Friskolor är en juridisk person, inte en myndighet. Konsekvensanalysen av förslaget har stora brister.
Den politiska beställningen för att begränsa, stoppa och förhindra friskolor levereras nu på löpande band av regeringen. Beställningen kommer inte från allmänheten utan från vänstern, i regeringen och i riksdagen. Gemensamt för lagförslagen är bristande konsekvensanalyser.
Regeringens lagrådsremiss om att friskolor ska omfattas av offentlighetsprincipen kan intuitivt verka rimligt. Men då har man inte tänkt efter och funderat på konsekvenserna.
1. Det är orimligt att jämställa en friskola med en konmun, vilket sker i regeringens förslag.
En kommun är en myndighet. De har under lång tid arbetat under offentlighetsprincipen, just utifrån kraven på allmänhetens rätt till konstitutionell kontroll (som ju är grunden till offentlighetsprincipen – att kontrollera myndigheter för att bl a minska risken för korruption). En kommun har centrala dokumenthanteringssystem med tillgång till registratorer, kommunjurister, arkivarier m fl stödfunktioner för hanteringen av registrering, dokumenthantering och sekretessprövning av allmänna handlingar. Även den minsta kommunen har tillgång till detta vilket innebär att kommunens skolor, om så kommunen endast har en enda skola, får stöd i sin dokumenthantering och i de tillgänglighetskrav som offentlighetsprincipen medför. Det finns således en kommunal kompetens och struktur för att hantera dessa frågor. Bara detta visar att det orimligt att jämställa en friskola med en hel kommun.
2. Tidigare utredningar har avvisat införandet av offentlighetsprincipen för friskolor
Även andra utredningar har gjorts, där möjligheten av att införa offentlighetsprincipen diskuterats. I betänkandet Privata utförare – kontroll och insyn (SOU 2013:53) sägs följande på s. 241: ”Ett krav på privata utförare att tillämpa offentlighetsprincipen skulle också leda till en kraftigt ökad administrativ börda. En privat utförare har inte nödvändigtvis samma system för exempelvis dokumentation och diarieföring som en kommunal förvaltning. Det skulle kunna bli mycket kostsamt för privata utförare att tvingas anpassa sig till ett sådant krav.
3. Konsekvensanalysen kan inte att utgå ifrån hur ofta handlingar begärts ut från kommunala skolor.
Det går inte att bortse från den ideologiska debatt som råder om friskolor. En debatt som saknas om kommunala skolor. Ett införande av handlingsoffentlighet blir mot denna bakgrund självfallet mer betungande för en friskola, med större konsekvenser. Ett avskräckande exempel på vilka konsekvenserna kan bli ges av Kalmar kommun. De har fått anställa en tjänsteman på heltid för att hantera enbart en av kommuninvånarnas rättigheter enligt handlingsoffentligheten. En sådan följd för en mindre fristående skola skulle vara katastrofal. Vi kan inte heller utesluta samordnade attacker på enskilda verksamheter med politiskt bakomliggande motiv. Det skulle räcka med att en samordnad grupp skickar ett mail om dagen under en vecka till en mindre skola för att i stort sett alla resurser skulle behöva riktas mot dokumenthanteringen. Det finns också exempel på föräldrar som är missnöjda med sitt barns skolgång. En enskild individ kan, som ovan nämnts relativt enkelt, med inte så omfattande arbete eller tidsförlust, sätta igång en stor hantering av dokument som riskerar bli helt förödande för en skola. Det kan gälla upprepad korrespondens som måste diarieföras. Det är något som måste beaktas bättre i konsekvensbeskrivningarna.
4. Friskolorna har inget emot öppenhet men det måste vara proportionerligt.
Vi har föreslagit en annan lösning än att införa handlingsoffentlighet i fristående skolor. Ange i skollagen vilka dokument och uppgifter, utöver ovanstående de som redan idag är offentliga, som bör vara öppna och tillgängliga för allmänheten. Att tvinga in friskolor i den adminstrativa struktur som offentlighetsprincipen innebär är orimligt oc oproportionerligt.
5. Vad var syftet med offentlighetsprincipens införande?
Offentlighetsprincipens grundläggande syfte är att allmänheten ska ges möjlighet till att delta i den konstitutionella kontrollen av hur våra folkvalda representanter, samt deras myndigheter, utövar sin makt under lagarna. Huvudmannen för en fristående skola består varken av folkvalda representanter eller utgör en myndighet, trots att verksamheten förvisso har inslag av myndighetsutövning. Det är därför rimligt att myndighetsutövningen granskas på olika sätt, men offentlighetsprincipen ska avse myndigheters verksamhet.
Till detta kan läggas strukturen på friskolebranschen, där konsekvensanalysen för såväl de små, förenligheten med AB-regelverken som andra regelverk som påverkar friskolorna saknas i regeringens förslag.