Det är lätt att göra misstag i vår snabba tid. Ett missat kryss i en ruta kan leda till att saker som inte är ämnade att bli publika blir det. Det hände oss i fredags. Vi blev uppmärksammade på detta, det tackar vi för. Den egentliga målgruppen var våra medlemmar, men egentligen är ingen skada skedd. För allt som stod där står vi för och jag kan dela med mig av budskapet även här. Vi påminde om att den bild som människor har av vilka vinstnivåer som finns i friskoleföretag inte alls överensstämmer med verkligheten.
.
Vi påpekade också att framförallt barnfamiljer och unga vill välja skola. Något som också framgick i den debattartikel som Aftonbladet publicerade för någon vecka sedan, och som (s) replikerade på och vi har en replik på i dag. Faktum är att det bara är i åldersgruppen 65+ som det finns en majoritet för att det bara ska finnas kommunala skolor.
I vår kommunikation med medlemmarna är det självklart att beskriva det politiska och opinionsmässiga läget i friskolefrågan och en del om vad vi som företrädare för landets friskolor gör kopplat till detta. Information som för de som följer oss redan är känd och som är publicerat på andra ställen tidigare.
Att Friskolornas riksförbund arbetar med påverkansarbete kommer nog inte som en överraskning för någon, det ingår i vårt uppdrag som företrädare för landets friskolor. 95 procent av landets fristående huvudmän har bara en eller två skolor, deras möjligheter att höras och synas på egen hand är begränsade. Ändå påverkas de av förslag som ska begränsa deras möjlighet att finnas till. Och i vissa fall kanske de inte heller vill delta i debatten och synas och det är naturligtvis helt ok.
På vår webb beskriver vi de olika delarna i vårt uppdrag. https://www.friskola.se/om-oss/det-har-gor-friskolornas-riksforbund/
Att Socialdemokraterna gjort frågan om friskolor och dess olika driftsformer till en valfråga innebär att debatten om friskolor och deras villkor är intensiv. Detta märker inte minst alla våra medlemmar ute i landet av. Det innebär naturligtvis att vi som branschförbund behöver lägga extra mycket krut på just påverkansarbete.
Det vore tjänstefel av oss att inte stå upp för landets friskolor i rådande läge – vi vet ju vilket värde de tillför, det är vår skyldighet att berätta om det.
Att påstå att friskolerörelsen är under press är nämligen ingen överdrift, och den bild som målas upp är inte alltid lätt att värja sig emot. Vi hade naturligtvis hellre lagt både tid och resurser på annat än att behöva argumentera för många av friskolornas existensberättigande, men när landets största parti ifrågasätter detsamma kan vi inte sitta lugnt i båten. Vi måste agera med den kraft och de resurser som ett kansli om 5 personer har att tillgå, och detta kommer vi att fortsätta med så länge det behövs.
För oss handlar påverkansarbetet främst om att förmedla en alternativ bild till det som basuneras ut från ministrar, ledarsidor och olika skoldebattörer. Bilden går i mångt och mycket går ut på att misstänkliggöra både drivkrafter och avsikter hos människor som driver och arbetar inom friskolor.
När det påstås att friskolor sätter glädjebetyg (alltså att lärare systematiskt fuskar med betygssättning), sållar bort elever (alltså bryter mot skollagen) eller är överkompenserade så är det vår uppgift att bidra med både fakta och andra perspektiv. Det gör vi i debattartiklar, egna publiceringar och i möten med beslutsfattare.
Det är många som avskräcks från att göra sin röst hörd i dagens hårt polariserade debatt. Vi välkomnar därför att landets friskolor hör av sig om de vill ha stöd för att ge sig ut i debatten. Ett stöd som särskilt den stora majoriteten av våra medlemmar, de små friskolorna, efterfrågar idag. För om det är något som saknas i skoldebatten för tillfället så är det röster från alla de som idag bidrar till mångfalden av skolor, de tiotusentals lärare som jobbar på friskolor, och de hundratusentals elever och familjer som valt dessa.
För precis så är det. Vi kommer fortsätta att stå upp för landets friskolor, deras villkor och möjligheter att fortsätta bedriva sina uppskattade verksamheter. Att svensk skola har problem är uppenbart, men att dessa problem skulle lösas genom att fasa ut bra skolor som hundratusentals elever valt är ansvarslöst. Vi tänker inte låta svensk skolas problem kokas ner till att huvudfrågan är att 15 procent valt fristående alternativ – det vore att svika alla landets elever. Inte att förglömma alla de lärare som valt en friskola som arbetsgivare. Tvärtom, vi vill gärna kroka arm med skolhuvudmän, lärare, lärarfack och elevorganisationer i arbetet för att höja svensk skolas kvalitet för alla.
/