Ibland känns det som att förutsättningarna förändras snabbt. För bara några år sedan talade i stort sett alla om ett ökat behov av skolplatser. Sedan dess har befolkningsprognoserna förändrats kraftigt. Från att ha planerat för befolkningsökningar och ökade elevantal, där många kommuner välkomnat att friskolor tagit investeringen för nya skolor, finner nu många kommuner att de radikalt måste ändra sina planer. SKRs ekonomirapport från maj 2024 tar upp dessa förändrade förutsättningar. Denna utveckling oroar självfallet alla skolhuvudmän. Att lägga ner skolor är aldrig kul.
Enligt SKR innebär den nya prognosen drygt 40 000 färre barn i förskoleåldern och 20 000 färre grundskoleelever 2027 jämfört med den tidigare prognosen. Det innebär att den demografiska behovsökningen i kommunerna mer än halveras jämfört med tidigare prognos. Vi kommer att få se hårda krav på anpassning inom framför allt förskola och skolverksamhet i en majoritet av kommunerna. Jämfört med 2019 blir antalet barn i förskoleåldern 100 000 färre 2027. Om kommunerna anpassar verksamheten linjärt motsvarar det enligt SKR en kostnadsminskning i förskolan på 17 miljarder kronor i 2024 års priser.
Samtidigt talar mycket för att de prognoser som finns för de äldsta åldersgrupperna är oförändrade, antalet personer över 80 år förväntas öka i alla kommungrupper. Detta innebär att vi förmodligen kommer att få se att resurser flyttas från förskola och skola till äldreomsorgen.
Och då är det naturligtvis helt avgörande att resurserna används effektivt och att det är fokus på verksamheternas kvalitet i detta tuffa prioriteringsarbete. Och då gäller det att ha ett helhetsperspektiv. Vem/vilka kan leverera bäst verksamhet för de befintliga resurserna och hur tillgodoses människors berättigade rätt till valfrihet i välfärden under dessa förändrade förutsättningar.
/