En friskola kan inte jämställas med en kommun. Förslaget saknar helt klart balans mellan mål och medel.
Det finns något som kallas proportionalitetsprincipen. Det är en viktig princip för rättsstater. Den innebär att åtgärder inte skall gå utöver det som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet, det är en rättssäkerhetsprincip som innebär att det skall råda balans mellan mål och medel.
Igår skickade regeringen ut ett pressmeddelande om att även friskolor ska omfattas av offentlighetsprincipen. Ett drygt dygn efter det att pressmeddelandet landade i min mail kom själva lagrådsremissen. Offentliggörandet av regeringens pressmeddelande var uppenbarligen viktigare än själva lagrådsremissen. Det ger ju onekligen regeringen ett dygns försprång när det gäller bildsättningen av förslaget.
Nåväl. Lagrådsremissen innebär att friskolor ska jämställas med kommuner och myndigheter. Det är väl rimligt, säger den som har bilden att alla friskolor är koncerner och har stora vinster. Men sanningen är ju att så ser inte verkligheten ut. Om vi utgår ifrån Skolverkets skolenhetsregister så kan vi konstatera att fördelningen av de ca 735 friskolehuvudmän som driver grund-och gymnasieskolor i Sverige ser ut enligt följande:
625 har bara en skola
68 har två skolor
11 har tre skolor
12 har fyra skolor och
19 har fler än 5
Regeringen anser nu att dessa mestadels små friskolor ska omfattas av offentlighetsprincipen. De har inte specificerat VAD det är som inte är offentligt idag som de vill se offentliggöras. Kommunerna har full insyn i friskolornas verksamheter, Skolinspektionen likaså. Deras rapporter är offentlig handling. De flesta lämnar in sina årsredovisningar till Bolagsverket.
Det offentlighetsprincipen innebär är att huvudmannen för en skola, ofta samma person som är skolans rektor, ska hantera administrationen kring offentlighetsprincipen. Det handlar bland annat om diarieföring, vara tillgänglig för att kunna hantera en begäran om att lämna ut en handling, göra en sekretessbedömning om huruvida handlingen ska kunna lämnas ut. Denna bedömning kan överklagas till domstol. Kort sagt så innebär detta att kostnaderna för administration kommer att öka för alla dessa verksamheter och det slår hårdast mot de små verksamheterna. Detta är inte rimligt. Regeringens förslag innebär att pengar läggs på administration i stället för på undervisning.
Vi har inget emot insyn. Såväl Skolinspektionen som kommunerna har insyn i de fristående förskolorna och skolorna redan idag. Nu tvingar regeringen friskolorna att helt i onödan lägga resurser på administration snarare än på undervisning. Om regeringen säger vilka dokument det är de vill ska vara offentliga så kan friskolorna tillgängliggöra dem,
Förhoppningsvis kommer lagrådet till slutsatsen att detta är ett helt orimligt förslag. En friskola kan inte jämställas med en kommun. Förslaget saknar helt klart balans mellan mål och medel.