Skoldebatten går vidare. Jag har varit på safari med goda vänner i Kenya, men noterat att debatten om elevernas läskunnighet och läsförståelse går vidare. Det är egentligen förskräckligt att det finns grund för en sådan debatt om skolans förmåga. För kunskapen om hur man lär unga att läsa är knappast okänt område.
Att svensk skola idag inte klarar att fånga upp elever tidigt är minst sagt obegripligt. SvD:s reporter Maria Jelmini skriver om detta i SvD den 19 november. Hon tar upp bl a den rapport som Näringslivets Skolforum presenterade på ett seminarium den 21 augusti. Det budskap som professor Agneta Gulz, professor vid Lunds universitet, framförde när hon presenterade rapporten ”En F-3 lärarutbildning på vetenskaplig grund för bättre tidig läs- och skrivutveckling” var faktiskt skrämmande. Se seminariet här, hennes inslag kommer ca 23:50.
Efter att ha gått igenom svenskkursernas kurslitteratur konstaterar rapportförfattarna till exempel att ”Mycket material är inriktat på hur den som redan har en grundläggande läs- och skrivförmåga kan stöttas snarare än på hur man från början lär barn att läsa och skriva.”
De sammanfattar sin granskning på följande sätt:
- att majoriteten F-3 lärarutbildningar i Sverige inte erbjuder en vetenskapligt baserad utbildning som förbereder blivande F-3-lärare på att stötta elevers tidiga läs- och skrivutveckling
- att många F-3-lärare examineras utan den teoretiska och praktiska kompetens de skulle behöva – och som de och deras elever förtjänar.
Hur har Sverige hamnat i ett sådant läge att landets lärarutbildningar bedriver en utbildning som inte baseras på aktuell vetenskapligt grund? Visserligen är det många som kritiserat lärarutbildningarna och dess innehåll, men det som dessa forskare lyfter fram är skrämmande. Frågan är hur många elever som drabbats av att lärarutbildningarna inte byggt på forskning som är väl etablerad i andra länder.
Rapportförfattarna lämnar förslag på åtgärder och menar att det bland annat handlar om att ge utrymme åt kunskapsbildningen Science of Reading. Ett kunskapsområde som enligt dem inte finns med i den svenska lärarutbildningen. Därför behöver lärosätena får ett mer specificerat uppdrag än idag. En viktig uppgift är att de ska åta sig att säkerställa att de F–3-lärare som examineras behärskar vissa specificerade kunskaper och färdigheter.
Det handlar om fem områden.
• Utvecklingen av en grundläggande läs- och skrivförmåga.
• De olika fördelar den får som tillägnar sig läs- och skrivförmåga.
• Hur man bör arbeta (och varför på detta sätt) för att hjälpa barn
att utveckla grundläggande läs- och skrivförmåga.
• Hur man kan arbeta med variationen i F–3-elevers förutsättningar.
• Evidensbaserad screening och Response to Intervention (RTI)
Budskapet i rapporten är tydligt! Frågan är om, och i så fall hur, det kommer att tas upp av de viktiga utredningar som sitter just nu. Den 29 november får vi ett första svar på frågan då utredningen ”Utveckla lärar- och förskollärarutbildningarna” ska lämna sitt förslag. En annan utredning är Läroplansutredningen, som ska lämna sitt förslag senast den 28 februari 2025.
Det ska bli intressant att se hur dessa utredningsförslag kommer att ta hänsyn till den hårda kritik som bl a framfördes vid Näringslivets skolforums intressanta seminarium i augusti 2024. Särskilt som bl a Agneta Gulz och andra intressanta forskare sitter med i läroplansutredningens expertgrupp.
Kommer dessa experter att påverka utredningens förslag i tillräcklig grad för att få till stånd en tydlig förändring?
Och en annan fråga – i nästa seg – är Hur kommer lärarutbildningarna och Skolverket att effektuera eventuella förändringar? Tidigare politiska ambitioner på dessa områden har ju knappast lett till det politiken syftade till.
/