Idag rapporterade flera medier om en granskning Skolinspektionen genomfört av ett antal friskolors urvalsprocesser. Av besluten att döma har granskningen lett till att brister åtgärdats vilket är bra – även om Skolinspektionens synpunkter i de flesta fall var lindriga.
Flera medier har idag rapporterat om Skolinspektionens granskning och gett sken av att den visar hur friskolor brister i antagningen av nya elever. Utav 30 granskade friskolor var det 24 som fick påtalat brister av Skolinspektionen. Vi välkomnar självfallet dessa granskningar. Brister och otydligheter ska givetvis åtgärdas.
Med detta sagt så kan det vara bra att veta att de flesta av de brister som Skolinspektionen har påtalat är förhållandevis ofarliga och lätta att komma till rätta med. Jag vet det eftersom jag har läst huvuddelen av besluten. De ligger nämligen öppet på Skolinspektionens hemsida.
I flera fall rör kritiken brister i öppenheten kring vilka urvalskriterier som gäller för skolan. En skola kan exempelvis ge förtur till barn som går på den tillhörande förskoleklass. Om det inte har kommunicerats tillräckligt tydligt i informationen till föräldrar markeras skolan med brister av Skolinspektionen. Och det är helt rätt – skolan måste vara transparant men lyckligtvis är det oftast enkelt ordnat och skolan tacksam för att det påtalas.
I andra fall kan det röra sig om skolor som utvidgar urvalskriterierna från syskonförtur och kö till att också använda sig av närhetsprincip som antagningsgrund. Skolinspektionen kan då i sitt beslut ange brister i skolan därför att den inte anger i vilken omfattning eller ordning de olika urvalskriterierna används.
Ytterligare andra fall kan det röra sig om att färdighetsprov är en antagningsgrund som skolan använder sig av. Ena året kan det räcka med ett visst antal poäng på färdighetsprovet medan det andra år, då söktrycket är hårdare, krävs högre och bättre resultat på färdighetsprovet. Även det måste framgå på ett tydligt sätt i skolans information.
Allt det här är viktiga komponenter för att elever och föräldrar ska kunna använda sin valfrihet på bästa tänkbara sätt och fatta välavvägda beslut. Det ska vara lätt att förstå de urvalskriterier skolan använder sig av och hur de förhåller sig till varandra.
Jag intervjuades i Lunchekot idag angående den här granskningen. Dessvärre klipptes mina kommentarer ner en hel del och fick inte det utrymme jag hade önskat. Inte heller skolministern, Lina Axelsson Kihlblom (S), fick någon längre tid att utveckla sitt resonemang. På sin korta tid hann hon dock, sin vana trogen, kritisera det fria skolvalet. Och det är lätt att tro, som det brukar heta; att allt är spik när det enda man har är en hammare. Värt att notera att Skolinspektionen skriver följande på sin hemsida:
Skolinspektionen påpekar också att de inte heller sett några exempel på särskilda metoder för att specifikt välja ut eller välja bort vilka elever som ska erbjudas en plats.
Det jag påpekade, och som inte kom med i Lunchekot, var att de stora koncernerna som ofta kritiseras och misstänkliggörs, inte fick en enda anmärkning av Skolinspektionen. Det har också några av dem konstaterat på sina hemsidor, tex Kunskapsskolan och Internationella Engelska skolan. De som granskar Skolinspektionens beslut kommer också att upptäcka vilken grad av missförhållanden som det handlar om. Med detta sagt vill jag åter understryka att det är bra att Skolinspektionen granskar.
/