År: 2015

Lagstiftningen säger att ersättningen till friskolor ska ges utifrån en likabehandlingsprincip. Så är det inte i verkligheten.

Idag kom Skolverket med ny statistik om kostnaderna i förskola och skola. Av uppgifterna kan man bland annat se att den eleversättning som kommuner ger till fristående grundskolor i genomsnitt är 11 procent lägre än kommunens totalkostnad. Kommunernas totala kostnad är i genomsnitt 97.100 kronor per elev i grundskolan medan ersättningen till enskilda huvudmän är 86.400 kronor. Vad varje elev i kommunernas egna skolor kostar framgår inte.

Att friskolor får lägre ersättning gäller för samtliga kommungrupper, från storstäder tillglesbygd. I vissa kommuner är ersättningen till friskolor 20 procent lägre än kommunens totalkostnad per elev.

Lagstiftningen säger att ersättningen till friskolor ska ges utifrån en likabehandlingsprincip. Det innebär att kommunerna ska beräkna elevpengen till friskolor på samma sätt som till kommunernas egna skolor och utgå från budgeterade kostnader. Så är det inte i verkligheten.

Det är dessvärre vanligt att friskolor måste gå till domstol för att överklaga den ersättning de beviljats. Det kan t ex handla om att pengen är felaktigt beräknad eller att kommunen under året använt mer resurser än budgeterat utan att ersätta friskolorna.

I debatten presenteras det ofta som ett problem att friskolor kan gå i konkurs, därför vill regeringen införa en sänkt elevpeng för friskolor med gymnasieprogram. Friskolornas elever får inte den ersättning de har rätt till – och att en långsiktigt hållbar ekonomi därför allvarligt äventyras – är det få som uppmärksammar. För att tala klartext – elever som väljer friskolor får en orättvis behandling – eller än mer tydligt – det är inte förenligt med lagstiftningen.

 

Hemkommunens kostnader per elev 2014, medelvärden för kommungrupper
	A	B	C	D
	Totalkostnad	Ersättningar	Ersättningar	Skolskjuts	Skillnad
		till andra	till enskilda		kolumn
Kommungrupper		kommuner	huvudmän		A och C
Samtliga kommuner	97 100	93 700	86 400	3 090	-10 700	-11%
Storstäder	103 400	96 300	93.700	510	-9 700	-9%
Förortskommuner till storstäder	92 400	93 300	82 500	1 340	-9 900	-11%
Större städer	93 900	93 600	83 500	2 930	-10 400	-11%
Förortskommuner till större städer	94 600	93 700	90 500	3 900	-4.100	-4%
Pendlingskommuner	99 600	94 900	84 300	4 970	-15 300	-15%
Turism- och besöksnäringskommuner	112.500	109 100	96 400	6 290	-16 100	-14%
Varuproducerande kommuner	99 100	97 100	93 300	5 890	-5 800	-6%
Glesbygdskommuner	115 700	88 500	98 100	9 820	-17 600	-15%
Kommuner i tätbefolkad region	94 900	84 200	83 400	4 600	-11 500	-12%
Kommuner i glesbefolkad region	101 000	78 100	81 200	5 210	-19 800	-20%

 

Elever från 14 kommuner innebär 14 olika skolpengsrutiner. Alla har olika skolpengsnivåer och skillnaden kan vara mycket stor.

För några veckor sedan öppnades dörrarna för en ny friskola i Stockholm, Pops Academy. 120 förväntansfulla grundskoleelever från 14 olika kommuner började i skolan som har åk 4 och uppåt.

Det svenska friskolesystemet har inneburit viktiga förändringar, inte minst för många som inte har haft möjlighet att komma bort från de effekter som kombinationen närhetsprincipen och bostadssegregationen har inneburit.

Genom skolvalet kan nu familjer välja en annan skola än den som ligger i det egna bostadsområdet. Och de gör det. Det svenska systemet med skolpeng skapar denna frihet. Oavsett om det är fattiga eller rika familjer så får deras barn en skolpeng med sig till den skola de väljer. Och skolpengen bestäms av kommunen där eleven bor. Många elever skolpendlar idag från sk miljonprogramsområden till andra skolor. Det innebär att de träffar skolkamrater från andra delar av kommunen.

Det finns en baksida på detta mynt, som många friskolor kan vittna om. Varje kommun är olik den andra. Så elever från 14 kommuner innebär 14 olika skolpengsrutiner. Alla har olika skolpengsnivåer och skillnaden kan vara mycket stor. Kommunernas avstämningsdatum är olika, vissa vill ha fakturor, andra inte. Vissa kommuner skickar ut underlag till skolan för vad som kommer betalas ut, i vissa kommuner ska skolan logga in i kunddatabaser och själv hitta underlagen. I andra kommuner får skolan själv lägga ihop ett och ett för att få fram rätt summa.

Uppsala kommun betalar tex inte ut skolpengen för juli månad 2015 förrän nästa år, retroaktivt, och under förutsättning att eleven påbörjar ett andra läsår i skolan. Värt att fundera på – för alla de politiker och andra som talar om att friskolor måste ha en långsiktigt hållbar ekonomi. Vem avgör förutsättningarna för det när det är kommunen som beslutar om skolpengen? – Jo ofta är det samma politiker.

Egentligen är det konstigt att det inte skett en bättre samordning under de dryga 20 år som skolvalet funnits.

Detta är en bild av en friskolas vardag. Du kan se mer av den genom att följa Pops Academy på Facebook eller på webben. För några veckor sedan lånade de Friskolornas @friskola twitterkonto och berättade om sin vecka under #minfriskola.

/

I gårdagens Agenda borde kommunalrådet i Malmö fått vara i studion och fått svara på varför de lät eländet i skolan pågå så länge innan de stängde den.

Tittade igår på Agenda. Skolverkets generaldirektör, tillika ordföranden i Fridolins Skolkommission var i studion. Skolkommissionen har ett mycket viktigt uppdrag. Den ska komma med förslag på vad som behöver göras för att vända resultatutvecklingen i den svenska skolan. Ett resultat som enligt IFAU har fallit sedan slutet på 1980-talet.

OECD har konstaterat att det är mycket som behöver göras i den svenska skolan, lärarbristen, dålig uppföljning, brist på information om det fria skolvalet är bara några exempel på vad de lyfter fram. De tycker också att Skolinspektionen ska lyfta fram goda exempel i stället för att granska detaljer. Kort sagt – ett annat uppdrag för Skolinspektionen.

De anser att vi borde kraftsamla när det gäller lärarutbildningar och minska antalet utbildningsorter. Och framförallt anser de att perspektivet måste ändras i den svenska skolan – det är oerhört viktigt att ha höga förväntningar på alla elever, oavsett deras bakgrund.

85% av alla elever i Sverige går i kommunala skolor – 15% i friskolor. Trots detta – och trots att det bevisligen finns många kommunala skolor där elever lämnar grundskolan utan tillräckliga kunskaper – så håller de svenska skoldebattörerna envist fast vid det fria skolvalet som orsak till problemet. Detta oavsett om man heter Daniel Suhonen, Bo Jansson eller Anna Ekström.

Ju längre fokus ligger på fel saker i den svenska skoldebatten – desto fler unga  riskera att lämna grundskolan utan tillräckliga kunskaper för att kunna läsa vidare. Det är sorgligt att fixeringen ligger så fast.

I gårdagens Agenda borde kommunalrådet i Malmö fått vara i studion och fått svara på varför de lät eländet i skolan pågå så länge innan de stängde den. Och kanske Rinkebyskolans rektor som kunde ha svarat på vad de gör eftersom de uppenbarligen har ett bra resultat ”trots läget”.

Svenska Dagbladet hade i våras ett antal intressanta artiklar om bl a skolor i andra länder. Den från London var rätt talande tycker jag. Läs den – där finns det inget tal om sortering, lottning eller liknande . De jobbar helt enkelt med de elever de har och ser till att de får de kunskaper som de behöver för att klara sig i livet.

Om gårdagens framträdande i Agenda är symtomatiskt för Skolkommissionens ordförandes inriktning av arbetet i kommissionen så har vi all anledning att vara oroliga. För då verkar arbetet ha helt fel fokus.

 

Trots att skolan har undantag så informerar Skolverket på ett sätt som vilseleder elever och föräldrar, detta trots att skolan vid ett flertal tillfällen påpekat dessa felaktigheter

Frågan om behöriga och legitimerade lärare är het i debatten. Många media tycker om att visa på hur situationen ser ut på olika skolor och utgår då ifrån Skolverkets statistik. De har ansvar för att informera om hur situationen ser ut på olika skolor när det gäller behöriga och legitimerade lärare.

Men den statistiken går inte att lita på när det gäller Internationella Engelska Skolan (IES). Enligt Skolverket har skolan få behöriga lärare. Men det är inte en korrekt bild av verkligheten. IES har ca 600 lärare med utländsk examen anställde. Skolan har ett undantag i skollagen från kravet på legitimerade lärare. Skolinspektionen har gett skolan tillstånd att bedriva undervisningen på engelska. Dessa lärare har examen i de ämnen som de undervisar i och undervisningen sker på engelska. Ca 60% av lärarna är svenska och 40 % är utländska lärare.

Trots att skolan har undantag så informerar Skolverket på ett sätt som vilseleder elever och föräldrar, detta trots att skolan vid ett flertal tillfällen påpekat dessa felaktigheter.

Syftet med informationssystemet är gott – att ge en bild av vilken kvalitet som skolorna kan erbjuda. Men då gäller det ju att ge en korrekt information och Skolverket sätter sin egen trovärdighet på spel när de – väl medvetna om att detta är felaktigt – ger en information om Internationella Engelska Skolan som är helt felaktig och som riskerar att direkt påverka skolans rykte. Det är faktiskt ganska obegripligt att detta får fortgå.

Dessutom så finns det fler skolor är IES som har möjlighet att ha lärare med utländsk examen anställda för att bedriva undervisning på engelska. Även dessa drabbas av Skolverkets missvisande information.

Skolverket har ett viktigt uppdrag. Det är den myndighet som ansvarar för statistiken på skolområdet, mot bakgrund av detta förväntar man sig att statistiken beskriver den verkliga situationen rörande behöriga lärare. Tyvärr är detta inte fallet just nu, du kan inte lita på Skolverkets information om behöriga lärare på skolor

/.

 

Det vore intressant att höra vad näringsministern anser om denna bransch politiska utsatthet, många företag , kvinnliga företagare och en osäker framtid.

Samtidigt som debatten om friskolorna får stort utrymme i media går ca 315.000 barn och ungdomar och över 55.000 medarbetare till sin friskola (förskola, grund- eller gymnasieskola) varje vardag. Köerna är långa av elever som vill börja i friskolor, intresset är mångfaldigt större än antalet platser. Svenska folket gillar skolvalet och valfriheten, samtidigt ifrågasätts den av många s, v och mp-politiker. Många myter florerar om friskolorna och hur systemet fungerar.

Samtidigt verkar det inte finnas tillstymmelse till intresse i media för hur vardagen ser ut på de flesta friskolor i landet. Inte heller nämns att resultaten är 10 % högre i friskolor eller att andelen elever med invandrarbakgrund är högre i friskolorna.

Vi vill ge friskolor chansen att visa på den mångfald och den fina verksamhet som finns runt om i friskole-Sverige. Därför lanserar Friskolornas riksförbund en ny kampanj på Twitter: #minfriskola. Varje vecka kommer en av förbundets medlemmar tweeta från vårt konto @friskola (twitter.com/friskola) under hashtag:en #minfriskola. Först ut är Johan Sjölin som nyligen startat grundskolan Pops Academy i Stockholm. Skolan har en unik och modern musikprofil där man satsar hårt på digitala resurser. Efter Pops Academy är det dags för Kreativa gymnasiet att ta över den digitala stafettpinnen.

 Vi vill med kampanjen ta hjälp av våra medlemmar för att sprida bilder och berättelser från vardagen i skolan. Vi hoppas det ska öka kunskapen om hur en dag på en friskola kan se ut. Inte minst tycker vi det är viktigt att fler får kännedom om mångfalden som profilskolor likt Pops Academy bidrar till. Jag är övertygad om att det blir en spännande inblick i verksamheter från olika håll runt om i landet. Det kanske tom kan locka politiker till att besöka en friskola på sin hemort.

 Medlemmar i Friskolornas riksförbund kommer att tweeta från förbundets konto @friskola, men vi ser gärna att så många friskolor och fristående förskolor som möjligt använder #minfriskola från sina egna konton också.

 Är du medlem och vill tweeta från förbundets konto @friskola? Hör av dig till oss på info@friskola.se så berättar vi mer!

 

 

 

Det finns fristående grundskolor i 185 av landets 290 kommuner. I Älvkarleby går tex drygt 30% av grundskoleeleverna i fristående skola

Läste Suhonen mfl replik i SvD. De försöker framställa det som att utvecklingen av antalet friskolor är ett storstadsfenomen.. Men tittar man på siffrorna så stämmer inte det. Det finns  fristående grundskolor i 185 av landets 290 kommuner. I Älvkarleby går tex drygt 30% av grundskoleeleverna i fristående skola, i Karlskrona, Boden, Simrishamn och Höör är det var 5:e elev som valt en friskola. I Ljusdal och Hedemora är det 18% av eleverna som valt en fristående grundskola. I Övertorneå över 19%.  Dessa elever har gjort ett medvetet val. Fortfarande är det många elever som inte känner till att skolvalet finns. Därför är det viktigt att informera om det så att alla får möjlighet att välja.

Och åter – friskolereformen har gjort det möjligt för elever, familjer, lärare och annan personal i skolan att välja det som passar dem bäst. Debattörerna gillar inte detta. De anser att man inte ska kunna välja friskolor som är AB. Samtidigt ställer Skolinspektionen mfl krav på att en friskola ska ha en stabil ekonomi. Då finns det en utmärkt juridiskt form för detta, beprövad under lång tid – AB.

Den svenska skolan har  kvalitets och resultatproblem. Men det har inget med verksamhetsformen i friskolorna att göra, eller för den delen friskolereformen i sig. Det beror på helt andra saker vilket också IFAU har konstaterat i sin granskning av 1990-talet stora skolreformers effekter på skolresultatet . Här ett citat från s 338:

”Svenska elevers skolresultat har sjunkit påtagligt under den studerade perioden. Ämneskunskaperna har försämrats i samtliga ämnen som undersökts, i såväl läsförståelse som matematik och naturvetenskap. Svenska elevers resultat ligger runt genomsnittet i OECD vid slutet av perioden. Vår genomgång visar att skolresultaten har fallit på samtliga nivåer i utbildningssystemet, åtminstone från Åk 4 till gymnasieskolan. En central slutsats i denna rapport är att denna försämring av svenska elevers kunskaper börjar vid en tidig ålder, och tycks föregå 1990-talets stora skolreformer. Betydande försämringar av resultaten har skett redan i Åk 4 och Åk 6. Orsaken till nedgången borde därför gå att finna under de tidiga skolåren, i förskolan eller utanför skolan. De försämringar som uppkommer tidigt tycks leva kvar även senare i livet, och det finns stor överensstämmelse mellan trenderna i resultat på olika nivåer i systemet för samma årskullar. Den allmänna nedgången i grundskolan tycks också förvärras ytterligare mellan grundskolan och gymnasieskolan. Utvecklingen av skillnaderna i skolresultat mellan olika elevgrupper uppvisar inget entydigt mönster. I allmänhet har det skett små förändringar av skillnaderna mellan låg- och högpresterade elevers kognitiva förmågor. Detta pekar på att resultatförsämringen påverkat hela fördelningen. Orsakerna till resultatförsämringen bör därmed sökas i förändringar som påverkat alla barn.”

 

När kommer Skolverket till skott? Varför inte en innovationsupphandling?

Jag har länge förundrat mig över debatten om de nationella proven. Inte om proven i sig, kunskapsmätning är viktigt, utan om administrationen och debatten om den manuella rättningen. Sverige brukar skryta om att vi tillhör de mest IT-och teknikutvecklade länder i världen. Det finns mängder med digitala tester. De rättas inte manuellt av enskilda individer. Dataspelklustret i Stockholm är uppmärksammat runt om ivärlden.  Det är märkligt att vi inte hunnit längre med digitaliseringen i Sverige. När kommer Skolverket till skott? Varför inte en innovationsupphandling?

Det är obegripligt att lärarfack lägger så mycket kraft på att jaga de huvudmän där ca 15% av eleverna går.

Läser i dagen DN att Lärarförbundet åter hoppar på friskolorna. Denna gång handlar det om påståendet att lärare på fristående skolor har sämre lön än anställda i kommunala skolor. ”Löneförhandlingarna” pågår visserligen ständigt i media men man kan undra om Lärarförbundet inte har några medlemmar som jobbar på friskolor. För i undersökningar som görs, senast uppmärksammad i Svenskt Näringslivs rapport, så hänvisas det till SCB-statistik som visar löneskillnaderna och det ger följande bild (s 40)

 

Det faktum att lärarkåren är yngre i fristående skolor än i kommunala påverkar givetvis lönenivåerna. Det innebär också att friskolor drabbas hårdare av regeringens aviserade höjda arbetsgivaravgifter för unga, vilket jag har skrivit om tidigare. Det är obegripligt att lärarfack lägger så mycket kraft på att jaga de huvudmän där ca 15% av eleverna går. Särskilt som det är så att de betalar bättre än de huvudmän där 85% av eleverna återfinns, förutom till de äldre lärare som har funnits länge i verksamheten. Men är du ung lärare så talar statistiken ovan för att du ska söka dig till en friskola. Är det någon som tror att det skulle vara bättre om det bara fanns en huvudman för för-, grund- och gymnasieskolorna?

Lustigt att inte IFAU eller OECD har hittat detta samband trots att de försökt.

Läser i dagens SvD debattartikel från Suhonen mfl om att det är skolbolagens fel allting. Fallande skolresultat, segregation mm. Lustigt att inte IFAU eller OECD har hittat detta samband trots att de försökt. Ibland skulle det vara välkommet att SvD gör faktagranskning även på debattartikel. Denna skulle då bli mycket röd – men det är den ju redan innan, ideologiskt sett. Undras hur representativ Suhonens uppfattning är inom socialdemokratin, och vad tycker statsministern?

När det gäller faktadelen återkommer jag – förhoppningsvis om SvD tar den – i en replik. Vill passa på att ge spridning av en annan replik, skriven av Fredrik Johansson. Hans inlägg är verkligen mitt i prick!