämför betygen på ämnesproven med slut- eller terminsbetygen ser du att friskolor inte kan klandras för att sätta snällbetyg i slutet av terminen. I årskurs 9 är det snarare vanligare att elever på kommunala skolor får ett högre slutbetyg än provbetyg. Friskolor sätter också något oftare ett lägre slutbetyg än provbetyg där. I årskurs 6 sätter friskolor oftare både ett högre och lägre terminsbetyg än de kommunala skolorna.

Resultaten är intressanta och det visar åter att friskolorna presterar ett bättre resultat än kommunala skolor. Detta faktum är en av de heta frågor som diskuteras i den svenska skoldebatten. Ska vi vända på resultatutvecklingen i den svenska skolan så är det viktigt att lära av de som presterar bra och att vara transparent när det gäller resultaten. Mot bakgrund av detta är det intressant att Skolverket nu, till skillnad från tex i våras, har valt att inte redovisa jämförelser mellan fristående skolors och kommunala skolors resultat i sin beskrivande pm. Jag beklagar att de inte är intresserade av den transparensen. Undras om det hade sett ut så om det var så att de kommunala skolorna hade ett bättre resultat än de fristående?

 

 

 

Av landets 4.845 grundskolor är 800 friskolor, dvs 4.045 är kommunala. Så även om varenda friskola, oavsett om de har kö eller ej, skulle ta emot asylsökande elever så skulle 83 procent av skolorna återstå – dvs de kommunala.

I förra veckan arrangerade regeringen en pressträff med Ylva Johansson och Gustav Fridolin. De presenterade åtgärder med anledning av de kraftiga flyktingströmmar som kommer till Sverige. Utbildningsministern konstaterade bl a att det är ytterst få skolor som tar emot asylsökande elever vilket gör att det blir en sned fördelning. Ministern konstaterade att 4 procent av landets skolor tar emot en tredjedel av alla nyanlända. Han konstaterade också att många friskolor är förhindrade att ta emot asylsökande elever pga att det är kö till skolorna. Regeringen vill nu göra det möjligt för kommuner att placera elever utifrån andra principer än  närhetsprincipen och de vill gå Friskolornas riksförbund till mötes genom att titta på om man kan hitta en modell som gör det möjligt för de friskolor som har kö, men som trots detta vill ta emot asylsökande elever, kan få möjlighet att göra detta.

Nyhetsbrevet ”Statskoll.se” presenterade denna nyhet med följande rubrik ”Friskolor ovilliga att ta emot nyanlända”. En rubrik som ger ett helt felaktigt intryck av innehållet i presskonferensen eftersom utbildningsministern dels påpekar att det är oerhört får kommunala skolor som tar emot nyanlända, dels framhåller att han är glad över att de friskolor som har kö vill få möjlighet att ta emot asylsökande och att detta är en anledning till att regeringen gett en utredare detta uppdrag.

Efter påpekande till utgivaren av nyhetsbrevet Statskoll.se har nu nyhetsbrevets innehåll ändrat, och vi har fått en ursäkt. Rubriken lyder nu i stället enligt följande ”Var femte skola tar inte emot en enda nyanländ flykting”. Det är välkommet i sig men jag skulle inte tro  att de ca 6.000 prenumeranter som läste den förra versionen läser den korrigerade. I ingressen står det dessutom följande: ”En tredjedel av alla nyanlända barn tas emot av endast fyra procent av landets skolor. Var femte skola tar inte emot en enda nyanlända asylsökande. Friskolors oförmåga pekas ut som en orsak till den skeva fördelningen. Friskolor med kö har på grund av nuvarande regelverk inte möjlighet att ta emot nyanlända. Det hindret vill regeringen undanröja.”

Uttrycket friskolors oförmåga pekas ut som en orsak till den skeva fördelningens överensstämmelse med verkligheten kan lätt kontrolleras av den som lyssnar på pressträffen från torsdagen den 26 november, ca 10:50 in i videoinspelningen. Det är trist att åter igen behöva konstatera att det alltför ofta ges en felaktig bild av friskolor i media, trots korrigeringen finns slängen där.

Påståendet att utbildningsministern skulle ha sagt att ”Friskolors oförmåga pekas ut som en orsak till den skeva fördelningen.”  avslöjar dessutom en djup okunnighet hos skribenten om hur verkligheten ser ut, en verklighet som ministern dock känner till. Av landets 4.845 grundskolor är 800 friskolor, dvs 4.045 är kommunala. Så även om varenda friskola, oavsett om de har kö eller ej, skulle ta emot asylsökande elever så skulle 83 procent av skolorna återstå – dvs de kommunala.